Ratio Working Paper No. 250: Virtue as Competence in the Entrepreneurial Society
Nils Karlson, & Elina Fergin, The Ratio institute.
Nils Karlson, & Elina Fergin, The Ratio institute.
This paper analyses the relationship between competence and virtue. We argue that virtues should be regarded as a kind of competencies, which are essential in an entrepreneurial society, both for individual development and for the sustainability of such a society. Such competencies, or virtues, are essential not only for entrepreneurial success, but they may also be regarded as the informal norms, the rules of fair conduct, necessary to uphold an open market system. Moreover, to a certain degree virtues are learnt through the practice of entrepreneurship. Due to their importance, though, this may not be enough. Formal education should be complemented with situated learning, reflection and dialogue on moral and ethical issues, particularly in the context of management and entrepreneurial praxis.
Related content: Virtue as a competence in the entrepreneurial society
Karlson, N. & Fergin, E.
2014
2023
Ratio.
Debatten om tjänstemannaaktivism handlar om huruvida enskilda tjänstemän eller hela myndigheter driver en egen politisk agenda vid sidan av eller inom ramen för demokratiska beslut och regler, vilket kan skapa rättsosäkerhet och påverka investeringar och långsiktiga beslut. Detta inom till exempel skogsnäringen och de gröna näringarna.
Syftet med denna rapport är att genom en litteraturöversikt av forskningen på området belysa hur de gröna näringarna och särskilt skogsnäringens utveckling kan påverkas om tjänstemän agerar aktivistiskt. Rapporten presenterar en teoretisk modell. Rapporten ger exempel från Sverige och fokuserar särskilt på hur tjänstemannaaktivism kan skapa rättsosäkerhet och försvaga äganderätten.
Bland slutsatserna märks att om lagar och regler på ett område är oklara och kan tolkas på olika sätt, uppstår det handlingsutrymme (”slack”) för tjänstemän. Detta kan i sin tur användas av tjänstemän med egen agenda. Företeelsen kan förstärkas om det finns flera olika myndigheter som kan göra olika tolkningar och avvägningar. Det ska även tilläggas att handlingsutrymme kan vara syftet då lokal kompetens i frågor kan vara viktig.
I fallet med skogsbruket är gällande regelverk på många sätt komplext. Här har flera olika myndigheter till uppgift att tolka och tillämpa flera olika svenska och EU-rättsliga lagkomplex. Lagstiftningen har i hög grad karaktären av övergripande mål som ger tjänstemän och myndigheter ett tolknings- och handlingsutrymme.
I rapporten konstateras även att det finns en brist på systematisk empirisk forskning om förekomsten av tjänstemannaaktivism. Tjänstemannaaktivism är svår att dokumentera och mäta eftersom den ofta består av individuella handlingar och beslut, och inte av en organiserad rörelse. Trots detta är det viktigt att diskutera fenomenet, särskilt med tanke på dess påverkan på rättssäkerhet, äganderätt, demokrati och transparens inom förvaltningen.
I framtida studier planeras att undersöka förekomsten av tjänstemannaaktivism genom enkäter och intervjuer med företag och andra intressenter.
2022
Questioning the Entrepreneurial State, 219.
This chapter investigates Chinese wind power development and concludes that innovation cannot be pushed by the efforts of many, and that when the state clarifies directions and objectives, these can be achieved but with severe and unexpected side effects. Two topics are explored: wind curtailment and low technological development, both examples of unproductive entrepreneurship induced by government policies. The goal of wind power capacity expansion leads to construction (i.e., generation capacity) but little electricity. Examples of failures include low grid connectivity with, some years averaging 15% of generation capacity broken or unconnected to the grid. A key lesson for Europe is that forced innovation often amounts to little and that the old saying holds up: “no plan survives contact with reality.”
The book can be downloaded here.
2022
Dialogos förlag
Svensk vård och omsorg har väl kända problem med tillgängligheten, väntetiderna, servicenivån och vårdkedjorna. En åldrande befolkning, dyra behandlingar och en förväntad ökad efterfrågan på vård och omsorg förstärker utmaningarna. Därför behövs en breddad diskussion om hur framtidens sjukvård ska finansieras och organiseras.
I boken jämförs vård och omsorgssystemen i Sverige, Nederländerna, Australien och Schweiz, med hjälp av internationella index och fallstudier. En slutsats är att valfrihet och olika typer av försäkringslösningar i regel leder till större tillgänglighet och förbättrar förmågan till institutionellt lärande.