PublikationRapporter

Integration efter 2015. Vad kan Sverige lära av Tyskland?

Sammanfattning

Denna rapport beskriver hur systemet för att ta emot och etablera flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga på arbetsmarknaden ser ut i Sverige och Tyskland och vilka erfarenheter båda länderna har. Syftet är se vad framförallt Sverige kan lära sig av Tyskland, ett land som liknar Sverige i flera avseenden men som har en åtta gånger större befolkning och under de senaste fem åren tagit emot drygt fyra gånger så många asylsökande.

Integration efter 2015. Vad kan Sverige lära av Tyskland? – Fores

Detaljer

Författare: Joyce, P
Publiceringsår: 2018
Publicerat i: Integration efter 2015. Vad kan Sverige lära av Tyskland? – Fores

Relaterat

Liknande innehåll

Ratio Working Paper No. 392: Shortening the path — from the host organisation’s side: A demand-side study of internship matching for foreign-born academics

Stern, C. & Allstrin, S.

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Ratio Working Paper Series.

Sammanfattning

Many high-income labour markets combine persistent skills shortages with the underemployment of foreign-born academics, whose qualifications and experience tend to yield a lower return after migration. Work-based internships are a common policy response, expected to help migrants rebuild context-specific human capital, improve host-country language, and access the informal networks through which much hiring occurs. Yet the evidence base is almost entirely supply-side: it examines what internships do for interns, while the organisations that must agree to host them remain largely unstudied. What makes a placement work from the employer’s point of view is therefore poorly understood. Drawing on human capital theory, we address this gap through semi-structured interviews with managers and supervisors at 24 Swedish organisations that had hosted one or more foreign-born academic interns through the national programme Korta vägen (“the academic fast track”). Using inductive thematic analysis, we identify factors operating at three levels — individual, organisational, and institutional — that shape how well an intern’s human capital can be put to use. Education quality is less salient to hosts than the literature would predict; language matters chiefly as a vehicle for social integration; cultural friction is workable when expectations are made explicit; and institutional rules around credentials and licensing constrain placement quality in regulated professions. Hosts also report substantial, sometimes unanticipated, organisational gains. We argue that demand-side evidence requires human capital theory to be broadened to incorporate language, culture, and social capital if it is to explain matching.

De fattiga och de rika – en ESO-rapport om inkomstjämlikhet och inkomströrlighet i Sverige 1991–2021

Bergh, A., Hansson, Å., & Wernberg, J.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO)

Sammanfattning

Rapporten visar att inkomstojämlikheten i Sverige har ökat sedan 1990-talet, men att traditionella mått som Gini inte fångar hur individers inkomster förändras över tid. Låginkomstpersistensen minskade under 1990- och 2000-talets början men har ökat igen efter finanskrisen, vilket innebär att fler fastnar längre i låga inkomster. Samtidigt ökade uppåtrörligheten från de lägsta inkomstgrupperna under 1990-talet och påverkas tydligt av konjunkturen. Toppinkomster är mycket stabila, där omkring 60 procent av dem som är i den högsta decilen ett år är kvar där fem år senare. Låga inkomster växer procentuellt och i kronor snabbare än höga, men ökade kapitalinkomster gör att toppen samtidigt drar ifrån.

Algoritmer för allmän nytta: En ESO‑rapport om AI, produktivitet och arbetskraftsbehovet i offentlig sektor

Lodefalk, M., Tang, A., & Engberg, E.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi

Sammanfattning

Den pågående framväxten av en ny generation artificiell intelligens (AI) väcker frågor om hur långt automatiseringen av mänskligt arbete kan gå. AI-modeller kan idag användas till allt från enklare uppgifter som rutinartade kundtjänstärenden till mer komplexa som att bistå vid medicinsk diagnostik.

Trots att fältet inte är nytt har de senaste årens förbättringar inom datorkraft, den ökade tillgången till stora datamängder och utvecklingen av algoritmer för maskininlärning lett till en renässans på AI-området. Tidigare teknikskiften såsom den industriella revolutionen eller utvecklingen av internet har ofta varit förknippade med produktivitetsökningar, men historien lär oss att det kan ta tid för sådana effekter att realiseras i ekonomin.

I den här rapporten undersöker Magnus Lodefalk, Erik Engberg och Aili Tang hur AI kan användas i offentlig sektor och hur utvecklingen kan komma att påverka produktiviteten och arbetskraftsbehovet. Författarna finner att AI-användningen i offentlig sektor har ökat från låga nivåer och att tillämpningarna oftast rör stödverksamhet och administration, snarare än välfärdens kärnuppgifter.

Även i framtiden väntas AI-teknikers tillämpbarhet skilja sig kraftigt åt mellan olika yrken i offentlig sektor, där yrkesroller som exempelvis planerare, utredare eller kommunikatörer framstår som betydligt mer tillämpliga för AI än kriminalvårdare, poliser eller undersköterskor.

Författarna finner att användandet av AI i offentlig sektor kan bidra till att höja produktiviteten och möta behovet av arbetskraft, men betonar att det behövs en långsiktigt vägledande strategi och ett tydligt ledarskap som tar hänsyn till risker och undanröjer onödiga hinder.