Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
Engelska flaggan ikonIn English
PublikationRapporter

Vem ville jobba hemifrån? En demografisk undersökning av inställningar till distansarbete år 2025

Ladda ner PDF

Sammanfattning

För snart tre år sedan släppte Ratio rapporten Vem vill jobba hemifrån?, där Jonas Grafström, fil.dr i nationalekonomi, genomförde en demografisk undersökning av olika gruppers inställning till hemarbete. Nu när avståndet till pandemiårens undantagstillstånd har ökat är det åter dags att upprepa frågorna för att se hur, eller om, preferenserna har förändrats.

I den nya rapporten Vem ville jobba hemifrån? En demografisk undersökning av inställningar till distansarbete år 2025 går Grafström igenom hur faktorer som ålder, geografiska skillnader, kön och familjesituation påverkar synen på olika arbetssätt i världen efter pandemin. Rapporten väcker angelägna frågor om distansarbetets betydelse för kompetensförsörjningen, synen på arbetstid och förändrade lokala ekonomiska förutsättningar.

Tio intressanta observationer från rapporten

1. Distansarbete är här för att stanna. Trots att många företag återkallar personal till kontoret arbetar svenska kontorsanställda i genomsnitt nästan två dagar i veckan hemifrån år 2025.
2. Yngre accepterar kontorskrav – äldre värderar flexibilitet. 81 procent av de yngsta (18–25 år) kan tänka sig att arbeta på en plats utan distansmöjlighet, medan bara 44 procent av 36–49-åringarna skulle göra det.
3. Mellanålders arbetstagare mest positiva till distansarbete. Gruppen 36–49 år har flest hemarbetsdagar (1,84 per vecka) och värderar flexibilitet högst.
4. Kvinnor värderar flexibilitet mer än män. Bland kvinnor i åldern 36–49 år tycker 69 procent att möjligheten att arbeta hemifrån är mycket viktig.
5. Geografiska skillnader är stora. Stockholm har högst andel distansarbete (2,01 dagar/vecka) medan Småland har lägst (1,05 dagar).
6. Storstäderna minst villiga att släppa distansmöjlighet. I Stockholm är acceptansen för en arbetsplats utan distansmöjlighet lägst i landet.
7. Lönens betydelse minskar med åldern. Unga prioriterar hög lön, äldre värderar arbetsgivarens värderingar och mening i arbetet.
8. Könsskillnader i användning av distansarbete. Fler män än kvinnor arbetar tre–fem dagar hemifrån.
9. Hybridmodellen har normaliserats. Färre kan arbeta hemifrån när de vill, men fler arbetar på distans åtminstone någon i veckan jämfört med 2022.
10. Förvånansvärt stabilt. Trots rubriker har det inte hänt särskilt mycket.

Tio förändringar mellan 2022 och 2025

1. Den totala distansarbetstiden är stabil, men med skiften. Totalt antal hemarbetsdagar per vecka ligger kvar kring 1,7–1,8, men med större spridning mellan grupper.
2. Unga män minskar mest. Män i åldern 18–25 år minskade från 1,7 till 1,03 dagar/vecka (−39 procent).
3. Unga kvinnor ökar mest. Kvinnor i åldern 18–25 år ökade från 0,8 till 1,56 dagar/vecka (+95 procent).
4. Äldre arbetar mindre hemma. Gruppen 49–64 år minskade från 2,0 till 1,61 dagar/vecka.
5. Stockholm minskar marginellt. Genomsnittet har gått från 2,1 → 2,01 dagar/vecka, medan Småland minskade mer (1,4 → 1,05).
6. Mellanregioner tappar distansarbete. Norra mellan −0,4 dagar, Östra mellan −0,2 dagar.
7. Kvinnor har blivit mer beroende av distansmöjlighet. Andelen kvinnor som inte skulle kunna tänka sig en arbetsplats utan distansarbete ökade med 10 procentenheter (≈ +28 procent).
8. Mäns förändring mindre. Motsvarande ökning för män var +6 procentenheter (≈ +16 procent).
9. Flexibilitet viktigare för kvinnor. Andelen kvinnor i åldern 36–49 år som anger flexibilitet som den viktigaste faktorn vid jobbsökande ökade kraftigt mellan 2022 och 2025.
10. Färre har fri distansrätt. Färre kan nu arbeta hemifrån ”när de vill”, men fler gör det regelbundet.

Grafström. J. (2026). Vem ville jobba hemifrån? En demografisk undersökning av inställningar till distansarbete år 2025. Stockholm. Ratio.

Detaljer

Författare
Grafström, J.
Publiceringsår
2026
Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Relaterat

  • Filosofie doktor och vice VD

    Jonas Grafström

    0703475854jonas.grafstrom@ratio.se

Liknande innehåll

Bok

Allt du behöver veta om sol och vindkraft

Jonas Grafström

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Timbro förlag

Sammanfattning

Energisystemet förändras snabbt. Sol- och vindkraft växer därför att kostnaderna har fallit kraftigt, inte främst av klimatpolitiska skäl utan av ekonomiska. På många marknader är förnybar el nu billigare än fossil, även utan subventioner.

Boken förklarar varför denna utveckling sker nu och vilka ekonomiska, tekniska och politiska faktorer som påverkar utbyggnaden. Den ger en översikt av kostnadsutveckling, tekniska lärkurvor, styrmedel, miljöeffekter och framtida utmaningar för sol- och vindkraft. Köp boken här.

Artikel (utan peer review)

Global avfolkning?

Grafström, J. & Tillgren Pahlberg, N
Ladda ner

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ekonomisk Debatt

Sammanfattning

Recensionen av After the Spike beskriver hur Spears och Geruso varnar för konsekvenserna av en kommande global befolkningsminskning. Författarna förklarar hur födelsetalen faller världen över och vad detta innebär för arbetsmarknad, välfärd och ekonomisk utveckling. De avfärdar idéer om att färre människor skulle lösa klimatproblemen och betonar i stället att innovation och samhällsbeslut är avgörande. Recensionen lyfter bokens styrka i att förena globala trender med individuella berättelser, men efterlyser en djupare diskussion om de ekonomiska följderna av en krympande arbetskraft. Sammanfattningsvis framhålls boken som en lättillgänglig och tankeväckande introduktion till framtidens demografiska utmaningar.

Artikel (med peer review)

Barriers to circularity in the metals industry: an analytical framework of feedback and lock-in effects

Grafström, J., Poelzer, G., & Pettersson, J.
Ladda ner

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Mineral Economics.

Sammanfattning

The metals sector faces multiple and interconnected barriers to achieving circularity. This study examines steel, aluminum, and copper to illustrate how challenges vary between metals. While copper can often be recycled without quality loss, steel and aluminum face alloy-related limitations that drive downcycling and quality degradation. Using a matrix-based analytical framework, the study maps the interactions between economic, technological, institutional, and social constraints, distinguishing between primary drivers, secondary effects, feedback loops, and lock-in mechanisms. The results show strong reinforcing links between economic, technological, and institutional domains, with social factors playing a more indirect role. These findings align with observed industry patterns while adding a structured, quantitative perspective. By clarifying how different barriers combine and reinforce one another, the analysis identifies priority areas for intervention to advance metals recycling and support the transition toward a more circular economy.

Visa fler
Öppna seminarier

Rapportlansering: Vem ville jobba hemifrån?

mån 26 januari 2026, 11:30
Läs hela