Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
Engelska flaggan ikonIn English
PublikationArtikel (med peer review)

Employee Empowerment and Paternalism: A Conceptual Analysis of Empowerment’s Embeddedness in Communicative Contexts

Sammanfattning

Empowerment as a management technique builds on the assumption that employees desire more power. Consequently, to a large extent, research on employee empowerment has focused on defining the type of power that should be contained in empowerment, identifying relevant mediating and moderating effects of and for empowerment as well as empowerment’s boundary conditions such as individual and social attributes. However, less research has dealt with communicative and relational aspects and how these may impact the outcome of employee empowerment. This paper uses an interactional perspective to conceptually analyse communicative meanings entailed in employee empowerment. Building on sociological theories of communicative interaction, it is argued that focusing on leaders’ and members’ ascriptions of meanings to each other’s communicative messages reveals paternalistic power structures that are of relevance for the failure and success of empowerment. A communicative analysis of common structural and psychological empowerment efforts suggests that members’ sensemaking of their roles and situations, as defined by formal (written) and informal (psychological) contracts, may not necessarily be in line with the communicative meanings intended by leaders’ actions, and vice versa.

Weidenstedt, L. (2020). Employee Empowerment and Paternalism: A Conceptual Analysis of Empowerment’s Embeddedness in Communicative Contexts. Mrev management revue, 31(4), 444 – 464. DOI: 10.5771/0935-9915-2020-4-444

Detaljer

Författare
Weidenstedt, L.
Publiceringsår
2020
Publicerat i

Mrev management revue

Relaterat

  • Filosofie doktor

    Linda Weidenstedt

    070 525 99 53linda.weidenstedt@ratio.se

Liknande innehåll

Rapporter

Makt eller skratt? Hur kvinnliga och manliga vd:ar porträtteras i svenska dagstidningar

Weidenstedt, L. & Haegerström, L.
Ladda ner

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

Rapporten undersöker porträtteringen av kvinnliga och manliga verkställande direktörer (vd:ar) i svensk media, närmare bestämt i tre av Sveriges största dagstidningar – Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Rapporten undersöker, för det första, förekomsten av porträtteringar av kvinnliga och manliga vd:ar i tidningarna över tid sedan år 2000. Studien bygger på sammanlagt 441 artiklar från åren 2000, 2005, 2010, 2015, 2020 och 2022, som uppfyllde särskilda kriterier för vad som räknas som en vd-porträttering.

För det andra undersöks hur framställningen av kvinnliga och manliga vd:ar förändrats mellan 2010 och 2022, där sammanlagt 83 artiklar – 36 artiklar från år 2010 och 47 artiklar från år 2022 – har analyserats mer ingående kring innehåll med hjälp av kvalitativ kodning.

Resultaten visar att kvinnliga vd:ar är överrepresenterade i tidningarna i förhållande till sin faktiska andel i näringslivet. Medan endast 13 procent av vd:arna i Sverige var kvinnor år 2022, utgjorde de 42 procent av porträtteringarna i det samlade materialet. Detta skulle kunna tyda på en medveten strävan att synliggöra kvinnor, även om män fortfarande dominerar mediebilden.

Skillnader i framställning kvarstår dock, exempelvis i rubriker, benämningar och epitet. I rubrikerna är tonläget mer balanserat 2022, men män får något oftare negativa rubriker. Könsskillnaderna kopplade till vd-titeln är intressanta, där vd-titeln användes för fler kvinnor år 2022 än 2010 och även något oftare än för män. Män tilldelas däremot oftare epitet, det vill säga beskrivande beteckningar eller tilläggsord som framhäver en persons yrkesroll, egenskaper eller status (exempelvis ”fastighetshajen”).

Vad gäller teman i intervjuerna så förekommer utmaningar, motgångar och ledarskap oftare hos kvinnor, medan manliga vd:ar i högre grad kopplas till framgångar, pengar och konkurrens. Män tillskrivs även fler egenskaper totalt sett, ofta med betoning på status och drivkraft, medan kvinnors egenskaper kan kopplas till personlighet och relationer.

Jämförelsen mellan 2010 och 2022 visar i vissa fall en utveckling mot mindre skillnader mellan könen. Rubrikerna har blivit mer balanserade, framgångar och karriärvägar lyfts i liknande utsträckning för kvinnor och män, samt att skillnader i användningen av vd-titel har minskat. Samtidigt har nya skillnader uppstått: kvinnors privatliv har nästan försvunnit ur porträtteringarna, medan männens fått större utrymme. Bildmaterialet förstärker också olika ideal, där kvinnor oftare visas stående och leende, medan män oftare porträtteras sittande och med allvarliga uttryck.

Sammantaget pekar resultaten på en dubbel utveckling: porträtteringarna har blivit mer balanserade på vissa områden, men ojämnheten har samtidigt förstärkts på andra. Mediernas framställningar riskerar därmed både att reproducera och att utmana rådande genusmönster – något som är avgörande för hur framtida ledare uppfattas och legitimeras.

Artikel (med peer review)

Betwixt and between: Triple liminality and liminal agency in the Swedish gig economy. Environment and Planning A: Economy and Space.

Weidenstedt, L., Geissinger, A., Leick, B., & Nazeer, N.

Publiceringsår

2023

Publicerat i

Environment and Planning A: Economy and Space, 0(0). https://doi.org/10.1177/0308518X231172984

Sammanfattning

In this paper, we identify when and why migrant gig workers experience liminality in the socio-spatial context of food delivery in the Swedish gig economy. We analyse qualitative interviews and informal conversations with food delivery workers in Stockholm through the lens of the territory-place-scale-network (TPSN) framework as developed by Bob Jessop, Neil Brenner and Martin Jones. We find that workers are challenged to deal with triple liminality regarding their work identities, workplaces and work organisation through platforms. Focusing on liminality as a central aspect of gig work, we further find that despite having little worker agency, some of the study participants engage in what we call liminal agency, that is actively pursuing possibilities for progress in uncertain states of in-betweenness. By unpacking the liminal dynamics that especially migrant food delivery riders are confronted with in their daily working lives, this study contributes to the debate on the migrant gig economy, the spatial turn in organisation studies and efforts from human geography to understand agency in precarious gig work.

Artikel (med peer review)

Working from home during lockdown: the association between rest breaks and well-being

L., Leick, B., Weidenstedt, L. & Sütterlin, S. (2022).

Publiceringsår

2022

Publicerat i

Ergonomics, 1-11.

Sammanfattning

One of the challenges with working from home (WFH) is the question of its effect on health and well-being. The impact of home working on health has so far not been studied extensively. We address this gap by investigating the association between internal recovery, operationalised as rest break frequency (low, medium, and high) during the working day, on self-reported musculoskeletal pain, and post-work recovery symptoms in WFH knowledge workers (n = 382). The analysis showed that failing to take frequent breaks was associated with a dose-response increased risk of reporting headaches. For post-work recovery symptoms, failing to take rest breaks throughout the day was associated with an increased risk of reporting psychological fatigue, physical fatigue, and sleep problems, and a decreased risk of psychologically detaching from work and experiencing adequate rest. Our findings emphasise the importance of remote workers taking recovery breaks from work demands in the maintenance of health and well-being.

Visa fler
Öppna seminarier

Tillit och delaktighet på jobbet

fre 28 oktober 2022, 11:00
Läs hela
Nyhetsartikel

Tillit och delaktighet på jobbet – se seminariet i efterhand

Kan vi lita på att kollegor och medarbetare gör vad de ska? Frågan ställdes på sin spets i och med pandemins distansarbete, men är ständigt aktuell. Det svenska svaret är ofta ja. Här är tilliten...

Publicerat 2 november 2022
Läs hela