Jobba hos oss

Ratio är ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

+4684415900

info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

Om oss

  • Om verksamheten
  • Detta är Ratio
  • VD berättar
  • Styrelse
  • Ledning
  • Verksamhetsberättelse
  • Kontakta oss
  • Media
  • Press & media
  • Nyhetsbrev
  • Nyhetsarkiv
  • FAQ
  • Vanliga frågor
  • Integritetspolicy
  • Samarbeten
  • Eli F. Heckscher-föreläsning
  • AI-Econ Lab
  • Bli medlem

Forskare

  • Forskare
  • Medarbetare
  • Aktuell expert
  • Forska hos oss
  • Möt våra forskare
  • Evenemang
  • Ratio TV
  • Ratio dialogue
  • Unga Forskare
  • Om programmet
  • Stipendium för unga forskare
  • Praktik
  • Sommarassistent på Ratio

Aktuell expert

Mark Hellsten

Forskning

  • Forskningsområden
  • Arbetsmarknad
  • Klimat och miljö
  • Konkurrenskraft
  • Projekt
  • Publikationer
  • Publikationer
  • Forskning i korthet
  • Rapportserie arbetsmarknad

Utvald publikation

Skill Requirements and Employment of Immigrants in Swedish Hospitality
Kazlou, A., & Wennberg, K.
Sök Engelska flaggan ikonENG
Engelska flaggan ikonENGSök

Om oss

  • Om verksamheten

    • Detta är Ratio
    • VD berättar
    • Styrelse
    • Ledning
    • Verksamhetsberättelse
    • Kontakta oss
  • Media

    • Press & media
    • Nyhetsbrev
    • Nyhetsarkiv
  • FAQ

    • Vanliga frågor
    • Integritetspolicy
  • Samarbeten

    • Eli F. Heckscher-föreläsning
    • AI-Econ Lab
    • Bli medlem

Forskare

  • Forskare

    • Medarbetare
    • Aktuell expert
    • Forska hos oss
  • Möt våra forskare

    • Evenemang
    • Ratio TV
    • Ratio dialogue
  • Unga Forskare

    • Om programmet
    • Stipendium för unga forskare
    • Praktik
    • Sommarassistent på Ratio

Forskning

  • Forskningsområden

    • Arbetsmarknad
    • Klimat och miljö
    • Konkurrenskraft
    • Projekt
  • Publikationer

    • Publikationer
    • Forskning i korthet
    • Rapportserie arbetsmarknad

Migration and Servicification: Do Immigrant Employees Spur Firm Exports of Services?

PublikationArtikel (med peer review)
Andreas Hatzigeorgiou, Export, Firms, Magnus Lodefalk, Migration, Services, Trade

Sammanfattning

Services play an increasingly important role in production, employment and international trade but are subject to substantially higher trade costs relative to manufactured goods. Knowledge of how these trade costs can be mitigated is important for facilitating trade of services. In this paper, we analyze the role of immigrant employees as facilitators of firm exports of services, a role that remains largely unexamined. We bridge the gap in existing research by drawing on new data for nearly 30,000 Swedish firms during the period 1998‐2007 within a heterogeneous firm framework. The results have important policy implications. As the multilateral approach to facilitating trade is challenged and more countries are imposing measures to restrict the cross‐country mobility of people, policymakers may need to find new ways to promote exports of services. Our results indicate that immigrant employees spur firms’ export of services activities: hiring one additional foreign‐born worker can increase services exports by approximately 2.5 percent, on average, with a stronger effect found for skilled and newly arrived immigrants. Therefore, policymakers could leverage the findings of this study to implement initiatives that utilize high‐skilled immigrants to promote services exports.

Lodefalk, M. & Hatzigeorgiou, A. (in press). Migration and Servicification: Do Immigrant Employees Spur Firm Exports of Services?The World Economy. DOI: 10.1111/twec.12838ePDFPDF

Detaljer

Författare

Lodefalk, M. & Hatzigeorgiou, A.

Publiceringsår

2019

Publicerat i

The World Economy

Relaterat

Magnus Lodefalk
Docent

magnus.lodefalk@oru.se


Liknande innehåll

AI i offentlig sektor.
Artikel (utan peer review)Publikation
Tang, A.; Engberg, E.; Lodefalk, M.; Rydén, S.
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ekonomiskt Debatt

Sammanfattning

Artificiell intelligens (AI) har potential att bidra till att hantera kompetensbrist och arbetskraftsbehov i offentlig sektor. Vi undersöker med scenarioanalyser de effekter tekniken kan ha på produktivitet och arbetskraftsbehov. Dessutom analyserar vi utmaningar med tekniken. Resultaten visar på potential för både tydliga produktivitetsökningar och ett minskat arbetskraftsbehov, där även måttliga produktivitetsökningar kan leda till en ökad långsiktig tillväxttakt. För att detta ska realiseras krävs det dock omfattande insatser, inklusive kompetensutveckling och strategiskt ledarskap.

Algoritmer för allmän nytta: En ESO‑rapport om AI, produktivitet och arbetskraftsbehovet i offentlig sektor
RapporterPublikation
Lodefalk, M., Tang, A., & Engberg, E.
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi

Sammanfattning

Den pågående framväxten av en ny generation artificiell intelligens (AI) väcker frågor om hur långt automatiseringen av mänskligt arbete kan gå. AI-modeller kan idag användas till allt från enklare uppgifter som rutinartade kundtjänstärenden till mer komplexa som att bistå vid medicinsk diagnostik.

Trots att fältet inte är nytt har de senaste årens förbättringar inom datorkraft, den ökade tillgången till stora datamängder och utvecklingen av algoritmer för maskininlärning lett till en renässans på AI-området. Tidigare teknikskiften såsom den industriella revolutionen eller utvecklingen av internet har ofta varit förknippade med produktivitetsökningar, men historien lär oss att det kan ta tid för sådana effekter att realiseras i ekonomin.

I den här rapporten undersöker Magnus Lodefalk, Erik Engberg och Aili Tang hur AI kan användas i offentlig sektor och hur utvecklingen kan komma att påverka produktiviteten och arbetskraftsbehovet. Författarna finner att AI-användningen i offentlig sektor har ökat från låga nivåer och att tillämpningarna oftast rör stödverksamhet och administration, snarare än välfärdens kärnuppgifter.

Även i framtiden väntas AI-teknikers tillämpbarhet skilja sig kraftigt åt mellan olika yrken i offentlig sektor, där yrkesroller som exempelvis planerare, utredare eller kommunikatörer framstår som betydligt mer tillämpliga för AI än kriminalvårdare, poliser eller undersköterskor.

Författarna finner att användandet av AI i offentlig sektor kan bidra till att höja produktiviteten och möta behovet av arbetskraft, men betonar att det behövs en långsiktigt vägledande strategi och ett tydligt ledarskap som tar hänsyn till risker och undanröjer onödiga hinder.

Artificial Intelligence for Public Use
Working paperPublikation
Lodefalk, M.; Engberg, E.; Lidskog, R.; Tang, A.
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Örebro University School of Business Working Paper

Sammanfattning

This paper investigates the economic and societal impacts of Artificial Intelligence (AI) in the public sector, focusing on its potential to enhance productivity and mitigate labour shortages. Employing detailed administrative data and novel occupational exposure measures, we simulate future scenarios over a 20-year horizon, using Sweden as an illustrative case. Our findings indicate that advances in AI development and uptake could significantly alleviate projected labour shortages and enhance productivity. However, outcomes vary substantially across sectors and organisational types, driven by differing workforce compositions. Complementing the economic analysis, we identify key challenges that hinder AI’s effective deployment, including technical limitations, organisational barriers, regulatory ambiguity, and ethical risks such as algorithmic bias and lack of transparency. Drawing from an interdisciplinary conceptual framework, we argue that AI’s integration in the public sector must address these socio-technical and institutional factors comprehensively. To unlock AI’s full potential, substantial investments in technological infrastructure, human capital development, regulatory clarity, and robust governance mechanisms are essential. Our study thus contributes both novel economic evidence and an integrated societal perspective, informing strategies for sustainable and equitable public-sector digitalisation.

Visa fler