Ratiodoktoranden Anders Gustafsson disputerar med avhandling om näringspolitik
NyheterDen 21 september disputerar Ratiodoktoranden Anders Gustafsson i nationalekonomi med en avhandling om företagsstöd och näringspolitik vid Jönköping International Business School. Forskningen ingår i Ratios forskningsprogram Financing of Innovations med Vinnova som huvudfinansiär.
Du lägger fram avhandlingen Industrial Policy: Political considerations, Payoffs, and Peculiar Incentives. Vad handlar den om?
– Jag har forskar om effekterna av näringspolitik. Titeln syftar på den aktiva näringspolitiken med statliga bidrag och lån. Tidigare forskning har visat att kapitalmarknader inte är perfekta, framförallt för små och medelstora företag. Samtidigt är de här företagen bra för ekonomin. Debatten om aktiv näringspolitik är därför ofta en debatt om vilken roll staten kan spela för att dessa företag ska överleva och växa.
Utmaningen för en beslutsfattare i den aktiva näringspolitiken blir att ge pengar till rätt bolag. För ”bra” bolag klarar sig ändå på en privat marknad. För dåliga företag kommer att gå i konkurs. Forskningen kan hjälpa till att utvärdera om staten lyckas identifiera och stödja rätt grupp däremellan.
Vad har varit svårt i det arbetet?
– Det är svårt att utvärdera den här typen av stöd eftersom företag söker bidrag själva. Det skapar en selektionssnedvridning som skapar svåra ekonometriska problem. Ur en forskningssynpunkt vore det bra att utforma stödprogram med till exempel vissa slumpinslag för att underlätta utvärderingsarbetet.
Vilka policyslutsatser drar du?
– Lån verkar fungera bättre än bidrag. Det behövs mer samverkan mellan de berörda myndigheterna. Allra helst borde den stöddelen ligga samlat på en myndighet för att undvika specialiserade bidragsföretag som rör sig mellan stödprogram utan översyn.
Det är som sagt viktigt att förbättra möjligheterna till utvärdering, då kan policy skräddarsys för att passa branscher eller regioner. Det vore för jämförelsens skull också bra att veta vilka som får avslag på ansökningar hos exempelvis Almi.
Vad handlar avhandlingens fyra olika artiklar om?
– I två uppsatser studeras effektiviteten i statliga bidrag och lån till företag. Resultaten visar att företag som får bidrag får ökade vinster och högre produktivitet, men bara på kort sikt. Resultaten för offentliga lån är mera positiva, med långvariga positiva effekter på produktivitet och försäljning, men bara för de mindre företagen. Offentliga lån leder inte till att företag anställer flera.
I den tredje artikeln studeras vilka incitamenten som företag som söker stöd har. Genom att modellera beslutet som ett val mellan att producera för marknaden eller söka stöd så visar modellen att företag med låg marknadsproduktvitet bör ägna mer tid åt att söka stöd eftersom de har lägre alternativ kostnad.
Den fjärde och sista uppsatsen studerar vilka incitamenten som politiker har att implementera åtgärder som de på förhand är ineffektiva. Ifall det är svårt att lösa ett samhällsproblem kan det fortfarande vara rationellt att införa ineffektiva åtgärder eftersom brist på aktivitet kan signalera inkompetents gentemot väljarna.
Hur har det varit att vara forskarstudent på Ratio?
– Väldigt bra. Det har gett mycket att sitta i en så välfungerande tvärvetenskaplig miljö, sådana är ovanliga.
Förutom tågavgångarna så har lösningen att dela tiden med Jönköping också varit lyckad. Jag har fått bra handledarstöd också där och har på så sätt varit förankrad också i en mer traditionell universitetsmiljö.
Hur har det varit att gå en forskarutbildning som har externfinansierats genom ett särskilt forskningsprojekt?
– Financing of Innovations har varit ett väldigt produktivt forskningsprogram. Det känns bra att forskningen har ingått i ett sådant sammanhang. Den typen av lösningar är vanliga inom naturvetenskapliga ämnen men är mer sällsynta inom samhällsvetenskap eller humaniora. Det systemet får gärna utvecklas, sådant säkrar relevans. Både myndigheter och företag skulle kunna tjäna på att knyta till sig doktorander i en sådan modell. Det ger mycket kunskap i relation till sin kostnad. Också för lärosätena kan extern finansiering vara en tillgång eftersom en extra forskarstudent i en årskull kan vara skillnaden för att exempelvis möjliggöra att man håller fler kurser då det finns tillräckligt med studenter