Fil. dr Joakim Wernberg forskar om relationen mellan teknisk och ekonomisk förändring. Hans forskning handlar huvudsakligen om digitalisering och omfattar bland annat hur innovation blir allt mer mjukvarubaserad, hur användningen av molntjänster påverkar näringslivsstrukturer, behovet av digital kompetens samt digitala plattformsekonomier. Han arbetar i pågående forskning med frågor som exempelvis rör cybersäkerhetens ekonomiska aspekter, introduktionen av elsparkcyklar i svenska kommuner, inkomströrlighetens utveckling, gigarbete samt hur artificiell intelligens påverkar arbetsmarknad och ekonomi. Han intresserar sig också för hur nya regelverk påverkar den digitaliserade ekonomin och framtida förutsättningar på digitala marknader.
Publiceringsår
2025
Publicerat i
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)
Sammanfattning
Ekström, A., & Wernberg, J. (2025). Behovet av teknisk kompetens – ständigt aktuellt men aldrig detsamma. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).
Publiceringsår
2026
Publicerat i
Länsförsäkringars forskningsstiftelse
Sammanfattning
Sverige står inför en växande territoriell obalans: den ekonomiska och demografiska geografin blir alltmer ojämn. Flera struktursvaga och sårbara kommuner befinner sig i en negativ spiral som på sikt riskerar att undergräva välfärdsstatens mål om likvärdig service oavsett bostadsort. Befolkningsminskning, svag skattekraft, höga kostnader per invånare, arbetskraftsbrist och försvagad kompetensförsörjning förstärker varandra och skapar en negativ spiral.Befolkningsprognoser pekar dessutom mot att skillnaderna mellan kommuner kommer att öka under kommande decennier. I denna situation är det långt ifrån uppenbart att dagens enhetliga regelverk räcker för att hantera en alltmer heterogen kommunstruktur. Under de senaste 15–20 åren har ett antal reformidéer diskuterats och prövats för att bromsa utvecklingen: kommunsammanslagningar, utvidgad mellankommunal samverkan, förstatligande av vissa uppgifter och – i åtminstone en statlig utredning – förslag om asymmetri i uppgiftsfördelning. Den nuvarande landsbygdspolitiken, inklusive en del av dessa inslag, tycks dock inte ha kapacitet att bromsa eller vända den långsiktiga trenden. Under samma period har staten dessutom successivt minskat sin territoriella närvaro genom att avveckla lokal service och institutionell infrastruktur i de struktursvaga kommunerna (till exempel polisstationer, kontor för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt, under det senaste året, servicekontoren). Sammantaget finns indikationer på att detta förstärkt dessa kommuners upplevelse av att vara negligerade liksom försvagat lokalsamhällens attraktionskraft för både invånare och företag.Rapporten behandlar bara indirekt den parallella frågan om kommuners organisatoriska kapacitet. Den ställer i stället en analytiskt distinkt fråga: kan förutsättningarna för ekonomisk aktivitet och bosättning på struktursvaga platser förändras? Mot denna bakgrund utgår föreliggande rapport från en premiss som hittills fått begränsad uppmärksamhet i svensk förvaltningspolitisk debatt: när ekonomiska och demografiska skillnader ökar kan det krävas större – snarare än mindre – institutionell variation för att dels upprätthålla likvärdig service i hela landet, dels uppnå likvärdighet i tillväxtpotential. I internationell kontext har denna logik ibland tagit formen av ekonomiska frizoner (på engelska ”special economic zones”) eller andra varianter av geografiskt avgränsade undantag i regelverk. Grundidén är att på särskilt utsatta platser skapa alternativa institutionella villkor som gör det mer attraktivt för människor, företag och investeringar att verka där, med målet att stärka lokal livskraft och attraktionskraft för att därmed bromsa självförstärkande negativa spiraler.Syftet med rapporten är att kartlägga om, hur och med vilka resultat frizonsliknande reformer har använts internationellt – med fokus på länder med institutionella förutsättningar som liknar Sveriges – samt att diskutera om och hur liknande principer skulle kunna bidra till en mer verkningsfull svensk regional- och landsbygdspolitik. Analysen bygger på exempel från bland annat Norge, Kanada, Austra lien, Polen, Japan, USA och Storbritannien, samt en syntes av forskning om frizoner, kommunal kapacitet, ekonomisk geografi och platsbaserad utveckling.Översikten visar att frizonsinitiativ kan anta väsentligt olika former: ekonomiska incitament riktade till företag, riktade incitament för individer, regellättnader för innovation och entreprenörskap samt geografiskt differentierade skattesystem. I regel är reformerna svåra att utvärdera, och de erfarenheter som till dags dato finns är blandade. Ett antal lärdomar är dock relevanta för en svensk kontext: • Frizoner är inget universellt botemedel mot regional obalans, men kan – rätt utformade – fungera som ett komplement till befintliga verktyg för att stärka lokala arbetsmarknader, boendestabilitet och investeringar. Det finns dock ingenting som förhindrar att positiva effekter från frizonsexperiment sprids och anammas på andra platser. Det kan vara positivt för landet som helhet, men förtar frizonens funktion som varaktig åtgärd mot regional obalans. Väl använt kan frizonsinitiativ dock användas för att låta eftersläpande regioner tar en ledande roll i en institutionell utveckling som på längre sikt gynnar hela landet• Frizonsbaserade initiativ förutsätter tydligt identifierade hinder (till exempel arbetskraftsbrist, höga investeringskostnader eller tung regelbörda) som kopplas till tydliga och mätbara mekanismer för hur direkta effekter ska ge indirekta spridningseffekter. På så vis kan frizonens lokala effekter utvärderas och dess utformning anpassas över tid• Mycket talar för att det kan finnas positiva synergieffekter mellan å ena sidan ekonomiska lättnader och å andra sidan regellättnader (funktionella frizoner), vilket talar för utformningen av frizoner som kombinerar olika typer av regelasymmetri. Till skillnad från ekonomiska lättnader kopplas regellättnader sällan eller aldrig till en faktisk kostnad, vilket också talar för att kombinera ekonomiska frizoner med regellättnader för att på olika sätt främja innovation och entreprenörskap.• Att öka attraktionskraften för en plats kräver uthållighet. Kortvariga eller starkt begränsade frizonsinitiativ påverkar inte individers eller företags långsiktiga förutsättningar, vilket också begränsar initiativets varaktiga effekter, särskilt i perifera regioner med djupt rotade strukturella nackdelar. Uthållighet bör även kompletteras med löpande utvärdering och anpassningsförmåga till lokala förutsättningar• Styrning, ihållande engagemang och tydliga åtaganden är sannolikt avgörande för frizonsinitiativens förutsättningar att lyckas. Bedömningen är att frizonsinitiativ som kännetecknas av tydliga mandat, transparens, kontinuerlig utvärdering och en genomtänkt balans mellan nationell styrning och lokal delaktighet har större chanser att lyckasSammanfattningsvis argumenteras inte för att Sverige omedelbart bör införa frizoner. Argumentet är snarare att frizonsprincipen förtjänar ett mer systematiskt och principiellt orienterat övervägande i den svenska landsbygdspolitiska diskussionen. I en tid när geografisk ojämlikhet stadigt fördjupas, statens lokala närvaro kontinuerligt minskat och välfärdens kostnads- och kapacitetsutmaningar tilltar, framstår frånvaron av en sådan övergripande analys som svår att motivera. Ekonomiska och funktionella frizoner erbjuder ingen garanti för att bryta negativa trender, men representerar en outnyttjad potential att utveckla den förvaltnings-, regional- och landsbygdspolitiska reformrepertoaren för att därigenom bidra till att nå en starkare territoriell sammanhållning liksom säkra välfärdens långsiktiga legitimitet i hela landet.
Publiceringsår
2025
Publicerat i
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO)
Sammanfattning
Rapporten visar att inkomstojämlikheten i Sverige har ökat sedan 1990-talet, men att traditionella mått som Gini inte fångar hur individers inkomster förändras över tid. Låginkomstpersistensen minskade under 1990- och 2000-talets början men har ökat igen efter finanskrisen, vilket innebär att fler fastnar längre i låga inkomster. Samtidigt ökade uppåtrörligheten från de lägsta inkomstgrupperna under 1990-talet och påverkas tydligt av konjunkturen. Toppinkomster är mycket stabila, där omkring 60 procent av dem som är i den högsta decilen ett år är kvar där fem år senare. Låga inkomster växer procentuellt och i kronor snabbare än höga, men ökade kapitalinkomster gör att toppen samtidigt drar ifrån.
Publiceringsår
2025
Publicerat i
Ledarna – Sveriges Chefsorganisation
Sammanfattning
Mot en lärande framtid bygger på en enkät bland nästan 5 000 chefer i Sverige och beskriver hur arbetslivet förändras genom distansarbete, digitalisering, AI och ökade säkerhetskrav. Cheferna ser tydliga möjligheter med AI och flexibelt arbete, men upplever samtidigt organisatoriska hinder som bristande processer, kompetensgap och otydliga strategier. Distansarbete uppskattas av många chefer men skapar utmaningar för kultur, informationsutbyte och introduktion. Cybersäkerhet har stärkts på många arbetsplatser, men är fortfarande ojämnt utvecklad. Innovationsarbete försvåras av skillnader mellan ledningens ambitioner och praktiska förutsättningar. Trots ökande krav vill åtta av tio fortsätta som chefer, och framtidens ledarskap bedöms kräva mer samverkan, flexibilitet och närvaro.
Publiceringsår
2025
Publicerat i
Scandinavian Journal of Public Administration.
Sammanfattning
Quasi-markets are increasingly used in public service provision, yet they remain highly contested. This paper develops a conceptual framework grounded in economic theory to examine how quasi-markets differ from traditional markets along five key dimensions: (1) revenues, costs, and profits, (2) the matching of supply and demand, (3) competition, (4) structural change, and (5) rent-seeking. Assuming profit-maximizing behavior, we stresstest the quasi-market model to explore how these structural differences shape incentives and influence outcomes. Applying the framework to Sweden’s school voucher system, we show that specific design features have led to unintended consequences that undermine service quality and conflict with the reform’s stated policy goals.
Publiceringsår
2025
Publicerat i
Palgrave Macmillan
Sammanfattning
Kapitlet analyserar hur digitalisering förändrar den ekonomiska geografin och därmed utmanar traditionella reglerings- och skattesystem. Wernberg visar hur teknologisk utveckling stegvis omformar värdeskapande genom att minska transaktionskostnader, skapa globala marknader även för små företag och flytta produktion och energiåtgång till platser långt från användaren. Fem strukturella skiften lyfts fram: marknadsexpansion genom digital uppkoppling, växande betydelse av immateriella tillgångar och molntjänster, digitala plattformars nya konkurrenslogik, omstrukturering av arbete via AI och distansarbete samt ökade ömsesidiga beroenden mellan länder. Dessa processer gör värde och arbete allt mindre knutet till fysisk närvaro, vilket skapar växande spänningar i regelverk baserade på territoriell suveränitet. Wernberg avslutar med att digitaliseringens ackumulerade effekter sannolikt kräver betydande reformer, särskilt inom internationell beskattning.
Publiceringsår
2025
Publicerat i
Palgrave Macmillan
Sammanfattning
This open access edited volume discusses the impact of digitalization on taxation, using the Swedish welfare state model as a lens through which to examine the disruptive effect of new technologies on traditional tax models. Taking a multidisciplinary approach, it integrates perspectives from economics, law, audit, and public policy to shed light on contemporary challenges in taxation.
With Sweden as a central case study, the chapters in this book address broader concerns surrounding the impact of digital transformation on how states calculate and enforce tax, as well as the role of international coordination in reforming tax policy. The book covers many important topics such as financing public welfare, international attempts to combat issues concerning multinationals and consumption taxation, legitimacy and democratic implications, as well as how digitalization impacts firms’ and tax authorities’ tax administration. The effects of AI, automation and remote work are all considered, as well as how greater labor mobility is decreasing the emphasis on a geographical nexus for taxability and creating a need for urgent tax reform. Providing a diverse set of theoretical and policy considerations, this book will be essential reading for scholars, students and policymakers working in the spheres of tax law, the welfare state and public economics.
