Ny rapport: Privata sjukvårdsförsäkringar en del av arbetsmarknaden och Sveriges konkurrenskraft

Ökningen av privata sjukvårdsförsäkringar förklaras bland annat av företagens behov att säkerställa kompetensförsörjningen och upprätthålla produktionen. Nyckelpersonal som fastnar i vårdköer och är borta från arbetet kan vara problematiskt, inte minst för små företag. Det visar ny rapport av nationalekonomen Mårten Blix.

Under åren 1999 till 2021 ökade antalet privata sjukvårdsförsäkringarna mer än tiofaldigt, från cirka 67 000 till 723 000. I dag täcks ca 12 procent av befolkningen i ålderana 20–64 år.

– Det finns tre övervägande förklaringar kring varför de privata sjukvårdsförsäkringarna ökat så kraftigt. För det första 1990-talskrisens ökade sjukskrivningar, för det andra 1992 års beslut att ålägga arbetsgivare att betala sjuklön och för det tredje dagens och dåtidens långa vårdköer till specialistvården, säger Mårten Blix, fil dr i nationalekonomi och författare till rapporten ”Privata sjukvårdsförsäkringar och arbetsmarknaden”.

För företagen har privata sjukvårdsförsäkringar blivit ett sätt att mildra sina risker, menar Blix. De kan dels innebära minskade kostnader för sjukfrånvaro och underlätta för anställda att snabbare återgå till arbete efter sjukdom. Men, påpekar Blix, försäkringarna handlar även om att hantera mer indirekta effekter i form av exempelvis produktionsbortfall som kan drabba företag när personal är frånvarande. Den typen av effekter kan vara mer långtgående med tanke på hur slimmade produktionskedjor kan vara känsliga även för små störningar.

Enligt en rad olika undersökningar brottas svenska företag med kompetensbrist. De har svårt att hitta personal med rätt kompetens och har därmed också svårt att växa och konkurrera.

– Sjukvårdsförsäkringarna blir ett sätt att minska riskerna för långvarigt frånvarande nyckelpersonal. I ett större perspektiv handlar det också om svensk konkurrenskraft, om personalen är frånvarande försämras landets konkurrenskraft, säger Blix.

I rapporten, vilken presenteras och diskuteras under ett digitalt seminarium den 31 augusti, visar Blix även vilka som tecknar privata sjukvårdsförsäkringar, vilken tillgång de har till vård, liksom hur försäkringarna påverkar tillgängligheten av vården för alla.

– Ibland kritiseras sjukvårdsförsäkringarna för att skapa en gräddfil i sjukvården. Det finns evidens för att enskilda försäkringstagare får snabbare vård, men i den bilden saknas en analys av system- och samhällsekonomiska effekter. Vad skulle exempelvis hända i ett extremfall där alla försäkringspatienter fördes över till den skattefinansierade sjukvården? Troligen skulle sjukvårdsköerna i så fall bli längre för samtliga, säger Blix och fortsätter:

– Det stora problemet och bekymret för svensk vård är långa vårdköer och att patienter inte får rätt vård. Därför blir det lite märkligt hur mycket fokus som från politiskt håll läggs på att diskutera och försvåra för privata sjukvårdsförsäkringar, som täcker 1 procent av de totala utgifterna för svensk vård, i stället för att fundera på hur vården kan förbättras och effektiviseras, säger Blix.