Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
Engelska flaggan ikonIn English
PublikationArtikel (med peer review)

Human Capital Theory and Internal Migration: Do Average Outcomes Distort Our View of Migrant Motives?

Sammanfattning

By modelling the distribution of percentage income gains for movers in Sweden, using multinomial logistic regression, this paper shows that those receiving large pecuniary returns from migration are primarily those moving to the larger metropolitan areas and those with higher education, and that there is much more variability in income gains than what is often assumed in models of average gains to migration. This suggests that human capital models of internal migration often overemphasize the job and income motive for moving, and fail to explore where and when human capital motivated migration occurs.

Related content: Working paper No. 213

Korpi, M., & Clark, W. A. V. (2017). Human capital theory and internal migration: do average outcomes distort our view of migrant motives?Migration letters: an international journal of migration studies, 14(2), 237.

Detaljer

Författare
Korpi, M., & Clark, W. A. V.
Publiceringsår
2017
Publicerat i

Migration letters: an international journal of migration studies

Liknande innehåll

Artikel (med peer review)

Home Sweet Home: Returns to Returning in the Age of Mass Migration

Ejermo, O., Enflo, K., Eriksson, B., & Prawitz, E.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

American Economic Journal: Applied Economics, 17(4)

Sammanfattning

Trots att cirkulär migration historiskt och i dag har varit omfattande är dess ekonomiska effekter relativt lite studerade. Med hjälp av data om huvudsakligen landsbygdsbaserade svenska migranter som återvände från USA under massmigrationens epok analyseras avkastningen på tillfällig migration i form av förmögenhet, inkomster samt demografiska och sociala utfall. Resultaten visar betydande effekter på förmögenhet, men begränsade effekter på arbetsinkomster och yrkesmässig uppgradering. Manliga återvändare hade nästan dubbelt så stor förmögenhet som dem som stannade kvar, sannolikt till följd av sparande utomlands, medan kvinnliga återvändare främst ökade sin förmögenhet genom äktenskap. Dessa resultat understryker vikten av att beakta förmögenhet vid bedömningen av de ekonomiska effekterna av tillfällig migration.

Länk till artikeln.

Rapporter

Stadsstorlek och konkurrens bland arbetsgivare: Hur påverkas lönepremier och inkomstojämlikhet?

Halvarsson, D., & Korpi, M.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Sammanfattning

I föreliggande studie undersöker vi den s.k. storstadslönepremien och dess förhållande till arbetsgivarkoncentration inom lokala arbetsmarknader. Med storstadslönepremien avses det positiva samband som – allt annat lika – finns mellan löneinkomst och stadstorlek. Vi skattar denna lönepremie både utifrån traditionella metoder och ett nytt beräkningssätt som utgår från företagsspecifika faktorer (företagsfixa effekter), och finner att dessa två beräkningssätt i stort sett ger likvärdiga resultat, något som talar för att storstadslönepremien såsom den vanligen skattas sannolikt även är kopplad till faktorer som ligger på företagsnivå snarare än endast faktorer på individnivå.  Beroende på analysmetod finner vi därefter att ungefär 20-30 procent av lönepremien kan förklaras av graden av konkurrens om arbetskraften inom lokala branscher. Även om detta samband gäller för alla inkomstsegment, finner vi slutligen att graden av konkurrens har störst påverkan på toppinkomstnivåer inom lokala arbetsmarknader (över den 90:e percentilen). Våra resultat går alltså att tolka som att lokal arbetsgivarkoncentration även påverkar inkomstojämlikheten inom lokala arbets­marknader.

Working paper

City size, employer concentration, and wage income inequality

Halvarsson, D., & Korpi, M.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy (IFAU)

Sammanfattning

This study investigates the relationship between the urban wage premium and employer concentration using Swedish full population employer-employee data. Departing from an AKM modeling framework to distinguish worker from firm specific heterogeneity – a measure of rent-sharing – we then measure the urban wage premium using differences in the estimated firm fixed effects at the level of local industries, nested within local labor markets. Our results suggest that labor market employer concentration, as calculated using the Hirschman-Herfindahl index and a leave-one-out instrumental variable design, can account for a significant share of the estimated urban wage premium (UWP). Addressing city-level wage income inequality by applying our model to different segments of the local labor market income distribution, we find that while the UWP pertains to all income segments, it is largest for top-income levels (above the 90th percentile), and within this segment employer concentration also has the largest explanatory power. Thus, while being an important explanatory factor for all percentiles of the local income distribution, a relatively lower employer concentration within larger cities, and vice versa, higher concentration within smaller cities, primarily help explain the variance of top wages within these cities/labor markets.

Visa fler