Ny rapport: Lär av Tyskland – så kan fler outsiders få fotfäste på svensk arbetsmarknad

Sverige har i dag lägst andel jobb med låga eller inga formella utbildningskrav i hela EU – runt 4 procent, mot ett EU-snitt på 8 procent och 10 procent i Danmark. En ny rapport från Ratio pekar ut tre konkreta vägar för att skapa fler så kallade lågtröskeljobb som kan vända utvecklingen.

Sverige har i dag lägst andel jobb med låga eller inga formella utbildningskrav i hela EU – runt 4 procent, mot ett EU-snitt på 8 procent och 10 procent i Danmark. I en ny Ratiorapport menar Lotta Stern, vd Ratio och professor i sociologi och Edward Hamilton, oberoende utredare, att Sverige behöver sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. De pekar ut tre konkreta vägar för att skapa fler så kallade lågtröskeljobb som kan vända utvecklingen. 

De höga trösklarna drabbar en växande grupp “outsiders” – långtidsarbetslösa utan gymnasieutbildning, utrikes födda, äldre och personer med funktionsnedsättning. Nästan 90 procent av dem som varit arbetslösa i mer än två år tillhör dessa grupper. Personer utan gymnasieutbildning har i genomsnitt fem gånger högre arbetslöshet än de med eftergymnasial utbildning. Samtidigt rapporterar arbetsgivare brist i nästan vart tredje yrke. 

– Den svenska modellen har skapat en välfungerande arbetsmarknad för dem som redan är inne, men riskerar att permanent stänga ute dem som står utanför. Idag talas det mest om incitament för att ta jobb och om utbildningens roll för att rusta konkurrenssvaga grupper. Det är dags att också prata om behovet av fler riktiga arbeten med låga trösklar, säger Lotta Stern.

Tre vägar till fler lågtröskeljobb 

Rapporten analyserar tre sätt att öka antalet lågtröskeljobb. Den första är trepartslösningar som etableringsjobben, där stat och parter samarbetar – en modell med potential men som hittills resulterat i färre än 100 anställningar. Den andra är att parterna själva tecknar särskilda kollektivavtal för nya typer av enklare tjänster med lägre ingångslöner. Den tredje är politiska lösningar i linje med Tysklands mini-jobb. 

Fallstudien av Tyskland visar att mini-jobben bidragit till att landet gått från 12 procents arbetslöshet i slutet av 1990-talet till 3,8 procent i dag. Samtidigt finns nackdelar, särskilt inlåsningseffekter där äldre och kvinnor riskerar att fastna i deltidsarbete. 

– Den viktigaste lärdomen från Tyskland är inte de låga lönerna, utan den administrativa enkelheten. Anställningsformen är enkel och tydlig för både arbetsgivare och anställd – något som svenska subventionerade anställningar sällan är, säger Lotta Stern. 

Komplement, inte ersättning 

Rapporten betonar att lågtröskeljobb inte är ett mål i sig, utan ett nödvändigt komplement till utbildning och övrig arbetsmarknadspolitik. Författarna lyfter också fram att arbetsuppgifter kan omfördelas inom organisationer – så kallad job carving – för att skapa tjänster anpassade efter de arbetssökandes faktiska kompetens. 

Slutsatsen är att alternativet – ett varaktigt utanförskap för en stor grupp – riskerar att få betydligt allvarligare ekonomiska och sociala konsekvenser. 

Om rapporten 

Hur kan trösklarna in på den svenska arbetsmarknaden sänkas? är rapport nr 47 i Ratios arbetsmarknadsserie, skriven av Lotta Stern och Edward Hamilton. Rapporten bygger bland annat på intervjuer med tyska arbetsmarknadsexperter, forskare och partsföreträdare genomförda i Berlin i januari 2026.

Rapporten kan läsas i sin helhet här.