Working Paper No. 194. The Limits of Pragmatism in Institutional Change

PublikationWorking paper
Företagandets villkor, Ideologi, Institutionell ekonomi, Nils Karlson, Pragmatism, Reformer

Sammanfattning

Modern politics in Western democracies is to a large extent characterized by political pragmatism, a position where feasible, incremental, and more or less technocratic improvements of the status quo are advocated. While such a position has some advantages, i.e. safeguarding against false ideologies and bad radical reforms as well as more populist policies, this paper argues that there are limits to pragmatism in “welfare-enhancing” institutional change. Pragmatism cannot deal with situations where a whole interpretative framework needs to be changed in order to achieve beneficial institutional change. The status quo may be highly inefficient and still cannot be improved by marginal adjustments due to outdated or false mental frameworks, special interests and institutional lock-in. In such situations an ideological shift may be a prerequisite for higher efficiency and welfare. A position that may combine the strengths in each of the perspectives may be called “principled pragmatism”.

Related content: The Limits of Pragmatism in Institutional Change

Karlson, N. (2012). The Limits of Pragmatism in Institutional Change. Ratio Working Paper No. 194.


Liknande innehåll

Statskonst på Utbildningsdepartementet
BokkapitelPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Per Unckel – Den pragmatiske visionären som förändrade Sverige

Sammanfattning

Nils Karlson, professor i statsvetenskap och Ratios grundare, skriver om tidigare utbildnings- och forskningsminister Per Unckels (M) omstöpning av det svenska universitets- och högskolesystemet i början av 1990-talet, i antologin Per Unckel – Den pragmatiske visionären som förändrade Sverige (Förlagsaktiebolaget Svensk Tidskrift).

Läs mer om boken här.

Reviving Classical Liberalism Against Populism
BokPublikation
Karlson, N. (2024). Reviving Classical Liberalism Against Populism. Palgrave Macmillan Cham.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Palgrave Macmillan Cham.

Sammanfattning

How can we fight back against the populist threat to liberty, free markets, and the open society?

This open access book by Nils Karlson explores the strategies used by left- and right-wing populists to make populism intelligible, recognizable, and contestable. Karlson argues that to fight back requires the revival of liberalism itself by defending and developing the liberal institutions, the liberal spirit, liberal narratives, and liberal statecraft. The book presents a synthesized explanatory model for how populists promote autocratization through the deliberate polarization of society and traces the ideational roots of the core populist ideas that form a collectivistic identity politics. Written within the tradition of political theory and institutional economics, this book uses a wide variety of sources, including results and analyses from social psychology, ethics, law, and history.

The book is open source and can be downloaded through the link below.

Sympatiåtgärdernas logik, praktik och konsekvenser
RapporterPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie.

Sammanfattning

I Sverige är möjligheten att ta till sympatiåtgärder såväl generös som omstridd. Vissa menar att sympatiåtgärderna bidrar till att vårt land har få utbrutna arbetsmarknadskonflikter medan kritikerna hävdar att regelverket är förlegat, med hänsyn till nutidens sammankopplade värdekedjor och global konkurrens. Klart är dock att sympatiåtgärder drabbar parter som inte är direkt berörda av en konflikt, något som på senare tid varit särskilt uppmärksammat i och med Teslakonflikten.

I rapporten “Sympatiåtgärdernas logik, praktik och konsekvenser” kartlägger Nils Karlson, professor i statsvetenskap, sympatiåtgärdernas historia, logik, praktik och konsekvenser. Följande frågor berörs: Vilka är sympatiåtgärdernas avsedda och oavsedda effekter? Vilka kostnader är förenade med sympatiåtgärdernas användning? Och finns det skäl att förändra regelverket kring dessa stridsåtgärder?

Visa fler