Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00 info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

Publikationer Evenemang Medarbetare

Populärt

Forskning i korthet

Rapportserie arbetsmarknad

Klimat och miljö

Konkurrenskraft

Detta är Ratio

Verksamhetsberättelse

Stipendium för unga forskare

Sommarassistent på Ratio

Eli F. Heckscher-föreläsning

Vanliga frågor

Integritetspolicy

PublikationArtikel (utan peer review)

Hur blev Sverige rikt och jämlikt?

Sammanfattning

Från 1870 till 1970 utvecklas Sverige till att bli världens fjärde rikaste land. Under samma period blir Sverige världens förmodligen mest jämlika land när det gäller inkomsternas fördelning. I denna artikel används ny forskning om institutioner, tillväxt och jämlikhet för att förklara Sveriges framgångar. Sveriges ekonomiska framgångar kan endast förstås om institutionella faktorer beaktas: Sverige fick tidigt de grundläggande kapitalistiska institutioner som ny forskning visat är centrala för tillväxt. Den svenska jämlikheten är svårare att förklara. En slutsats är att höga, progressiva skatter eller omfattande arbetsmarknadsregleringar är dåliga förklaringar. Bättre kandidater finns längre tillbaka, exempelvis skiftesreformerna, sparbanksrörelsen, folkskolestadgan och kollektivavtalen.

Bergh, A. (2008). ”Hur blev Sverige rikt och jämlikt?” Ekonomisk Debatt, 36(5): 41-53.

Detaljer

Författare: Bergh, A.
Publiceringsår: 2008
Publicerat i: Ekonomisk Debatt

Liknande innehåll

Artikel (utan peer review)

Utvärderingar av näringspolitik – en intressekonflikt mellan myndigheter, konsult-företag, politik och skattebetalare?

Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C.

Publiceringsår

2021

Publicerat i

Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Sammanfattning

Antalet utvärderingar av ekonomisk politik ökar explosionsartat. Det finns dock få systematiska sammanställningar av de utvärderingar som görs och det saknas kunskap om hur utvärderare skiljer sig åt gällande metoder och slutsatser, inte minst inom näringspolitiken. Vi studerar utvärderingar av 110 näringspoli-tiska insatser 2009–19 genom att granska huruvida valet av utvärderare påver-kar utvärderingarnas resultat. Privata konsulter visar sig vara den vanligaste utvärderaren av näringspolitik och deras utvärderingar skiljer sig från andra utvärderare genom att vara övervägande mer positiva till de utvärderade insat-serna. Vi diskuterar intressekonflikter som kan antas föreligga mellan utvärde-rare, myndigheter, den politiska makten och allmänheten.

Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C. (2021). Utvärderingar av näringspolitik–en intressekonflikt mellan myndigheter, konsultföretag, politik och skattebetalare. Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Artikel (utan peer review)

Tillväxt och hållbar utveckling i Sverige – fick Lindbeck (1974) rätt?

Grafström, J., Paulson, R., Sandström, C. & Wieslander, A.

Publiceringsår

2020

Publicerat i

Ekonomisk Debatt

Sammanfattning

Grafström, J., Paulson, R., Sandström, C. & Wieslander, A. (2020). Tillväxt och hållbar utveckling i Sverige – fick Lindbeck (1974) rätt? Ekonomisk Debatt, 2020(6), 64-69.

Artikel (med peer review)

The shape of female board representation

Publiceringsår

2020

Publicerat i

International Journal of Comparative Management

Sammanfattning

Female board representation is increasingly debated in research and practice. This paper problematises how board representation as such may not be the issue, but rather how well nested the women are: that is, whether there is a difference in board members’ representation on multiple boards between women and men and how this affects the woman’s influence, or power, on a particular board. This paper relates such representations not only to whether women hold several board positions, but also to the shape of the network that the multiple representations create. The paper points at how the power of women on boards varies with (1) the existence of few or many interlocks on the board, (2) the number of representations held by the female board member, (3) the fragmented or large network that the female board member is part of, and (4) whether the network consists of direct or indirect links.