Entrepreneurship and income inequality
Halvarsson, D., Korpi, M., & Wennberg, K. (2018). Entrepreneurship and income inequality. Journal of Economic Behavior & Organization, 145, 275-293. DOI: 10.1016/j.jebo.2017.11.003
Halvarsson, D., Korpi, M., & Wennberg, K. (2018). Entrepreneurship and income inequality. Journal of Economic Behavior & Organization, 145, 275-293. DOI: 10.1016/j.jebo.2017.11.003
Entrepreneurship research highlights entrepreneurship as a simultaneous source of enhanced income mobility for some but a potential source of poverty for others. Research on inequality has furthered new types of models to decompose and problematize various sources of income inequality, but attention to entrepreneurship as an increasingly prevalent occupational choice in these models remains scant. This paper seeks to bridge these two literatures using regression-based income decomposition among entrepreneurs and paid workers distinguishing between self-employed (SE) and incorporated self-employed (ISE) individuals in Sweden. We find that the proportion of self-employed in the workforce increases income dispersion by way of widening the bottom end of the distribution, whereas the proportion of incorporated self-employed contributes to income dispersion at the top end of the distribution. Implications for research are discussed.
Related content: Working paper No. 281
Halvarsson, D., Korpi, M., & Wennberg, K.
2018
2024
Ratio.
Andra upplagan av boken finns tillgänglig i bokhandeln, exempelvis här.
Artificiell intelligens (AI) väcker oro och nyfikenhet. Kommer AI att ta våra jobb? I denna tankeväckande bok tar sig forskaren Magnus Lodefalk an denna fråga – och de många delfrågor som frågan egentligen består utav.
Med hjälp av historiska exempel och dagsaktuell forskning diskuterar Lodefalk vilka jobb som kan försvinna med AI:s intåg, men också vilka typer av jobb som kan uppstå. Vad som skiljer AI från andra teknikers intåg är att den kan användas för att utföra kognitiva arbetsuppgifter. I boken diskuteras därför hur AI generellt sett kan förmodas påverka nästan alla jobb i termer av löneutveckling, produktivitet, kompetenskrav och innehåll.
Det görs genom att dissekera vad AI, och vad jobb, faktiskt är. Redan här kan konstateras att AI kan användas för att ersätta mänskliga förmågor eller för att förstärka desamma – det beror på hur man väljer att utveckla och använda tekniken. Och det, skriver Lodefalk, är i sin tur upp till oss.
I denna bok görs en pedagogisk översyn av forskningsläget gällande AI och arbetsmarknaden. Dessutom innehåller boken konkreta verktyg till dig som vill ha svar på hur AI-exponerat ditt yrke egentligen är.
2023
Working Paper No. 368.
This paper reviews theoretical rationales for mission-oriented innovation policy and provides an empirical overview of extant 28 papers and 49 cases on the topic. We synthetize varieties of mission formulations, actors involved, and characteristics of missions described as more or less failed or successful. 59 percent of the studied missions are still ongoing, 33 percent are considered successful and 8 percent as failures. 67 percent of the studied missions have taken place in Europe, 24 percent in North America and 8 percent in Asia. The majority of innovation projects referred to as missions do not fulfill the criteria defined by the OECD. Results suggest that missions related to technological or agricultural innovations are more often successful than broader types of missions aimed at social or ecological challenges. Challenges regarding the governance and evaluation of missions remain unresolved in the literature. We find no case that contains a cost-benefit analysis or takes opportunity cost into account.
2023
Ratio.
I denna rapport undersöks preferensskillnader för distansarbete bland kontorsarbetare i Sverige utifrån ålder, geografi och kön. Rapporten baseras på en undersökning där drygt 1 000 arbetande personer identifierades som kontorsarbetare. Undersökningen genomfördes under april 2022. Antalet dagar i distansarbete varierar med ålder där den yngsta åldersgruppen (18–25 år) arbetar på distans 1,2 dagar i veckan, och den äldsta åldersgruppen (49–64 år) 2 dagar. Geografiska skillnader i hemarbetsdagar skiljer sig stort med en differens på uppemot 0,7 dagar per veckan. 4 av 10 skulle tacka nej till ett jobberbjudande där distansarbete inte är möjligt.
Resultaten pekar på att preferenser gällande distansarbete skiljer sig förhållandevis mycket mellan arbetstagare. Det kan därför vara relevant för arbetsgivare att ta individuella preferenser i beaktande och skapa flexibla arbetsmodeller som kan tillgodose olika behov och önskemål. En mångfald av sätt att arbeta på kan vara fördelaktigt för att främja en positiv arbetsmiljö och produktivitet, oavsett ålder.