Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
Engelska flaggan ikonIn English
PublikationWorking paper

Working paper No. 213. Human Capital Theory and Internal Migration

Ladda ner PDF

Sammanfattning

Empirical studies on internal labor migration are usually based on observed patterns of net flows into local labor markets with relatively lower unemployment and relatively higher real wages. Evidence here suggests that internal migrants move to enhance returns to their labor. In contrast, major surveys in the USA, the UK and Australia show that less than a third of internal migrants are motivated primarily by employment reasons. A possible explanation for this disconnect revolves around average and individual outcomes from migration. Using a sample of 39 000 Swedish regional migrants, this paper addresses this disconnect by examining the distribution of short and long term migrant income changes, and the factors that predict their placement within this distribution. We show that returns to migration do matter, especially for the more educated migrants. Overall, however, about a third of all migrants had negative short term returns to migration and about 40 percent make below median gains even in the long run. The data support a view that average outcomes are an insufficient way to measure the role of human capital motivated migration.

Related content: Human Capital Theory and Internal Migration: Do Average Outcomes Distort Our View of Migrant Motives?

Korpi, M. & Clark, W. A. V. (2013). ”Human Capital Theory and Internal Migration: do Average Outcomes Distort our View of Migrant Motives?”. Ratio Working paper No. 213.

Detaljer

Författare
Korpi, M. & Clark, W. A. V.
Publiceringsår
2013
Publicerat i

Human Capital Theory and Internal Migration: Do Average Outcomes Distort Our View of Migrant Motives?

Relaterat

  • Öppna seminarier

    Regional utveckling – hur skapar man attraktivitet?

    tis 3 maj 2016, 11:45
    Läs hela
  • Nyhetsartikel

    Regional utveckling – hur skapar man attraktivitet?

    Hur snabbt kommer man i jobb efter en företagsnedläggning? Och skiljer sig detta mellan orter? Varför flyttar människor inom landet? Är det långsiktiga karriärmöjligheter som avgör? Svaren ges på Ratio den 3:e maj. Då presenterar...

    Publicerat 20 april 2016
    Läs hela

Liknande innehåll

Artikel (med peer review)

Home Sweet Home: Returns to Returning in the Age of Mass Migration

Ejermo, O., Enflo, K., Eriksson, B., & Prawitz, E.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

American Economic Journal: Applied Economics, 17(4)

Sammanfattning

Trots att cirkulär migration historiskt och i dag har varit omfattande är dess ekonomiska effekter relativt lite studerade. Med hjälp av data om huvudsakligen landsbygdsbaserade svenska migranter som återvände från USA under massmigrationens epok analyseras avkastningen på tillfällig migration i form av förmögenhet, inkomster samt demografiska och sociala utfall. Resultaten visar betydande effekter på förmögenhet, men begränsade effekter på arbetsinkomster och yrkesmässig uppgradering. Manliga återvändare hade nästan dubbelt så stor förmögenhet som dem som stannade kvar, sannolikt till följd av sparande utomlands, medan kvinnliga återvändare främst ökade sin förmögenhet genom äktenskap. Dessa resultat understryker vikten av att beakta förmögenhet vid bedömningen av de ekonomiska effekterna av tillfällig migration.

Länk till artikeln.

Rapporter

Stadsstorlek och konkurrens bland arbetsgivare: Hur påverkas lönepremier och inkomstojämlikhet?

Halvarsson, D., & Korpi, M.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Sammanfattning

I föreliggande studie undersöker vi den s.k. storstadslönepremien och dess förhållande till arbetsgivarkoncentration inom lokala arbetsmarknader. Med storstadslönepremien avses det positiva samband som – allt annat lika – finns mellan löneinkomst och stadstorlek. Vi skattar denna lönepremie både utifrån traditionella metoder och ett nytt beräkningssätt som utgår från företagsspecifika faktorer (företagsfixa effekter), och finner att dessa två beräkningssätt i stort sett ger likvärdiga resultat, något som talar för att storstadslönepremien såsom den vanligen skattas sannolikt även är kopplad till faktorer som ligger på företagsnivå snarare än endast faktorer på individnivå.  Beroende på analysmetod finner vi därefter att ungefär 20-30 procent av lönepremien kan förklaras av graden av konkurrens om arbetskraften inom lokala branscher. Även om detta samband gäller för alla inkomstsegment, finner vi slutligen att graden av konkurrens har störst påverkan på toppinkomstnivåer inom lokala arbetsmarknader (över den 90:e percentilen). Våra resultat går alltså att tolka som att lokal arbetsgivarkoncentration även påverkar inkomstojämlikheten inom lokala arbets­marknader.

Working paper

City size, employer concentration, and wage income inequality

Halvarsson, D., & Korpi, M.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy (IFAU)

Sammanfattning

This study investigates the relationship between the urban wage premium and employer concentration using Swedish full population employer-employee data. Departing from an AKM modeling framework to distinguish worker from firm specific heterogeneity – a measure of rent-sharing – we then measure the urban wage premium using differences in the estimated firm fixed effects at the level of local industries, nested within local labor markets. Our results suggest that labor market employer concentration, as calculated using the Hirschman-Herfindahl index and a leave-one-out instrumental variable design, can account for a significant share of the estimated urban wage premium (UWP). Addressing city-level wage income inequality by applying our model to different segments of the local labor market income distribution, we find that while the UWP pertains to all income segments, it is largest for top-income levels (above the 90th percentile), and within this segment employer concentration also has the largest explanatory power. Thus, while being an important explanatory factor for all percentiles of the local income distribution, a relatively lower employer concentration within larger cities, and vice versa, higher concentration within smaller cities, primarily help explain the variance of top wages within these cities/labor markets.

Visa fler