PublikationWorking paper

Working Paper No. 303: Subsidy Entrepreneurs

Sammanfattning

In this paper, we study the selection process and incentives of ﬁrms that apply for and eventually receive one or multiple governmental grants intended to stimulate innovation and growth in supported ﬁrms. The analysis departs from a rent-seeking model of heterogeneous entrepreneurs who are free to allocate their effort between production and rent-seeking. In equilibrium, highly productive entrepreneurs choose not to enter the rent-seeking contest altogether, and moderately productive entrepreneurs allocate a share of their effort both to rent-seeking and production, whereas low-productivity entrepreneurs are incentivized to allocate most, if not all, of their effort to seeking grants and can thus be called subsidy entrepreneurs. These ﬁrms also have a higher probability of receiving grants. Using detailed data over all grants administered by the three largest grant distributing agencies in Sweden, the empirical analysis suggests that supported ﬁrms tend to have relatively low productivity, higher wages, and a larger share of workers with higher education than do non-supported ﬁrms. These characteristics become more pronounced as we move from single to multiple supported ﬁrms, thus supporting the notion of subsidy entrepreneurs.

Gustafsson, A, Gustavsson Tingvall, P, Halvarsson, D. (2017). Subsidy Entrepreneurs. Ratio Working Paper No. 303. Stockholm: Ratio.

Liknande innehåll

Rapporter

Hur påverkar skatt på förvärvsinkomster svensk innovationskraft?

Ejermo, O., Halvarsson, D., & Hansson, Å.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Tillväxtanalys.

Sammanfattning

Rapporten analyserar hur beskattningen av förvärvsinkomster påverkar Sveriges innovationsförmåga. Fokus ligger på hur marginalskatter och skattesystemets utformning påverkar humankapital, entreprenörskap och incitament till kunskapsintensivt arbete. Resultaten visar att höga skatter på arbetsinkomster riskerar att dämpa innovation genom minskad rörlighet, svagare incitament för utbildning och svårigheter att attrahera och behålla högkvalificerad arbetskraft. Rapporten diskuterar därmed skattepolitikens betydelse för långsiktig produktivitet och ekonomisk tillväxt.

Rapporter

Stadsstorlek och konkurrens bland arbetsgivare: Hur påverkas lönepremier och inkomstojämlikhet?

Halvarsson, D., & Korpi, M.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Sammanfattning

I föreliggande studie undersöker vi den s.k. storstadslönepremien och dess förhållande till arbetsgivarkoncentration inom lokala arbetsmarknader. Med storstadslönepremien avses det positiva samband som – allt annat lika – finns mellan löneinkomst och stadstorlek. Vi skattar denna lönepremie både utifrån traditionella metoder och ett nytt beräkningssätt som utgår från företagsspecifika faktorer (företagsfixa effekter), och finner att dessa två beräkningssätt i stort sett ger likvärdiga resultat, något som talar för att storstadslönepremien såsom den vanligen skattas sannolikt även är kopplad till faktorer som ligger på företagsnivå snarare än endast faktorer på individnivå. Beroende på analysmetod finner vi därefter att ungefär 20-30 procent av lönepremien kan förklaras av graden av konkurrens om arbetskraften inom lokala branscher. Även om detta samband gäller för alla inkomstsegment, finner vi slutligen att graden av konkurrens har störst påverkan på toppinkomstnivåer inom lokala arbetsmarknader (över den 90:e percentilen). Våra resultat går alltså att tolka som att lokal arbetsgivarkoncentration även påverkar inkomstojämlikheten inom lokala arbetsmarknader.

Working paper

City size, employer concentration, and wage income inequality

Halvarsson, D., & Korpi, M.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy (IFAU)

Sammanfattning

This study investigates the relationship between the urban wage premium and employer concentration using Swedish full population employer-employee data. Departing from an AKM modeling framework to distinguish worker from firm specific heterogeneity – a measure of rent-sharing – we then measure the urban wage premium using differences in the estimated firm fixed effects at the level of local industries, nested within local labor markets. Our results suggest that labor market employer concentration, as calculated using the Hirschman-Herfindahl index and a leave-one-out instrumental variable design, can account for a significant share of the estimated urban wage premium (UWP). Addressing city-level wage income inequality by applying our model to different segments of the local labor market income distribution, we find that while the UWP pertains to all income segments, it is largest for top-income levels (above the 90th percentile), and within this segment employer concentration also has the largest explanatory power. Thus, while being an important explanatory factor for all percentiles of the local income distribution, a relatively lower employer concentration within larger cities, and vice versa, higher concentration within smaller cities, primarily help explain the variance of top wages within these cities/labor markets.

Visa fler