Finansiellt deltagande
Karlson, N., & Malm Lindberg, H. (2016). Finansiellt deltagande. Stockholm: Ratio.
Karlson, N., & Malm Lindberg, H. (2016). Finansiellt deltagande. Stockholm: Ratio.
Intresset för olika system för finansiellt deltagande – där de anställda får ta del av företagets resultat eller värdeutveckling – har stigit såväl i Sverige, som på andra håll i Europa under senare år. Mellan 20 och 38 procent av företagen i Sverige har någon form av finansiellt deltagande och systemen tycks växa över tid. Finansiellt deltagande för anställda är också vanligare i stora företag än i små och i den kvalificerade tjänstesektorn och i tillverkningsindustrin än i enkel tjänsteproduktion.
Det finns två huvudsakliga former för finansiellt deltagande: (1) vinstdelning, där anställda får del av företagets vinst utöver den reguljära lönen; (2) aktierelaterade program, där anställda får del av resultatet genom delägande i företaget. I den senare gruppen återfinns t.ex. subventionerade aktieköp, aktiesparprogram eller riktade emissioner till personalen genom konvertibler eller teckningsoptioner. Även avsättning till vinstandelsstiftelser är en form av aktierelaterat program. Personaloptioner ger dock i sig inget delägarskap utan optionen ger innehavaren en rätt att i framtiden få köpa aktier till ett i förväg bestämt pris. Vinstdelning är betydligt vanligare än aktiedelägarprogram.
Lagstiftning kring finansiellt deltagande och de eventuella skatteförmåner som finns är en viktig förklaring till varför systemen är mer populära i vissa länder samt varför vissa system såsom vinstandelsstiftelser är vanligare i Sverige.
Existerande teoretisk och empirisk forskning ger stöd för en rad fördelar och några nackdelar med finansiellt deltagande. Till fördelarna med finansiellt deltagande hör positiva effekter på företagets produktivitet, lönsamhet, medarbetarnas arbets- och lönetillfredsställelse, minskade övervakningskostnader, lägre personalkostnader genom lägre personalomsättning samt ökad löneflexibiliteten som gör företagen mer okänsliga vid konjunkturkriser. Effekterna uppstår i huvudsak genom olika mekanismer som ökar de anställdas motivation. En negativ faktor kan vara kostnaderna för att administrera systemen. Därtill begränsas arbetskraftens rörlighet och arbetstagarna löper en större finansiell risk. Det bör samtidigt noteras att antalet studier som på ett tillförlitligt sätt kan påvisa tydliga och statistiskt signifikanta kausala samband mellan finansiellt deltagande och ökad produktivitet är få till antalet.
Dessa resultat bekräftas av ny enkätundersökning som gått ut till sammanlagt 1474 svenska företag. De viktigaste motiven för att införa system för finansiellt deltagande var att de ökar medarbetarnas motivation, behåller befintlig kompetens, skapar intressegemenskap mellan företagets anställda och ökar produktiviteten. Nästan ingen av de tillfrågade företagen vill avskaffa systemen.
En viktig slutsats är även att det finns en nära koppling mellan finansiellt deltagande och hur lönebildningen fungerar. Det finns även både teoretiskt och empiriskt stöd för att vinstdelning ökar löneflexibiliteten och ger möjlighet att komplettera kollektivavtal som begränsar möjligheter att belöna anställda för deras prestation, men utan att företagen tvingas höja hela lönenivån. De är dock inget substitut för individuell lönesättning. Däremot fungerar de som en form av lokal eller företagsnära ”lönebildning”, eftersom ersättningen baseras på det enskilda företagets resultat och utveckling.
Karlson, N., & Malm Lindberg, H.
2016
Finansiellt deltagande
2024
Palgrave Macmillan Cham.
How can we fight back against the populist threat to liberty, free markets, and the open society?
This open access book by Nils Karlson explores the strategies used by left- and right-wing populists to make populism intelligible, recognizable, and contestable. Karlson argues that to fight back requires the revival of liberalism itself by defending and developing the liberal institutions, the liberal spirit, liberal narratives, and liberal statecraft. The book presents a synthesized explanatory model for how populists promote autocratization through the deliberate polarization of society and traces the ideational roots of the core populist ideas that form a collectivistic identity politics. Written within the tradition of political theory and institutional economics, this book uses a wide variety of sources, including results and analyses from social psychology, ethics, law, and history.
The book is open source and can be downloaded through the link below.
2024
Ratios arbetsmarknadsserie.
I Sverige är möjligheten att ta till sympatiåtgärder såväl generös som omstridd. Vissa menar att sympatiåtgärderna bidrar till att vårt land har få utbrutna arbetsmarknadskonflikter medan kritikerna hävdar att regelverket är förlegat, med hänsyn till nutidens sammankopplade värdekedjor och global konkurrens. Klart är dock att sympatiåtgärder drabbar parter som inte är direkt berörda av en konflikt, något som på senare tid varit särskilt uppmärksammat i och med Teslakonflikten.
I rapporten “Sympatiåtgärdernas logik, praktik och konsekvenser” kartlägger Nils Karlson, professor i statsvetenskap, sympatiåtgärdernas historia, logik, praktik och konsekvenser. Följande frågor berörs: Vilka är sympatiåtgärdernas avsedda och oavsedda effekter? Vilka kostnader är förenade med sympatiåtgärdernas användning? Och finns det skäl att förändra regelverket kring dessa stridsåtgärder?
2024
Ratio.
Andra upplagan av boken finns tillgänglig i bokhandeln, exempelvis här.
Artificiell intelligens (AI) väcker oro och nyfikenhet. Kommer AI att ta våra jobb? I denna tankeväckande bok tar sig forskaren Magnus Lodefalk an denna fråga – och de många delfrågor som frågan egentligen består utav.
Med hjälp av historiska exempel och dagsaktuell forskning diskuterar Lodefalk vilka jobb som kan försvinna med AI:s intåg, men också vilka typer av jobb som kan uppstå. Vad som skiljer AI från andra teknikers intåg är att den kan användas för att utföra kognitiva arbetsuppgifter. I boken diskuteras därför hur AI generellt sett kan förmodas påverka nästan alla jobb i termer av löneutveckling, produktivitet, kompetenskrav och innehåll.
Det görs genom att dissekera vad AI, och vad jobb, faktiskt är. Redan här kan konstateras att AI kan användas för att ersätta mänskliga förmågor eller för att förstärka desamma – det beror på hur man väljer att utveckla och använda tekniken. Och det, skriver Lodefalk, är i sin tur upp till oss.
I denna bok görs en pedagogisk översyn av forskningsläget gällande AI och arbetsmarknaden. Dessutom innehåller boken konkreta verktyg till dig som vill ha svar på hur AI-exponerat ditt yrke egentligen är.