Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
Engelska flaggan ikonIn English
PublikationRapporter

Mycket mer för mindre – tillväxt och hållbarhet i Sverige

Sammanfattning

Sammanfattning:

Världens koldioxidutsläpp stiger fortfarande, vilket är ett enormt problem och arbete återstår. Men empiriska data från Sverige visar att det har gått att kombinera en växande ekonomi med krympande miljöpåverkan. Detta betyder att positiv förändring kan ske och möjligen kan överföras till andra länder.
Sedan år 1990 har Sveriges befolkning ökat med drygt 1,6 miljoner och ekonomin nästan fördubblats. Samtidigt har koldioxidutsläppen minskat med 27 procent mellan åren 1990 och 2018. BNP per koldioxidenhet gick under perioden ner med 60 procent.
Sedan 2008 (första året författarna har tillgängliga data ifrån) har de konsumtionsbaserade utsläppen från utlandet minskat.
Utsläppen från bilar har minskat, trots att antalet bilar ökade med 1,2 miljoner.
Av de 26 farliga utsläpp i luften som SCB har tillgänglig statistik över, har 24 minskat. I många fall är minskningen mer än 50 procent. Efter 1995 års förbud mot bly i bensin har dessa utsläpp minskat med 95 procent.
Utsläppen av svaveldioxid har gått ner med 80 procent sedan 1990, trots den ekonomiska tillväxt som ägt rum under perioden. Nedgången i användning av kol och eldningsolja tycks vara främsta orsak till denna minskning.
Det går att se kraftiga utsläppsminskningar av nickel, kadmium, krom, koppar, nickel och arsenik.
Antalet inrikesresor minskade marginellt jämfört med 1990-talets början, men utsläppen sjönk 13 procent. Utrikesresor har dock stigit.
Elanvändningen har gått upp med 2,8 procent sedan år 1990. Per capita och per BNP enhet har dock elanvändningen gått ner.
Sverige tar ut mindre vatten och använder mindre vatten per person sedan både 1970 och 1990.


För data, se denna bilaga.

Grafström, J., Sandström, C. & Wieslander, A. (2020). ”Mycket mer för mindre – tillväxt och hållbarhet i Sverige”. Stockholm: Ratio.

English version: (Much) More for Less.

För kompletterande bilaga, se nedan.

Detaljer

Författare
Grafström, J., Sandström, C. & Wieslander, A.
Publiceringsår
2020
Publicerat i

(Much) More for Less, För data, se denna bilaga.

Relaterat

  • Filosofie doktor och vice VD

    Jonas Grafström

    0703475854jonas.grafstrom@ratio.se
  • Nyhetsartikel

    Tillväxt och hållbar utveckling i Sverige – fick Lindbeck (1974) rätt?

    Är det möjligt att förena tillväxt med hållbar utveckling? Det debatteras i akademin som övriga samhället. I senaste Ekonomisk debatt skriver Ratios Jonas Grafström, Rasmus Paulson, Christian Sandström och Axel Wieslander om frågan. Vi kan...

    Publicerat 11 november 2020
    Läs hela
  • Nyhetsartikel

    Ny studie visar att Sverige kombinerat tillväxt med minskade utsläpp och minskat resursutnyttjande

    Sedan 1990 har Sveriges befolkning ökat med drygt 1,6 miljoner och ekonomin nästan fördubblats. Men flera miljöskadliga utsläpp har under samma tid minskat. Så även användandet av naturresurser. Det visar fil dr Jonas Grafström, docent...

    Publicerat 18 maj 2020
    Läs hela

Liknande innehåll

Artikel (med peer review)

Time as a structural barrier for a circular economy

Grafström, J.
Ladda ner

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Journal of Industrial Ecology

Sammanfattning

Circular economy debates often acknowledge material lifespans and delays, but time is usually treated as a contextual issue rather than a structural barrier. The contribution is to reframe circular economy transitions as intertemporal processes by treating time as an endogenous structural barrier. A framework is developed that classifies goods into short-, medium-, and long-lived categories, demonstrating how lagged inflows and valuation biases suppress aggregate circularity even when technology improves. By making temporal mechanisms explicit, the analysis explains why indicators remain stagnant despite policy and efficiency gains. The contribution is to introduce time as an endogenous barrier, integrating insights from environmental and resource economics into circular economy theory and showing how delayed substitution shapes both firm investment and policy outcomes.

Rapporter

Vem ville jobba hemifrån? En demografisk undersökning av inställningar till distansarbete år 2025

Grafström, J.
Ladda ner

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

För snart tre år sedan släppte Ratio rapporten Vem vill jobba hemifrån?, där Jonas Grafström, fil.dr i nationalekonomi, genomförde en demografisk undersökning av olika gruppers inställning till hemarbete. Nu när avståndet till pandemiårens undantagstillstånd har ökat är det åter dags att upprepa frågorna för att se hur, eller om, preferenserna har förändrats.

I den nya rapporten Vem ville jobba hemifrån? En demografisk undersökning av inställningar till distansarbete år 2025 går Grafström igenom hur faktorer som ålder, geografiska skillnader, kön och familjesituation påverkar synen på olika arbetssätt i världen efter pandemin. Rapporten väcker angelägna frågor om distansarbetets betydelse för kompetensförsörjningen, synen på arbetstid och förändrade lokala ekonomiska förutsättningar.

Tio intressanta observationer från rapporten

1. Distansarbete är här för att stanna. Trots att många företag återkallar personal till kontoret arbetar svenska kontorsanställda i genomsnitt nästan två dagar i veckan hemifrån år 2025.
2. Yngre accepterar kontorskrav – äldre värderar flexibilitet. 81 procent av de yngsta (18–25 år) kan tänka sig att arbeta på en plats utan distansmöjlighet, medan bara 44 procent av 36–49-åringarna skulle göra det.
3. Mellanålders arbetstagare mest positiva till distansarbete. Gruppen 36–49 år har flest hemarbetsdagar (1,84 per vecka) och värderar flexibilitet högst.
4. Kvinnor värderar flexibilitet mer än män. Bland kvinnor i åldern 36–49 år tycker 69 procent att möjligheten att arbeta hemifrån är mycket viktig.
5. Geografiska skillnader är stora. Stockholm har högst andel distansarbete (2,01 dagar/vecka) medan Småland har lägst (1,05 dagar).
6. Storstäderna minst villiga att släppa distansmöjlighet. I Stockholm är acceptansen för en arbetsplats utan distansmöjlighet lägst i landet.
7. Lönens betydelse minskar med åldern. Unga prioriterar hög lön, äldre värderar arbetsgivarens värderingar och mening i arbetet.
8. Könsskillnader i användning av distansarbete. Fler män än kvinnor arbetar tre–fem dagar hemifrån.
9. Hybridmodellen har normaliserats. Färre kan arbeta hemifrån när de vill, men fler arbetar på distans åtminstone någon i veckan jämfört med 2022.
10. Förvånansvärt stabilt. Trots rubriker har det inte hänt särskilt mycket.

Tio förändringar mellan 2022 och 2025

1. Den totala distansarbetstiden är stabil, men med skiften. Totalt antal hemarbetsdagar per vecka ligger kvar kring 1,7–1,8, men med större spridning mellan grupper.
2. Unga män minskar mest. Män i åldern 18–25 år minskade från 1,7 till 1,03 dagar/vecka (−39 procent).
3. Unga kvinnor ökar mest. Kvinnor i åldern 18–25 år ökade från 0,8 till 1,56 dagar/vecka (+95 procent).
4. Äldre arbetar mindre hemma. Gruppen 49–64 år minskade från 2,0 till 1,61 dagar/vecka.
5. Stockholm minskar marginellt. Genomsnittet har gått från 2,1 → 2,01 dagar/vecka, medan Småland minskade mer (1,4 → 1,05).
6. Mellanregioner tappar distansarbete. Norra mellan −0,4 dagar, Östra mellan −0,2 dagar.
7. Kvinnor har blivit mer beroende av distansmöjlighet. Andelen kvinnor som inte skulle kunna tänka sig en arbetsplats utan distansarbete ökade med 10 procentenheter (≈ +28 procent).
8. Mäns förändring mindre. Motsvarande ökning för män var +6 procentenheter (≈ +16 procent).
9. Flexibilitet viktigare för kvinnor. Andelen kvinnor i åldern 36–49 år som anger flexibilitet som den viktigaste faktorn vid jobbsökande ökade kraftigt mellan 2022 och 2025.
10. Färre har fri distansrätt. Färre kan nu arbeta hemifrån ”när de vill”, men fler gör det regelbundet.

Bok

Allt du behöver veta om sol och vindkraft

Jonas Grafström

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Timbro förlag

Sammanfattning

Energisystemet förändras snabbt. Sol- och vindkraft växer därför att kostnaderna har fallit kraftigt, inte främst av klimatpolitiska skäl utan av ekonomiska. På många marknader är förnybar el nu billigare än fossil, även utan subventioner.

Boken förklarar varför denna utveckling sker nu och vilka ekonomiska, tekniska och politiska faktorer som påverkar utbyggnaden. Den ger en översikt av kostnadsutveckling, tekniska lärkurvor, styrmedel, miljöeffekter och framtida utmaningar för sol- och vindkraft. Köp boken här.

Visa fler