Utländska experter och produktiviteten i svenska företag

Migration av högkvalificerad arbetskraft och experter har fått ökad uppmärksamhet inom både forskarvärlden och politiken. Denna trend drivs av flera faktorer. I takt med att betydelsen av att ligga i teknologisk framkant har ökat, har länders förmåga att attrahera kvalificerad arbetskraft i allt större omfattning kommit att ses som ett instrument för nationell innovationsförmåga, produktivitetstillväxt och konkurrenskraft. Internationella studier om effekterna av högkvalificerad migration visar ofta fördelaktiga utfall, både för det mottagande företaget och för landet som helhet.

Sambandet är dock inte alltigenom entydigt och det pågår fortlöpande diskussioner om de specifika effekterna och vilka mekanismer som ligger bakom dem. Från beslutsfattares håll undersöks vad som kan göras för att bäst ta vara på och stärka de positiva effekterna av migrationen. Det är därför av stor vikt att noggrant följa och analysera utfallet av migrationen av kvalificerad arbetskraft. Ur detta perspektiv är det fortfarande brist på kunskap om hur denna grupp har påverkat den svenska konkurrenskraften och produktiviteten i svenska företag. Därför finns det goda skäl att studera den här frågan närmare. I den här rapporten studeras sambandet mellan utländsk spetskompetens och totalfaktorproduktiviteten i svenska företag. Med utländsk avses här den arbetskraft som finns utanför Sverige, men som flyttar till Sverige för att arbeta. Detta inkluderar svenska återvandrare samt migranter från länder både innanför och utanför EU och EES. Med spetskompetens avses här de personer som erhåller tillräckligt hög lön för att automatiskt kvalificera sig för den svenska expertskatten. I rapporten benämns den här gruppen utländska experter. De empiriska resultaten i rapporten bygger på forskning och återfinns i Halvarsson (2024).

Utöver analysen sammanställs även den något bredare men relevanta forskningslitteratur som undersöker effekterna av migration av kvalificerad arbetskraft på de mottagande företagens innovation, produktivitet samt internationalisering. En grundläggande drivkraft bakom de för företagen och samhället positiva effekterna av migration av kvalificerad arbetskraft tycks vara de unika och specialiserade kunskaper som dessa migranter för med sig. För företag lokaliserade i länder och regioner med en begränsad pool av arbetskraft med efterfrågad specialkompetens, innebär möjligheten
att rekrytera kompetens utanför det egna landets gräns en möjlighet att övervinna brister på den lokala arbetsmarknaden och är därmed ett sätt att stärka sin konkurrenskraft. Migration av experter kan även föra med sig nätverk och kunskaper om globala marknader, vilket i sin tur kan underlätta internationellt utbyte av kunskap, varor och tjänster. Genom export kan företagen diversifiera sin försäljning, vilket gör dem mer motståndskraftiga för negativa efterfrågechocker, samtidigt som de genom export kan dra nytta av stordriftsfördelar och ökad produktivitet.

Vi ser därmed att den direkta tillförseln av kunskap, nätverkseffekten och den exportfrämjande effekten på olika sätt kan bidra till ökad produktivitet. Produktivitet är därför en god indikator på den samlade effekten av utländska experter på företag och i samhället. För en liten, öppen och kunskapsorienterad ekonomi som den svenska, där tillgången till
viss typ av expertis kan vara svår att hitta lokalt, kan möjligheten att attrahera utländska experter vara av särskilt stor vikt. För att få en djupare förståelse för vad det är som attraherar experter till just Sverige sammanställs olika index, såsom OECD:s Indicators of Talent Attractiveness. Den bild av Sverige som porträtteras där är som ett relativt attraktivt land för utländska talanger och placerar sig näst efter Nya Zeeland i rankningen, även
om det finns utrymme för förbättring på flera områden.

För att undersöka effekten av att anställa utländska experter på totalfaktorproduktiviteten i de mottagande företagen används detaljerad information om de enskilda företagen. Denna information har kombinerats med data om de anställdas individuella inkomst, yrke, utbildning, arbetsgivare, ursprungsland med mera. Genom att kunna följa individens rörelse och företagens prestationer ges möjlighet att analysera hur utländska experter påverkar företagens produktivitet. Produktivitetseffekter skattas med hjälp av en eventbaserad difference-in-difference-modell som gör det möjligt att matcha utvecklingen i de mottagande företagen med övriga företag inom samma sektorer som inte anställer någon utländsk expert.

Analysen visar positiva och signifikanta produktivitetseffekter av att anställa utländska experter, med en ökning på mellan 6 och 11 procent i total faktorproduktivitet två till tre år efter anställningen. En intressant observation är att anställningen av utländska experter både påverkar arbetskraftens och kapitalets produktivitet i positiv riktning. Vid undersökning av de övriga anställda i de mottagande företagen finner jag även stöd för att deras genomsnittliga inkomster påverkas i positiv riktning. Att löner för övriga anställda ökar brukar ses som en indikation på positiva spillover-effekter från den utländska till den inhemska arbetskraften. Effekten på den inhemska arbetskraften är dock lägre än den samlade produktivitetseffekten och uppgår till 1,5 till 2 procents ökning i löneinkomster under åren efter anställningen av experten. Det hävdas ofta att små och medelstora företag (SME) är särskilt beroende av möjligheten att rekrytera utländsk kvalificerad arbetskraft. När vi studerar SME:s visar resultaten att det framför allt är i dessa företag som produktivitetsvinsterna är entydigt positiva från att anställa utländska experter. Samtliga resultat är robusta för en rad robusthetstester. Rapporten avslutas med en diskussion om betydelsen av att locka till sig högt specialiserad arbetskraft och experter. Här ges också uppslag för framtida forskning och betonas vikten av att regelbundet uppdatera och anpassa policyer för att säkerställa konkurrenskraften på den globala arbetsmarknaden.