Sök

Hur blev Sverige rikt och jämlikt?

PublikationArtikel (utan peer review)
Andreas Bergh, Företagandets villkor, Institutionell ekonomi, Jämställdhet, Tillväxt

Sammanfattning

Från 1870 till 1970 utvecklas Sverige till att bli världens fjärde rikaste land. Under samma period blir Sverige världens förmodligen mest jämlika land när det gäller inkomsternas fördelning. I denna artikel används ny forskning om institutioner, tillväxt och jämlikhet för att förklara Sveriges framgångar. Sveriges ekonomiska framgångar kan endast förstås om institutionella faktorer beaktas: Sverige fick tidigt de grundläggande kapitalistiska institutioner som ny forskning visat är centrala för tillväxt. Den svenska jämlikheten är svårare att förklara. En slutsats är att höga, progressiva skatter eller omfattande arbetsmarknadsregleringar är dåliga förklaringar. Bättre kandidater finns längre tillbaka, exempelvis skiftesreformerna, sparbanksrörelsen, folkskolestadgan och kollektivavtalen.

Bergh, A. (2008). ”Hur blev Sverige rikt och jämlikt?” Ekonomisk Debatt, 36(5): 41-53.


Liknande innehåll

The shape of female board representation
Artikel (med peer review)Publikation
Öberg, C.
Publiceringsår

2020

Sammanfattning

Female board representation is increasingly debated in research and practice. This paper problematises how board representation as such may not be the issue, but rather how well nested the women are: that is, whether there is a difference in board members’ representation on multiple boards between women and men and how this affects the woman’s influence, or power, on a particular board. This paper relates such representations not only to whether women hold several board positions, but also to the shape of the network that the multiple representations create. The paper points at how the power of women on boards varies with (1) the existence of few or many interlocks on the board, (2) the number of representations held by the female board member, (3) the fragmented or large network that the female board member is part of, and (4) whether the network consists of direct or indirect links.

The openness of open innovation in ecosystems
Artikel (med peer review)Publikation
Öberg, C., & Alexander, A.
Publiceringsår

2019

Sammanfattning

Open innovation has rendered increased interest both in practice and research, and has expanded from dyadic transfers of ideas, to ecosystem levels. Knowledge is at the heart of open innovation, and this paper describes and discusses knowledge-transfer linkages for open innovation. It does so based on a literature review. The paper links together open innovation research with general management research to categorise and discuss linkages among parties in terms of their openness and how they relate to knowledge management. Conclusions indicate that openness needs to be considered in different dimensions that also links to different knowledge management outcomes. The paper’s contribution consists of how it connects open innovation research to the general management literature, and how it builds a practical understanding of how linkages between firms can be categorised to aid firms to consider which mechanisms they may choose and why.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578