Samverkan – en utmaning
Lindberg, H. M., Larsson, A-S., Karlson, N. & Vogel, O. (2015). Samverkan – en utmaning. Lärdomar av KK-stiftelsens samverkansprogram. Kompetens för tillväxt, rapport nr. 17. Stockholm: Ratio.
Lindberg, H. M., Larsson, A-S., Karlson, N. & Vogel, O. (2015). Samverkan – en utmaning. Lärdomar av KK-stiftelsens samverkansprogram. Kompetens för tillväxt, rapport nr. 17. Stockholm: Ratio.
Rapporten presenterar resultat och analyser av några av KK-stiftelsens (KKS) samverkansprogram där totalt ca 2 miljarder kronor har satsats. En av de viktigaste lärdomarna är att det är svårt att åstadkomma varaktig samverkan mellan lärosäten och näringsliv, trots stora ansträngningar. De inblandade aktörerna har olikartade motiv, mål och verklighetsuppfattningar. Effekterna av samverkanssatsningarna är dessutom mycket långsiktiga och därmed svåra att mäta. Genomgången av KKS samverkansprogram bekräftar dock resultat i tidigare forskning och visar bland annat att samverkan åstadkoms enklast där den redan fungerar, men är mycket svårare att åstadkomma där behovet kanske är som störst. Det finns åtskilliga exempel på framgångsrik kompetenshöjning och de medverkande företagen är överlag nöjda. Ett fåtal stora företag är återkommande samverkanspartners, och samverkar dessutom i ett flertal program. För nya, mindre och tekniksvaga företag är det väsentligt svårare att få till varaktig samverkan. Att samverkan saknar en vedertagen definition bidrar också till att göra samverkan till en utmaning. Olika aktörer har därför tolkat och utvärderat olika aspekter av samverkan vilket försvårar utvärderingen och jämförelser mellan olika satsningar. Ändå finns det tydligt inskrivet i högskolelagen (1 kap. 2§, 1992:1434) att det ingår i högskolornas uppgift att samverka med det omgivande samhället och verka för att forskningsresultat ska kunna nyttiggöras.
Vår viktigaste slutsats är att samverkan ska ses som en lärprocess. För att denna process ska kunna fungera krävs att aktiviteter, resultat och effekter, på kort och lång sikt, mäts och följs upp med större systematik och jämförbarhet i framtida satsningar. Detta behövs om man ska dra rätt lärdomar för att kunna stärka samverkan mellan näringsliv och lärosäten och därmed stärka det svenska näringslivets långsiktiga konkurrensförmåga. Det finns också indikationer på att företagen bör få vara drivande i samverkansprocessen. Därmed finns också ett tydligt behov av policyutveckling, främst för att ge mindre företag möjlighet att medverka i samverkanssatsningar. Möjligheten att utvärdera har för KKS del delvis gått förlorad eftersom satsningarna redovisas på många olika vis. I vissa fall har resultaten inte samlats in eller dokumenterats. Mål och medel blandas ihop. Våra resultat ska alltså tolkas med viss försiktighet eftersom redovisningarna skiljer sig åt mellan olika program och satsningar.
Lindberg, H. M., Larsson, A-S., Karlson, N. & Vogel, O.
2015
Kompetens för tillväxt
2024
Palgrave Macmillan Cham.
How can we fight back against the populist threat to liberty, free markets, and the open society?
This open access book by Nils Karlson explores the strategies used by left- and right-wing populists to make populism intelligible, recognizable, and contestable. Karlson argues that to fight back requires the revival of liberalism itself by defending and developing the liberal institutions, the liberal spirit, liberal narratives, and liberal statecraft. The book presents a synthesized explanatory model for how populists promote autocratization through the deliberate polarization of society and traces the ideational roots of the core populist ideas that form a collectivistic identity politics. Written within the tradition of political theory and institutional economics, this book uses a wide variety of sources, including results and analyses from social psychology, ethics, law, and history.
The book is open source and can be downloaded through the link below.
2024
Ratios arbetsmarknadsserie.
I Sverige är möjligheten att ta till sympatiåtgärder såväl generös som omstridd. Vissa menar att sympatiåtgärderna bidrar till att vårt land har få utbrutna arbetsmarknadskonflikter medan kritikerna hävdar att regelverket är förlegat, med hänsyn till nutidens sammankopplade värdekedjor och global konkurrens. Klart är dock att sympatiåtgärder drabbar parter som inte är direkt berörda av en konflikt, något som på senare tid varit särskilt uppmärksammat i och med Teslakonflikten.
I rapporten “Sympatiåtgärdernas logik, praktik och konsekvenser” kartlägger Nils Karlson, professor i statsvetenskap, sympatiåtgärdernas historia, logik, praktik och konsekvenser. Följande frågor berörs: Vilka är sympatiåtgärdernas avsedda och oavsedda effekter? Vilka kostnader är förenade med sympatiåtgärdernas användning? Och finns det skäl att förändra regelverket kring dessa stridsåtgärder?
2023
Ratio.
Debatten om tjänstemannaaktivism handlar om huruvida enskilda tjänstemän eller hela myndigheter driver en egen politisk agenda vid sidan av eller inom ramen för demokratiska beslut och regler, vilket kan skapa rättsosäkerhet och påverka investeringar och långsiktiga beslut. Detta inom till exempel skogsnäringen och de gröna näringarna.
Syftet med denna rapport är att genom en litteraturöversikt av forskningen på området belysa hur de gröna näringarna och särskilt skogsnäringens utveckling kan påverkas om tjänstemän agerar aktivistiskt. Rapporten presenterar en teoretisk modell. Rapporten ger exempel från Sverige och fokuserar särskilt på hur tjänstemannaaktivism kan skapa rättsosäkerhet och försvaga äganderätten.
Bland slutsatserna märks att om lagar och regler på ett område är oklara och kan tolkas på olika sätt, uppstår det handlingsutrymme (”slack”) för tjänstemän. Detta kan i sin tur användas av tjänstemän med egen agenda. Företeelsen kan förstärkas om det finns flera olika myndigheter som kan göra olika tolkningar och avvägningar. Det ska även tilläggas att handlingsutrymme kan vara syftet då lokal kompetens i frågor kan vara viktig.
I fallet med skogsbruket är gällande regelverk på många sätt komplext. Här har flera olika myndigheter till uppgift att tolka och tillämpa flera olika svenska och EU-rättsliga lagkomplex. Lagstiftningen har i hög grad karaktären av övergripande mål som ger tjänstemän och myndigheter ett tolknings- och handlingsutrymme.
I rapporten konstateras även att det finns en brist på systematisk empirisk forskning om förekomsten av tjänstemannaaktivism. Tjänstemannaaktivism är svår att dokumentera och mäta eftersom den ofta består av individuella handlingar och beslut, och inte av en organiserad rörelse. Trots detta är det viktigt att diskutera fenomenet, särskilt med tanke på dess påverkan på rättssäkerhet, äganderätt, demokrati och transparens inom förvaltningen.
I framtida studier planeras att undersöka förekomsten av tjänstemannaaktivism genom enkäter och intervjuer med företag och andra intressenter.