Stress Testing a Quasi-Market: Unintended Consequences of the Swedish School Voucher System

Sammanfattning

Quasi-markets are increasingly used in public service provision, yet they remain highly contested. This paper develops a conceptual framework grounded in economic theory to examine how quasi-markets differ from traditional markets along five key dimensions: (1) revenues, costs, and profits, (2) the matching of supply and demand, (3) competition, (4) structural change, and (5) rent-seeking. Assuming profit-maximizing behavior, we stresstest the quasi-market model to explore how these structural differences shape incentives and influence outcomes. Applying the framework to Sweden’s school voucher system, we show that specific design features have led to unintended consequences that undermine service quality and conflict with the reform’s stated policy goals.

Liknande innehåll

Praon i grundskolan – ett outnyttjat redskap

RapporterPublikation

Herrström, S., & Malm Lindberg, H.

Ladda ner

Publiceringsår

2016

Publicerat i

Kompetens för tillväxt

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka formerna för samverkan mellan arbets- och näringsliv samt skolan, mer specifikt den praktiska arbetslivsorienteringen (prao) i grundskolan. Utgångspunkten är att erfarenhetsbaserad kunskap och de praktiska momentens betydelse för att forma kompetens har varit satt på undantag i Sverige. Fokus har snarare legat på teoretisk kunskap och att så många som möjligt ska kunna uppnå höga formella kvalifikationer i form av utbildningsmeriter och examina. Den praktiska arbetslivsorienteringen i grundskolan är då ett moment inom utbildningssystemet som kan underlätta ungas etablering. Den socialiserar unga in i arbetslivet och ger värdefulla kompetenser. Samtidigt som det också kan bidra genom att ge mer välinformerade studie- och yrkesval.

Väljer unga fel? – grundskoleelevers attityder till gymnasievalet

RapporterPublikation

Panican, A.

Ladda ner

Publiceringsår

2015

Publicerat i

Kompetens för tillväxt

Sammanfattning

Ungdomsarbetslösheten bland unga under 25 år är sedan 1990-talet en stor utmaning. Detta samtidigt som övergången från skola till arbetsliv utgör en nyckeldimension vad gäller ungdomsarbetslöshet. En faktor som avgör denna övergång handlar om matchningen mellan gymnasial utbildning samt efterfrågade kunskaper på arbetsmarknaden. Sverige har en heterogen matchning, ungdomsarbetslösheten är hög, samtidigt som företag inte hittar sökande med rätt kompetens. Matchningen på arbetsmarknaden hänger samman med elevernas gymnasieval. Syftet med studien har varit att studera grundskoleelevers attityder och förhållningssätt gällande teoretiska- respektive yrkesprogram för att ringa in de faktorer som avgör deras utbildningsval månaderna strax före gymnasievalet.

Studien finner att gymnasievalet upplevs som positivt. Skolvalfriheten anses göra det möjligt att välja utbildning utifrån egna kunskapsintressen samt bestämma sig för den skola som matchar egna önskemål. Därutöver beskrivs teoretiska program i ytterlighetstermer i förhållande till yrkesutbildningar. Teoretiskt inriktade elever har en nedvärderande syn på yrkesutbildningar som anses vara sekunda utbildningsformer för mindre studiemotiverade elever. Yrkesinriktade elever har en nedvärderade syn på yrkesprogram också. De intervjuade anser också att den framtida inkomsten, som förväntas bli hög, utgör en mycket viktig dimension gällande framtida arbetsmarknadsetablering.

Kopplingen mellan vald utbildning och arbetskraftsefterfrågan samt utbildningens relevans för den egna etableringen på arbetsmarknaden tycks inte intressera eleverna. Den viktigaste dimensionen i valet av utbildning är att den ska vara ”rolig” även om utbildningen skulle visa sig inte leda till ett jobb. Lärare, klassmentorer samt studie- och yrkesvägledare anses ha en marginell betydelse under valprocessen. Kompisar, oftast klasskamrater, har stort inflytande under valet. Studiedeltagarna uppger att det är de själva som avgör valet. Empirin visar att valet av utbildningsinriktning (teoretisk eller yrkesutbildning) styrs till stora delar av den egna sociala bakgrunden. Valet av gymnasialt program och skola avgörs av eleven utifrån vad som bedöms vara en rolig utbildning.

Sättet att förhålla sig till skolvalfriheten utan hänsyn till arbetsmarknadsetablering underbygger matchningsproblem.

Effekter av arbetsplatsförlagt lärande på företag – erfarenheter från fem företagsgymnasier

RapporterPublikation

Persson, K.

Ladda ner

Publiceringsår

2014

Publicerat i

Effekter av arbetsplatsförlagt lärande på företag – erfarenheter från fem företagsgymnasier

Sammanfattning

Effekter på företagen av arbetsplatsförlagt lärande har kartlagts med hjälp av intervjuer hos fem företag som driver företagsgymnasium samt fem skolföreträdare. Vilka intäkter eller kostnader kan identifieras? Vi har även försökt identifiera framgångsfaktorer – handledning, system för kvalitetssäkring och samverkan.

Företagen i studien anser att de långsiktiga intäkterna av att driva företagsgymnasier och att ta emot elever för arbetsplatsförlagt lärande överstiger de direkta kostnaderna. Att kunna säkra den framtida kompetensförsörjningen är den viktigaste drivkraften och ses som den främsta långsiktiga intäkten. Att veta vem man anställer leder till sänkta rekryteringskostnader och därmed en långsiktig vinst. Företagens vilja att ta samhällsansvar är en bakgrundsfaktor och värdet för det egna varumärket betydande.

Visa fler

Sammanfattning

Liknande innehåll