Ny rapport: Ju krångligare kollektivavtal, desto sämre inställning bland företagarna

Trots att närmare 85 procent av de anställda i privat sektor täcks av kollektivavtal, finns det många företagare som upplever att avtalen är krångliga och kostsamma. En ny rapport visar att de företagare som är mest skeptiska ofta är de vars branschavtal är mest centralstyrda.

Skulle företagare fortsätta teckna kollektivavtal om de fackliga organisationernas möjligheter att använda stridsåtgärder försvagades? Den frågan ställdes av Arbetsmarknadsekonomiska rådet (2018). Svaren var spridda, men det gick att se att företag i vissa branscher i högre utsträckning svarade att de skulle undvika kollektivavtal om de inte kände sig tvungna till det. Exempelvis skulle företag inom byggverksamhet i lägre utsträckning än företag inom hotell- och restaurangbranschen fortsatt teckna kollektivavtal.

I en ny rapport framkommer att det tycks finnas ett samband mellan kollektivavtalens faktiska innehåll och företagarnas inställning till avtalen:

– Ju krångligare kollektivavtal en bransch har, desto sämre inställning har företagarna till kollektivavtal, säger Lotta Stern, professor och vd Ratio som tillsammans med Martin Björklund, forskningsassistent och statsvetare, har skrivit den nya rapporten ”Kollektivavtalens decentralisering och flexibilitet”.

I studien har de systematiskt studerat och kodifierat 50 kollektivavtals reglering av arbetstid och schemaläggning. Dels strukturerar författarna grad av centralisering och flexibilitet i förhållande till lagstiftningen, dels använder de kategoriseringen av kollektivavtalen för att testa om mer lokala och flexibla branschavtal upplevs mer attraktiva av företagen.

Avtalen med högre decentraliseringspoäng, det vill säga avtal som tillåter större möjlighet till lokal anpassning, återfinns i större utsträckning i de branscher där arbetsgivarna är mest nöjda med kollektivavtalen. Företag inom utbildning, vars kollektivavtal är relativt decentraliserade, är exempelvis nöjdare än företag inom byggverksamhet, vars avtal är relativt centrala.

– Det här är en av få studier som faktiskt undersöker kollektivavtalens själva innehåll, vilket är intressant i sig – hur strikta är avtalen och hur skiljer sig avtalen åt mellan branscher? säger Lotta Stern och fortsätter:

– Det här är viktig kunskap för att förstå den svenska modellen som ju bygger på att avtal tecknas mellan fack och arbetsgivare. Att förstå vad som gör kollektivavtalen attraktiva och varför vi ser skillnader i hur de uppskattas av båda parter är centralt för att modellen ska kunna upprätthållas.

Det finns dock avvikelser i resultaten. Hotell- och restaurangbranschen liksom branscherna transport och magasinering sticker ut som företagare som är mer positivt inställda till att ha kollektivavtal trots att deras avtal relativt andra avtal är mer centralstyrda. Det tyder på att reglernas karaktär inte är det enda som påverkar ett kollektivavtals attraktivitet för arbetsgivare.

***

Rapporten lanseras i samband med ett seminarium den 24 mars. Utöver presentation av rapporten medverkar även Anna Steen, förhandlingschef Akavia, Carin Stoeckmann, vd Byggmästar’n i Skåne och ordförande Byggföretagen, Henrik Birath, trafik- och personalchef Strömma AB, och Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare, IF Metall, i en diskussion om vad parterna själva tycker om kollektivavtalens innehåll.