Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
Engelska flaggan ikonIn English
PublikationWorking paper

Working Paper No. 26. Svensk ekonomisk tillväxt: utveckling och fördelning

Ladda ner PDF

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att diskutera den svenska tillväxtproblematiken. Tyngdpunkt läggs på Sveriges tillväxt och konjunkturväxlingar i ett längre perspektiv och i jämförelse med andra länder inom OECD. Bl.a. studeras vilken tillväxt som krävs för att Sverige ska få en bättre placering i BNP per capita ligan. Uppsatsen presenterar inga kausala förklaringar, utan är mer av deskriptiv natur.

Edvinsson, R. (2003). Svensk ekonomisk tillväxt: utveckling och fördelning. Ratio Working Paper No. 26.

Detaljer

Författare
Edvinsson, R.
Publiceringsår
2003
Publicerat i

Ratio Working Papers


Liknande innehåll

Artikel (utan peer review)

Utvärderingar av näringspolitik – en intressekonflikt mellan myndigheter, konsult-företag, politik och skattebetalare?

Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C.

Publiceringsår

2021

Publicerat i

Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Sammanfattning

Antalet utvärderingar av ekonomisk politik ökar explosionsartat. Det finns dock få systematiska sammanställningar av de utvärderingar som görs och det saknas kunskap om hur utvärderare skiljer sig åt gällande metoder och slutsatser, inte minst inom näringspolitiken. Vi studerar utvärderingar av 110 näringspoli-tiska insatser 2009–19 genom att granska huruvida valet av utvärderare påver-kar utvärderingarnas resultat. Privata konsulter visar sig vara den vanligaste utvärderaren av näringspolitik och deras utvärderingar skiljer sig från andra utvärderare genom att vara övervägande mer positiva till de utvärderade insat-serna. Vi diskuterar intressekonflikter som kan antas föreligga mellan utvärde-rare, myndigheter, den politiska makten och allmänheten.

Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C. (2021). Utvärderingar av näringspolitik–en intressekonflikt mellan myndigheter, konsultföretag, politik och skattebetalare. Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Artikel (utan peer review)

Tillväxt och hållbar utveckling i Sverige – fick Lindbeck (1974) rätt?

Grafström, J., Paulson, R., Sandström, C. & Wieslander, A.

Publiceringsår

2020

Publicerat i

Ekonomisk Debatt

Sammanfattning

Grafström, J., Paulson, R., Sandström, C. & Wieslander, A. (2020). Tillväxt och hållbar utveckling i Sverige – fick Lindbeck (1974) rätt? Ekonomisk Debatt, 2020(6), 64-69.

Artikel (med peer review)

The openness of open innovation in ecosystems

Öberg, C., & Alexander, A.

Publiceringsår

2019

Publicerat i

Journal of Innovation & Knowledge

Sammanfattning

Open innovation has rendered increased interest both in practice and research, and has expanded from dyadic transfers of ideas, to ecosystem levels. Knowledge is at the heart of open innovation, and this paper describes and discusses knowledge-transfer linkages for open innovation. It does so based on a literature review. The paper links together open innovation research with general management research to categorise and discuss linkages among parties in terms of their openness and how they relate to knowledge management. Conclusions indicate that openness needs to be considered in different dimensions that also links to different knowledge management outcomes. The paper’s contribution consists of how it connects open innovation research to the general management literature, and how it builds a practical understanding of how linkages between firms can be categorised to aid firms to consider which mechanisms they may choose and why.

Visa fler