PublikationBok

Lönebildning för utvecklingskraft

Sammanfattning

Hur och var ska löner sättas? Hur påverkas lönenivåer och sysselsättning av lönebildningens utformning? Ska lönebildningen vara lokal och individuell? Eller ska vi fortsätta med ett centraliserat system där lönenivåer bestäms i kollektiva förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter? Och vilka är effekterna av olika lönebildnings- och förhandlingssystem för de anställdas motivation och prestationer?

Detta är de övergripande frågeställningarna för denna antologi, där flera forskare och författare med olika bakgrund och specialistkunskaper bidragit.

Karlson, N. & Thorstensson, A. (2011). Lönebildning för utvecklingskraft. Stockholm: Norstedts.

Detaljer

Författare: Karlson, N. & Thorstensson, A.
Publiceringsår: 2011
Publicerat i: Lönebildning för utvecklingskraft

Relaterat

Professor & grundare Ratio
Nils Karlson
+46708670351nils.karlson@ratio.se

Liknande innehåll

Rapporter

Kollektivavtalens decentralisering och flexibilitet

Stern, C. & Björklund, M.

Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 22) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

Kollektivavtal reglerar anställningsförmåner och villkor för närmare 85 procent av de anställda i privat sektor på svensk arbetsmarknad. Det gör kollektivavtalen till en mycket viktig pelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Fackföreningarna undertecknar avtalen på mandat från sina medlemmar, och arbetsgivarorganisationer gör detsamma för sina. Höga medlemstal och hög anslutningsgrad är förutsättningar för modellens legitimitet och kräver att kollektivavtal upplevs som (tillräckligt) attraktiva från båda håll. En enkät från Arbetsmarknadsekonomiska rådet visar dock att flera företagsrepresentanter upplever kollektivavtal som krångliga och kostsamma, särskilt skeptiska är företagare som står utan kollektivavtal. Upplevelserna skiljer sig även åt mellan branscherna (Calmfors m fl 2018). Det finns väldigt lite kunskap om skillnaderna i kollektivavtalens regleringar. I den här studien rapporteras en systematisk genomgång av 50 kollektivavtal vars regler kring arbetstid kategoriseras. Rapportens resultat visar tydliga skillnader mellan kollektivavtalen vad gäller centralisering. Jämförelsen av kollektivavtalens regler uppenbarar tydliga skillnader i möjligheten till lokala överenskommelser och i vilken utsträckning det finns begränsningar inskrivna i avtalet. Slutligen används resultat från Calmfors med flera (2018) om branschskillnader avseende viljan att behålla kollektivavtal utan tvång för att undersöka samvariationen mellan kollektivavtalsvilja och regleringar. Det tycks finnas ett visst samband, men företagares syn på kollektivavtalens attraktivitet handlar inte enkom om regler.

Rapporter

Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven

Karlson, N. & Björklund, M.

Publiceringsår

2021

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

De finska arbetsgivarna inom Skogsindustrin och Teknologiindustrin, landets ledande exportsektorer, beslutade i oktober 2020 respektive mars 2021 att ensidigt säga upp kollektivavtalen på industrinivå för att åstadkomma lokala förhandlingar på företagsnivå direkt med medarbetarna. Ambitionen är att förändra finsk lönebildning för att åstadkomma ökad lokal flexibilitet och stärkt konkurrenskraft.

I rapporten, som baseras på intervjuer med partsföreträdare och experter samt tidigare forskning och medieuppgifter, beskrivs bakgrunden till arbetsgivarnas beslut, deras motiv, andra branschers reaktioner, de fackliga motparternas synsätt samt olika statliga regleringars betydelse för utvecklingen. Avslutningsvis diskuteras ett antal lärdomar för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Karlson, N. & Björklund, M. (2021). Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Rapporter

Medarbetaravtal, personalkostnader och produktivitet

Björklund, M. & Stern, C.

Publiceringsår

2020

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

Sammanfattning:
Medarbetaravtal är en ovanlig kollektivavtalsform där särskilda krav ställs på samarbete mellan tjänstemannafacken och arbetarfacken eftersom avtalet tecknas gemensamt. Det saknas idag kunskap om effekterna av kollektivavtal generellt och medarbetaravtal i synnerhet. Parterna inom pappers- och massaindustrin tecknade 1996 medarbetaravtal vilket möjliggör en jämförelse på branschnivå. Med hjälp av syntetiska kontrollgrupper undersöker vi hur arbetskraftskostnad och produktivitet påverkas av den unika kollektivavtalslösningen. I rapporten kommer vi fram till att det i dagsläget är svårt att visa på några tydliga effekter vilket inte är helt förvånande med tanke på hur medarbetaravtalen som finns är utformade. Mer kunskap kring de ekonomiska effekterna av olika typer av kollektivavtal är en förutsättning för informerad diskussion kring framtidens kollektivavtal. Det krävs ytterligare studier i de fall ett mer renodlat medarbetaravtal skulle tecknas i framtiden.

Visa fler

PublikationBok

Lönebildning för utvecklingskraft

Sammanfattning

Detta är de övergripande frågeställningarna för denna antologi, där flera forskare och författare med olika bakgrund och specialistkunskaper bidragit.

Karlson, N. & Thorstensson, A. (2011). Lönebildning för utvecklingskraft. Stockholm: Norstedts.