Assessing user perceptions of the interplay between the sharing, access, platform and community‐based economies

PublikationArtikel (med peer review)
Delningsekonomi, Innovation, Sociala medier

Sammanfattning

Purpose
Digitally intermediated peer-to-peer exchanges have accelerated in occurrence, and as a consequence, they have introduced an increased pluralism of connotations. Accordingly, this paper aims to assess user perceptions of the interplay between the sharing, access, platform, and community-based economies.

Design/methodology/approach
The sharing, access, platform, and community-based economies have been systematically tracked in the social media landscape using Social Media Analytics (SMA). In doing so, a total material of 62,855 publicly posted user-generated content concerning the four respective economies were collected and analyzed.

Findings
Even though the sharing economy has been conceptually argued to be interlinked with the access, platform, and community-based economies, the empirical results of the study do not validate this interlinkage. Instead, the results regarding user perceptions in social media show that the sharing, access, platform, and community-based economies manifest as clearly separated.

Originality/value
This paper contributes to existing literature by offering an empirical validation, as well as an in-depth understanding, of the sharing economy’s interlinkage to other economies, along with the extent to which the overlaps between these economies manifest in social media.

Geissinger, A., Laurell, C., Öberg, C., Sandström, C. & Suseno, Y. (2020). Assessing user perceptions of the interplay between the sharing, access, platform and community‐based economies. Information Technology & People, 33(3), 1037-1051.


Liknande innehåll

Third-Generation Innovation Policy: System Transformation or Reinforcing Business as Usual?
BokkapitelPublikation
Bergkvist, J. E., Moodysson, J., & Sandström, C.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Questioning the Entrepreneurial State, 201.

Sammanfattning

There has been a shift in innovation policy in recent years toward more focus on systemic transformation and changed directionality. In this chapter, we describe a collection of challenges that such policies need to address. Based on a review of dominant frameworks regarding socio-technical transitions, we compare these theories with examples of innovation policy in different countries. Systemic transformation across an economy usually requires a process of creative destruction in which new competencies may be required, actors need to be connected in novel ways, and institutions may need to be changed. Our empirical illustrations show that support programs and initiatives across Europe do not always seem to result in such a process, as they include mechanisms favoring large, established firms and universities. These actors have often fine-tuned their activities and capabilities to the existing order, and therefore have few incentives to engage in renewal. As the incumbent actors also control superior financial and relational resources, there is a risk that they captivate innovation policies and thus reinforce established structures rather than contributing to systemic transformation.

Disruptive and paradoxical roles in the sharing economies
Artikel (med peer review)Publikation
Öberg, C.
Publiceringsår

2021

Sammanfattning

The sharing economy could be said to disrupt who does what in exchanges. This paper categorises the roles played by users, providers, and platforms in different interpretations of the sharing economy. It asks: What different roles do the users, providers, and platforms play in the sharing economy? And: How do the roles differ in various interpretations of the sharing economy? The paper classifies the different interpretations based on their market/non-market logic and concludes that roles are more extensive for users and providers in non-market logic interpretations, while market logic suggests that the platform acts more roles. The user is, despite the peer-to-peer connotation of the sharing economy, often quite passive. Contributions are made to the emerging literature on the sharing economy through highlighting its many different interpretations, where roles help to systematise these. The paper furthermore contributes to the literature on roles through highlighting them as transitory and expanding beyond expectations related to digitalisation. Practically, the systematisation of roles helps to navigate among various business model designs and makes informed decisions when launching platforms in the sharing economy. Additionally, the focus on roles raises important questions on risk sharing, resource provisions, and the creation of value for each participating party.

Varför gigga som matkurir? Förutsättningar och förväntningar bakom okvalificerat gig-arbete
RapporterPublikation
Weidenstedt, L., Geissinger, A., & Lougui, M.
Publiceringsår

2020

Sammanfattning

Sammanfattning:
Den digitala gig-ekonomin, där utförare av arbete och uppgiftsägare matchas mot varandra med hjälp av digitala plattformar, är omdebatterad. Gig-ekonomin lovordas å ena sidan för möjligheten att vara geografiskt obunden och flexibel, medan den å andra sidan fördöms för bristen på anställningstrygghet och dåliga arbetsförhållanden. Delvis beror det på att gig-ekonomin består av en heterogen samling arbete. Sett till andelen individer som jobbar inom gig-ekonomin utgör denna arbetsform än så länge bara en liten del av svensk arbetsmarknad – i alla fall om man använder sig av en strikt definition av den digitala gig-ekonomin just som digitalt och plattforms-förmedlat. Likväl har gig-ekonomin skapat en viss oro och en del arbete bland arbetsmarknadens parter och myndigheter: Gig-arbete räknas inte enbart som atypisk sysselsättning utan har dessutom rört sig i stor utsträckning i ett ingenmansland gällande socialförsäkring, anställningsvillkor och arbetsmiljö-reglering. Vidare är det i nuläget oklart om giggare är anställda eller företagare. Oklarheter och utmaningar har fått uppmärksamhet i svensk media och i svenska rapporter, det finns också internationell forskning på området. Dock saknas det förståelse och en mer djupgående inblick i vilka det är som väljer att jobba som gig-arbetare i Sverige och varför de har valt den vägen. Att förstå vilken roll gig-ekonomin spelar i giggarnas egna liv – och kan komma att spela framöver – är viktigt att förstå oavsett gig-ekonomins storlek.
Den här studien syftar därför till att bidra med insikter kring individers val att arbeta inom den okvalificerade gig-sektorn i Sverige, där arbete förmedlas via en plattform eller app men utförs offline. Frågan undersöks genom att låta gig-arbetarna själva komma till tals och berätta om sina uppfattningar och erfarenheter av gig-arbete: Kvalitativa intervjuer har genomförts med 34 så kallade matkurirer, det vill säga individer som jobbar med leverans av restaurangmat. Leveransuppdragen förmedlas genom digitala plattformar och appar (Uber Eats, Wolt och Foodora). Respondenterna fick berätta om sin bakgrund, varför de har valt plattformsbaserat arbete, vad som motiverar dem att fortsatt arbeta inom gig-ekonomin, hur nöjda de är med detta sätt att arbeta, vilka problem de upplever i sitt arbete och vilka framtidsplaner de har.
Resultaten visar att det finns likheter i respondenternas bakgrund vad gäller härkomst, utbildningsnivå och möjligheter på den svenska arbetsmarknaden, medan ålder varierar. Exempelvis var åldersspannet bland respondenterna 19–48 år; bakgrunden varierade från grundskoleutbildning till universitetsutbildning men mer än hälften av intervjupersonerna hade minst tre år universitetsutbildning; och mer än hälften av de intervjuade härstammade från asiatiska länder såsom Pakistan och Indien. Vidare visade analysen av intervjumaterialet att många respondenter överlag var nöjda med gig-arbetet trots att de klagade över problem med plattformarnas management, plattformarnas transparens och på bristande engagemang och omtanke från företagens sida.
Rapporten mynnar ut i resultat som visar att identitet och kulturell bakgrund, den samhälleliga kontexten i Sverige, gig-arbetarnas ambitioner och visioner, deras inbäddning i den sociala omgivningen, samt deras hantering av gig-arbetet spelar en avgörande roll i hur de upplever sin vardag. Flertalet respondenter berättar om svårigheten att hitta ett jobb som matchar deras kompetenser och att de använder gig-jobbet som en slags buffert tills andra jobbmöjligheter dyker upp. Andra berättar istället att giggandet kompletterar studier, andra (deltids-) jobb, eller det parallella uppbyggandet av en egen verksamhet. Gig-arbetet ses av de flesta i studien således som en temporär lösning på vägen till ett annat framtida arbetsliv.
Dessa resultat leder till följande slutsatser: Bakom gig-arbetares beslut att jobba och fortsätta jobba inom gig-ekonomin ligger flera olika drivkrafter såsom en inre motivation, gig-ekonomin som en övergångslösning, och flexibiliteten och självstyrningen som gig-arbetet möjliggör. Slutsatser angående den framtida utvecklingen av gig-ekonomin berör å ena sidan konstaterandet att gig-företagen behöver ta ansvar och öka transparensen, exempelvis genom att utveckla förutsägbarheten kring hur mycket man kommer att tjäna på ett leveransuppdrag. Å andra sidan anser vi att en reglering av matleveransbranschen behöver göras med varsam hand. Gig-ekonomins heterogenitet bidrar med en mångfald av funktioner för giggarna, från övergångslösning och bisyssla till heltidsjobb, och dess tillgänglighet och öppenhet borde därför bevaras och stödjas. Samtidigt behöver matkurirers arbetsmiljö och villkor diskuteras.

Visa fler