Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
Engelska flaggan ikonIn English
PublikationBokkapitel

Scandinavia: Refugees at work

Sammanfattning

Germany was the top destination country by far for refugees arriving in the years between 2014 and 2017. But much-smaller Sweden received more asylum applications in relation to its population. The other two Scandinavian countries – Norway and Denmark – also saw significant numbers of asylum seekers in relation to their small populations. Since then, Scandinavian countries have turned to the sizable task of integrating new arrivals into the labour market. Refugees have struggled to find work in the Scandinavian countries. Figure 1 shows the employment rate (per cent) among adult refugees in Sweden, Denmark and Norway by years after arrival in the host country. As shown in Figure 1 only between 20 and 35 per cent of male refugees are working two years after arrival. The share in work increases with each year after arrival but employment generally plateaus after ten to fifteen years, significantly below the employment rate among the overall population. Female refugees need more time than males to find work. They usually have less schooling than their male counterparts and often bear children after arrival.48 Employment among female refugees picks up after some time though.

Refugees have long faced several barriers to finding work in Scandinavia, including lower average levels of education than the domestic workforce, lack of host-country language skills, a limited professional network and discrimination.49 These challenges, combined with the large number of arrivals in 2015–16, increased the willingness of Scandinavian governments to promote faster tracks to employment. In Denmark large reforms of integration policies were introduced in 2016. This led to substantial improvements in labour market outcomes.

Joyce, P. (2019). Scandinavia: Refugees at work. Hesselmans, M. (Red.), New in Europe – A Vision on Migration. Bryssel: European Liberal Forum.

Detaljer

Författare
Joyce, P.
Publiceringsår
2019
Publicerat i

Hesselmans M

Relaterat

  • Nyhetsartikel

    Nytt bokkapitel om integration i Skandinavien

    Sverige, Danmark och Norge har sedan 2000 haft en betydande invandring. Samtliga tre länder mottog rekordantal asylsökande mellan 2015 och 2016, samtidigt har nyanlända svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Med bakgrund av detta har...

    Publicerat 13 augusti 2019
    Läs hela

Liknande innehåll

Artikel (med peer review)

Home Sweet Home: Returns to Returning in the Age of Mass Migration

Ejermo, O., Enflo, K., Eriksson, B., & Prawitz, E.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

American Economic Journal: Applied Economics, 17(4)

Sammanfattning

Trots att cirkulär migration historiskt och i dag har varit omfattande är dess ekonomiska effekter relativt lite studerade. Med hjälp av data om huvudsakligen landsbygdsbaserade svenska migranter som återvände från USA under massmigrationens epok analyseras avkastningen på tillfällig migration i form av förmögenhet, inkomster samt demografiska och sociala utfall. Resultaten visar betydande effekter på förmögenhet, men begränsade effekter på arbetsinkomster och yrkesmässig uppgradering. Manliga återvändare hade nästan dubbelt så stor förmögenhet som dem som stannade kvar, sannolikt till följd av sparande utomlands, medan kvinnliga återvändare främst ökade sin förmögenhet genom äktenskap. Dessa resultat understryker vikten av att beakta förmögenhet vid bedömningen av de ekonomiska effekterna av tillfällig migration.

Länk till artikeln.

Bok

Artificiell intelligens och jobben

Lodefalk, M.

Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

Andra upplagan av boken finns tillgänglig i bokhandeln, exempelvis här.

Artificiell intelligens (AI) väcker oro och nyfikenhet. Kommer AI att ta våra jobb? I denna tankeväckande bok tar sig forskaren Magnus Lodefalk an denna fråga – och de många delfrågor som frågan egentligen består utav.

Med hjälp av historiska exempel och dagsaktuell forskning diskuterar Lodefalk vilka jobb som kan försvinna med AI:s intåg, men också vilka typer av jobb som kan uppstå. Vad som skiljer AI från andra teknikers intåg är att den kan användas för att utföra kognitiva arbetsuppgifter. I boken diskuteras därför hur AI generellt sett kan förmodas påverka nästan alla jobb i termer av löneutveckling, produktivitet, kompetenskrav och innehåll.

Det görs genom att dissekera vad AI, och vad jobb, faktiskt är. Redan här kan konstateras att AI kan användas för att ersätta mänskliga förmågor eller för att förstärka desamma – det beror på hur man väljer att utveckla och använda tekniken. Och det, skriver Lodefalk, är i sin tur upp till oss.

I denna bok görs en pedagogisk översyn av forskningsläget gällande AI och arbetsmarknaden. Dessutom innehåller boken konkreta verktyg till dig som vill ha svar på hur AI-exponerat ditt yrke egentligen är.


Magnus Lodefalk är docent och lektor i nationalekonomi vid Örebro universitet samt forskare vid Ratio. Han initierade år 2019 det tvärvetenskapliga och internationella forskningslaboratoriet AI-Econ Lab (www.ai-econlab.com) för forskning om AI:s påverkan på arbetsmarknaden, med särskilt fokus på tjänster och tjänstemän. Han leder labbet tillsammans med professor Hildegunn Kyvik-Nordås, också vid Örebro universitet. Lodefalks forskning har ofta handlat om vad som driver och hindrar företagstillväxt samt effekterna av sådana faktorer på jobb, löner och ekonomisk tillväxt. Han har exempelvis studerat effekter av ny teknik, såsom artificiell intelligens, offentlig politik, exempelvis inom utrikeshandeln, migration och tjänstefiering.
Rapporter

Vem vill jobba hemifrån? En demografisk undersökning av inställningar till distansarbete

Grafström, J.
Ladda ner

Publiceringsår

2023

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

I denna rapport undersöks preferensskillnader för distansarbete bland kontorsarbetare i Sverige utifrån ålder, geografi och kön. Rapporten baseras på en undersökning där drygt 1 000 arbetande personer identifierades som kontorsarbetare. Undersökningen genomfördes under april 2022. Antalet dagar i distansarbete varierar med ålder där den yngsta åldersgruppen (18–25 år) arbetar på distans 1,2 dagar i veckan, och den äldsta åldersgruppen (49–64 år) 2 dagar. Geografiska skillnader i hemarbetsdagar skiljer sig stort med en differens på uppemot 0,7 dagar per veckan. 4 av 10 skulle tacka nej till ett jobberbjudande där distansarbete inte är möjligt.

Resultaten pekar på att preferenser gällande distansarbete skiljer sig förhållandevis mycket mellan arbetstagare. Det kan därför vara relevant för arbetsgivare att ta individuella preferenser i beaktande och skapa flexibla arbetsmodeller som kan tillgodose olika behov och önskemål. En mångfald av sätt att arbeta på kan vara fördelaktigt för att främja en positiv arbetsmiljö och produktivitet, oavsett ålder.

Visa fler