Styrkor och svagheter inom den svenska miljötekniksektorn
Grafström, J. (2015). Styrkor och svagheter inom den svenska miljötekniksektorn. Rapport 24 november. Stockholm: Ratio.
Grafström, J. (2015). Styrkor och svagheter inom den svenska miljötekniksektorn. Rapport 24 november. Stockholm: Ratio.
Den svenska miljöenergisektorn har under 2000-talet varit snabbväxande men är ändå en relativt liten bransch i det svenska näringslivet. Företagen har ofta varit små och inte utvecklats till medelstora företag. Enligt siffror från Vinnova, hade Sverige bara ett stort och tolv medelstora gröna energiföretag år 2011. Det finns ett antal styrkor och svagheter i den svenska miljöenergisektorn som denna rapport har identifierat. Dessa presenteras kort i punktform nedan och mer utförligt senare i rapporten.
Hur en industri kan växa upp och utvecklas kring en ny teknologi är en komplex fråga. Tidigare studier visar att industriutveckling och teknikspridning är beroende av hela innovationssystemet, inte bara av t.ex. forskningsfinansiering eller ett enskilt företags utvecklingsinsatser. Sverige har en bra grund för en växande miljöenergibransch men mycket återstår att göra.
Rapportens syfte är att besvara frågan om varför det finns så få medelstora (51-249 medarbetare) miljöföretag i Sverige. Rapporten syftar också till att identifiera styrkor och svagheter i den svenska miljöenergisektorn. Den svensk miljötekniksektor analyseras med utgångspunkt i de tre teknikutvecklingsstadierna uppfinning, innovation och spridning.
Grafström, J.
2015
2024
Stockholm: Ratio.
Den senaste utvecklingen inom Europeiska unionen (EU) signalerar en betydande rörelse mot hållbarhet och miljöskydd. Från 1990 till 2021 har EU-medlemsländernas utsläpp av växthusgaser minskat med 29 % samtidigt som den reala BNP:n ökat med 62 %, vilket visar på frånvaron av samband mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp. Utsläppen har minskat i 24 av 27 medlemsländer. Sverige utmärker sig med de lägsta växthusgasutsläppen per BNP-enhet inom EU. Dessutom har konsumtionsbaserade CO2-utsläpp minskat med 27 %, en positiv trend som observerats i 22 av 27 medlemsländer. Trots att Tyskland, Frankrike, Italien och Polen står för en betydande del av de totala växthusgasutsläppen inom EU, fortsätter den generella trenden mot minskade utsläpp. Luftkvaliteten har också förbättrats, med en minskning i 25 av 26 kategorier av luftföroreningar sedan 1990, och nästan total eliminering av ozonnedbrytande ämnen. Dessa framsteg understryker effekten av EU:s miljöpolitik, och ger hopp om en mer hållbar framtid för Europa.
2024
Springer Cham.
This open access book raises some central questions: Do we need moonshot policies to spur innovation and economic growth? What are the risks associated with such policies?
Economic turbulence, the COVID-19 pandemic, and mounting environmental concerns have paved the way for a renaissance of targeted industrial policy. In particular, the idea that society should be organized around large missions is gaining momentum among high-income economies. However, the authors and editors of this volume contend that this shift has occurred without much critical examination, especially as the European Union has adopted these ideas, and Western economies are now increasingly organizing toward the achievement of large, state-formulated goals.
Recognizing the urgent need for continued scholarly attention to question notions of the mission economy, more than 20 scholars discuss the dangers of top-down/vertical approaches to industrial policy and draw attention to the progress of independent enterprise, entrepreneurialism, and market solutions in a sound economy and society. By critically examining mission-oriented innovation policies, using theoretical perspectives and empirical investigations, the book highlights both the mechanisms behind failed missions and alternative approaches. This is a must-read for policy researchers and policymakers alike.
2023
Ratio Working Paper Series
This paper examines the influence of volatile electricity prices on the industrial landscape of Europe. The record-breaking prices experienced in the European wholesale electricity market throughout 2022, along with contributing factors such as the surging gas prices, nuclear power limitations, and reduced hydroelectric output, present complexities and challenges to Europe at the same time as a new wave of green industrialization is forming. Drawing from European Commission- and Eurostat data a new tool, the Green Industrial Location Attractiveness Index (GILAI) is introduced that should be helpful for predicting future green industrial establishments. The top three countries for green industrial establishments in Europe are Sweden, Finland, and Austria. A North/South European split with northern countries achieving higher rankings, while southern countries grapple with several factors. Through this analysis, the aim is to contribute to a better understanding of the evolving industrial landscape in Europe and identify strategies to enhance industry competitiveness and sustainability in the face of fluctuating electricity prices.