Varför så få kvinnor på toppositioner?

I denna samlingsrapport står Sydsveriges ekonomiska utveckling och konkurrenskraft i
fokus. Befolkningen i Sydsverige uppgår idag till 2,7 miljoner och den samlade regionala
produkten svarar för lite drygt en femtedel av Sveriges BNP. Med södra Sverige avser vi
Skåne, Halland, Kronoberg, Småland samt Blekinge. På den regionala nivån går inte de
nationella förutsättningar för konkurrenskraft att ignorera, tvärtom bestäms många av
de regionala förutsättningarna av nationellt eller internationellt förd politik. Omvänt är
det många gånger nödvändigt att förstå regionala skillnader för att förstå vilken effekt
nationella policybeslut kan få regionalt. Befolkningstäthet, förutsättningar för infrastruktur,
kvaliteten på energiförsörjningen och tillgängligheten till internationella marknader är
några exempel på områden där de regionala förutsättningarna ser olika ut över landet.

Denna rapport består utöver detta inledningskapitel av ytterligare sju kapitel som på
olika sätt belyser konkurrenskraft. Detta inledningskapitel börjar med att definiera konkurrenskraft samt ger en övergripande bild av hur konkurrenskraftigt riket i sin helhet
är respektive hur konkurrenskraftigt södra Sverige är. Kapitlet avslutas med att ge en kort
sammanfattning av de resterande kapitlen. Kapitel 2 anlägger ett nationellt produktivitetsfokus och efterföljande kapitel belyser på olika sätt de regionala skillnaderna med särskilt
fokus på de sydsvenska konkurrensförutsättningarnas styrkor och svagheter. Men innan vi
går in i detaljer rörande utvecklingen av sydsvensk konkurrenskraft låt oss först gå in på vad
som menas med konkurrenskraft.

Andra upplagan av boken finns tillgänglig i bokhandeln, exempelvis här.

Artificiell intelligens (AI) väcker oro och nyfikenhet. Kommer AI att ta våra jobb? I denna tankeväckande bok tar sig forskaren Magnus Lodefalk an denna fråga – och de många delfrågor som frågan egentligen består utav.

Med hjälp av historiska exempel och dagsaktuell forskning diskuterar Lodefalk vilka jobb som kan försvinna med AI:s intåg, men också vilka typer av jobb som kan uppstå. Vad som skiljer AI från andra teknikers intåg är att den kan användas för att utföra kognitiva arbetsuppgifter. I boken diskuteras därför hur AI generellt sett kan förmodas påverka nästan alla jobb i termer av löneutveckling, produktivitet, kompetenskrav och innehåll.

Det görs genom att dissekera vad AI, och vad jobb, faktiskt är. Redan här kan konstateras att AI kan användas för att ersätta mänskliga förmågor eller för att förstärka desamma – det beror på hur man väljer att utveckla och använda tekniken. Och det, skriver Lodefalk, är i sin tur upp till oss.

I denna bok görs en pedagogisk översyn av forskningsläget gällande AI och arbetsmarknaden. Dessutom innehåller boken konkreta verktyg till dig som vill ha svar på hur AI-exponerat ditt yrke egentligen är.

Magnus Lodefalk är docent och lektor i nationalekonomi vid Örebro universitet samt forskare vid Ratio. Han initierade år 2019 det tvärvetenskapliga och internationella forskningslaboratoriet AI-Econ Lab (www.ai-econlab.com) för forskning om AI:s påverkan på arbetsmarknaden, med särskilt fokus på tjänster och tjänstemän. Han leder labbet tillsammans med professor Hildegunn Kyvik-Nordås, också vid Örebro universitet. Lodefalks forskning har ofta handlat om vad som driver och hindrar företagstillväxt samt effekterna av sådana faktorer på jobb, löner och ekonomisk tillväxt. Han har exempelvis studerat effekter av ny teknik, såsom artificiell intelligens, offentlig politik, exempelvis inom utrikeshandeln, migration och tjänstefiering.