Ratioakademien: Rättvis ojämlikhet i det öppna samhället

PublikationRapporter
Nils Karlson, Ratioakademien, Rättvisa
Rättvis ojämlikhet_ratioakademien
Ladda ner

Sammanfattning

Alla vill ha ett rättvist samhälle. Men vad är rättvisa och hur kan den uppnås? Frågan är långt ifrån okomplicerad, men svaret är avgörande för ett bättre fungerande samhällskontrakt. I Rättvis ojämlikhet i det öppna samhället analyseras olika rättvisebegrepp, deras förutsättningar, konsekvenser och empiriska utmaningar. I ett öppet samhälle är inkomstskillnader oundvikliga och i många fall något positivt och rättvist. Jämlikhet är inte detsamma som rättvisa. Ett rättvisare Sverige och rättvis ojämlikhet åstadkoms genom social rörlighet, en stärkt rättsstat, förbättrad utbildning och sänkta inkomstskatter, ett möjligheternas land.

Ratioakademin (2020). Rättvis ojämlikhet i det öppna samhället. Stockholm: Ratio.

Ett rättvist samhälle anses nog av de flesta vara eftersträvansvärt. Men vad är rättvisa och hur kan den uppnås? Här går uppfattningarna starkt isär, mellan individer, länder, religioner och ideologier, men också mellan olika filosofer och samhällsvetare. Syftet med denna korta skrift är att försöka bringa lite reda i och bredda rättvisediskussionen, med ett särskilt fokus på möjligheterna att åstadkomma rättvisa i ett öppet samhälle.


Om Ratioakademien

Ratioakademien är en fristående sammanslutning av företagsledare. Den startade hösten 2015 och består av företagare och företagsledare från ett brett spektrum av branscher med erfarenheter från stora och små, noterade och onoterade, unga och mogna företag från hela Sverige.

Akademien utgör ett kvalificerat forum där formativa samtal förs om hur företagandets villkor ska kunna utvecklas och förbättras, utifrån ett marknadsekonomiskt tillväxtperspektiv. Akademien står fri från organiserade intressen. Läs mer här.


Liknande innehåll

Statskonst på Utbildningsdepartementet
BokkapitelPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Per Unckel – Den pragmatiske visionären som förändrade Sverige

Sammanfattning

Nils Karlson, professor i statsvetenskap och Ratios grundare, skriver om tidigare utbildnings- och forskningsminister Per Unckels (M) omstöpning av det svenska universitets- och högskolesystemet i början av 1990-talet, i antologin Per Unckel – Den pragmatiske visionären som förändrade Sverige (Förlagsaktiebolaget Svensk Tidskrift).

Läs mer om boken här.

Reviving Classical Liberalism Against Populism
BokPublikation
Karlson, N. (2024). Reviving Classical Liberalism Against Populism. Palgrave Macmillan Cham.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Palgrave Macmillan Cham.

Sammanfattning

How can we fight back against the populist threat to liberty, free markets, and the open society?

This open access book by Nils Karlson explores the strategies used by left- and right-wing populists to make populism intelligible, recognizable, and contestable. Karlson argues that to fight back requires the revival of liberalism itself by defending and developing the liberal institutions, the liberal spirit, liberal narratives, and liberal statecraft. The book presents a synthesized explanatory model for how populists promote autocratization through the deliberate polarization of society and traces the ideational roots of the core populist ideas that form a collectivistic identity politics. Written within the tradition of political theory and institutional economics, this book uses a wide variety of sources, including results and analyses from social psychology, ethics, law, and history.

The book is open source and can be downloaded through the link below.

Sympatiåtgärdernas logik, praktik och konsekvenser
RapporterPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie.

Sammanfattning

I Sverige är möjligheten att ta till sympatiåtgärder såväl generös som omstridd. Vissa menar att sympatiåtgärderna bidrar till att vårt land har få utbrutna arbetsmarknadskonflikter medan kritikerna hävdar att regelverket är förlegat, med hänsyn till nutidens sammankopplade värdekedjor och global konkurrens. Klart är dock att sympatiåtgärder drabbar parter som inte är direkt berörda av en konflikt, något som på senare tid varit särskilt uppmärksammat i och med Teslakonflikten.

I rapporten “Sympatiåtgärdernas logik, praktik och konsekvenser” kartlägger Nils Karlson, professor i statsvetenskap, sympatiåtgärdernas historia, logik, praktik och konsekvenser. Följande frågor berörs: Vilka är sympatiåtgärdernas avsedda och oavsedda effekter? Vilka kostnader är förenade med sympatiåtgärdernas användning? Och finns det skäl att förändra regelverket kring dessa stridsåtgärder?

Visa fler