Working Paper No. 75. Bostadsrätterna, allmännyttan och lagarna
Jörnmark, J. (2005). Bostadsrätterna, allmännyttan och lagarna. Ratio Working Paper No. 75.
Jörnmark, J. (2005). Bostadsrätterna, allmännyttan och lagarna. Ratio Working Paper No. 75.
Uppsatsen behandlar äganderättsbegreppets förändring i den svenska hyreshussektorn. Särskild uppmärksamhet ägnas åt bostadsrättsinstitutets ställning och utveckling. Den täckta tidsperioden är 1900-talet, men ett särskilt utrymme ägnas åt 1970-talets utveckling. Från och med 1942 kom äganderättsbegreppet att spädas ut i sektorn, när hyres- och kapitalmarknadsregleringar i växande utsträckning tömde det på konkret innehåll. Viktiga institutionella förändringar genomfördes från och med 1969, vilka innebar att både bostadsrätts- och fastighetsmarknaden kom att fungera på ett effektivare sätt. Ett dynamiskt 1970-tal följde, när en omfattande legislativ aktivitet ägnades åt att begränsa vissa aktörers tillträde till de framväxande nya marknaderna. Effekten av lagstiftningen blev efterhand att bostadsrättsföreningars ställning jämförelsevis stärktes. Även bostadsrättsinstitutet har ägnats stor legislativ uppmärksamhet, men det har visat sig mycket svårt att hindra boendeformens fortsatta tillväxt. Slutligen diskuteras det möjliga sambandet mellan bostadsrättsformens utbredning och den återhämtning som skett i svenska innerstäder efter 1975. Slutsatsen är att ett starkt samband mellan äganderätt och städers attraktivitet förefaller finnas.
Jörnmark, J.
2005
Ratio Working Paper
2023
Ratio.
Mellan 1942 och 1993 snedvreds den svenska bostadsmarknaden av en kombination av regleringar, produktionskvoter, missriktad regionalpolitik och ett oförutsägbart lagsystem. Resultatet blev att bostäder systematiskt byggdes med liten hänsyn till var arbetsmarknaderna och den verkliga efterfrågan fanns. Följden av det blev att städer spreds ut på ett okoordinerat sätt, vilket ledde till ökade infrastrukturella kostnader och starkt ökad pendling. Samtidigt ökade de statsfinansiella kostnaderna för politiken på ett okontrollerbart sätt.
Den i det närmaste slumpmässiga utspridningen av bostäderna kulminerade under 1980-talet och början av 1990-talet. Efter kapitalmarknadens avreglering utbröt ett mycket omfattande byggande av hyresrätter i de delar av landet där befolkningen redan minskade. Samtidigt gjorde subventionerna att incitamenten att bygga i de större städerna försvagades. Efter 1995 fick det till konsekvens att cirka 30 000-50 000 lägenheter stod tomma i den svenska glesbygden, vilket ledde till att staten som stått för lånegarantierna förlorade minst 100 miljarder kronor. Parallellt med dessa tomma lägenheter ledde inflyttningen och den expansiva arbetsmarknaden i storstäderna och de viktigaste regionala centrumen till att prisnivåerna i de delarna av landet ökade mycket snabbt. Särskilt gällde det de centrala delarna av städerna som underförsörjts med bostäder sedan 1942.
Effekterna av detta snedvridna byggande har fortfarande stora konsekvenser i Sverige. I fler än 150 av landets glesbygdskom kvar. Underhålls- och rivningsbehovet för dessa bostäder är i dag mycket stort, och det förvärras av de problem som skapats av att flyktingmottagandet och den så kallade sociala dumpningen som koncentrerats till just dessa struktursvaga kommuner på grund av att de hade ett stort utbud av tomma lägenheter. Samtidigt har prisutvecklingen i den starkare delen av landet under mer än ett decennium lett till en oro för en ”prisbubbla”. Båda dessa faktorer gör att röster i dag hörs för en återgång till det reglerade och subventionerade bostadsbyggande som dominerade perioden 1942 till 1993.
Sett från den empiri som analyseras i den här rapporten skulle en sådan återgång kunna få mycket stora negativa konsekvenser, både statsfinansiellt och för landets fortsatta tillväxtförutsättningar.
2019
Innovationspolitiken har fått mer uppmärksamhet, och i den här artikeln sammanfattar vi några av de resultat som kommit fram på senare år. Vi använder även en del nationalekonomisk teori för att förklara varför innovationspolitiken har blivit så förknippad med olika former av stöd snarare än en politik för ett bättre företagsklimat, trots att stöden verkar ha begränsade effekter.
2019
Open innovation has rendered increased interest both in practice and research, and has expanded from dyadic transfers of ideas, to ecosystem levels. Knowledge is at the heart of open innovation, and this paper describes and discusses knowledge-transfer linkages for open innovation. It does so based on a literature review. The paper links together open innovation research with general management research to categorise and discuss linkages among parties in terms of their openness and how they relate to knowledge management. Conclusions indicate that openness needs to be considered in different dimensions that also links to different knowledge management outcomes. The paper’s contribution consists of how it connects open innovation research to the general management literature, and how it builds a practical understanding of how linkages between firms can be categorised to aid firms to consider which mechanisms they may choose and why.