Working paper No. 281: Entrepreneurship and Income Inequality

PublikationWorking paper
Arbetsmarknad, Daniel Halvarsson, Entreprenörskap, Fördelning, Karl Wennberg, Martin Korpi, Ojämlikhet
dh_mk_kw_entrepreneurship_and_income_inequality_281
Ladda ner

Sammanfattning

Entrepreneurship research highlights individual entrepreneurship as a simultaneous source of enhanced income mobility for some but a potential source of poverty for others. Research on inequality has furthered new types of models to decompose and problematize various sources of income inequality in modern economies, but attention to entrepreneurship as an increasingly prevalent occupational choice in these models remains scant. This paper seeks to bridge these two literatures by applying regression-based income decomposition among entrepreneurs and paid workers, distinguishing between self-employed (SE) and incorporated self-employed (ISE) individuals in Sweden. We find that the proportion of self-employed in the workforce significantly increases income dispersion by way of widening the bottom end of the distribution, whereas the proportion of incorporated self-employed contributes only marginally to income dispersion at the top end of the distribution.

Halvarsson, D., Korpi, M., & Wennberg, K. (2016). Entrepreneurship and Income Inequality. Ratio Working Paper No. 281. Stockholm: Ratio.


Liknande innehåll

Does local government corruption inhibit entrepreneurship?
Artikel (med peer review)Publikation
Wittberg, E., Erlingsson, G. Ó., Wennberg, K.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Small Business Economics, 62(2), 775-806

Sammanfattning

The dominant ‘sand in the wheels’ view holds that entrepreneurship is strongly inhibited by corruption. Challenging this, the ‘grease the wheels’ view maintains that corruption might increase entrepreneurship in highly regulated economies. We extend the basic predictions of these theories by examining entrepreneurs’ start-up decisions, as well as their location choices, in a seemingly low-corruption environment: Swedish municipalities. Combining a validated index of corruption perceptions in local government with population data on new entrepreneurs, nested logit models reveal that even in a low-corruption setting such as Sweden, perceptions of corruption can deter latent entrepreneurs. We also find that a minority of entrepreneurs relocate from their home municipalities to establish their start-ups elsewhere. Surprisingly and contrary to expectations, these relocating entrepreneurs often relocate from relatively low-corruption municipalities to others that are more corrupt. Implications for future research and public policy are discussed.

How Fares the Entrepreneurial State? Empirical Evidence of Mission-Led Innovation Projects Around the Globe
Artikel (med peer review)Publikation
Batbaatar, M., Larsson, J. P., Sandström, C., & Wennberg, K.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Foundations and Trends® in Entrepreneurship, 19(8), 664-772.

Sammanfattning

While considerable efforts have been made to conceptualize and outline the theoretical and normative logic of mission-oriented innovation policies and the role of the entrepreneurial state, there is a stark lack of empirical studies concerning how missions are designed and executed, and when they may work or do not. This monograph reviews theoretical rationales for mission-oriented innovation policy and provides an empirical overview of 30 articles which together cover 51 concluded or ongoing missions from around the world. We synthetize varieties of mission formulations, actors involved, and analyze characteristics of missions described as more or less failed or successful. Among the projects analyzed, many do not fulfill common definitions of “innovation missions.” Missions related to technological or agricultural innovations seem more often successful than broader types of missions aimed at social or ecological challenges, and challenges in the governance and evaluation of missions remain unresolved in the literature. None of the mission cases contain a cost-benefit analysis or takes opportunity cost into consideration.

Utländska experter och produktiviteten i svenska företag
RapporterPublikation
Halvarsson, D.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Svenskt Näringsliv

Sammanfattning

Migration av högkvalificerad arbetskraft och experter har fått ökad uppmärksamhet inom både forskarvärlden och politiken. Denna trend drivs av flera faktorer. I takt med att betydelsen av att ligga i teknologisk framkant har ökat, har länders förmåga att attrahera kvalificerad arbetskraft i allt större omfattning kommit att ses som ett instrument för nationell innovationsförmåga, produktivitetstillväxt och konkurrenskraft. Internationella studier om effekterna av högkvalificerad migration visar ofta fördelaktiga utfall, både för det mottagande företaget och för landet som helhet.

Sambandet är dock inte alltigenom entydigt och det pågår fortlöpande diskussioner om de specifika effekterna och vilka mekanismer som ligger bakom dem. Från beslutsfattares håll undersöks vad som kan göras för att bäst ta vara på och stärka de positiva effekterna av migrationen. Det är därför av stor vikt att noggrant följa och analysera utfallet av migrationen av kvalificerad arbetskraft. Ur detta perspektiv är det fortfarande brist på kunskap om hur denna grupp har påverkat den svenska konkurrenskraften och produktiviteten i svenska företag. Därför finns det goda skäl att studera den här frågan närmare. I den här rapporten studeras sambandet mellan utländsk spetskompetens och totalfaktorproduktiviteten i svenska företag. Med utländsk avses här den arbetskraft som finns utanför Sverige, men som flyttar till Sverige för att arbeta. Detta inkluderar svenska återvandrare samt migranter från länder både innanför och utanför EU och EES. Med spetskompetens avses här de personer som erhåller tillräckligt hög lön för att automatiskt kvalificera sig för den svenska expertskatten. I rapporten benämns den här gruppen utländska experter. De empiriska resultaten i rapporten bygger på forskning och återfinns i Halvarsson (2024).

Utöver analysen sammanställs även den något bredare men relevanta forskningslitteratur som undersöker effekterna av migration av kvalificerad arbetskraft på de mottagande företagens innovation, produktivitet samt internationalisering. En grundläggande drivkraft bakom de för företagen och samhället positiva effekterna av migration av kvalificerad arbetskraft tycks vara de unika och specialiserade kunskaper som dessa migranter för med sig. För företag lokaliserade i länder och regioner med en begränsad pool av arbetskraft med efterfrågad specialkompetens, innebär möjligheten
att rekrytera kompetens utanför det egna landets gräns en möjlighet att övervinna brister på den lokala arbetsmarknaden och är därmed ett sätt att stärka sin konkurrenskraft. Migration av experter kan även föra med sig nätverk och kunskaper om globala marknader, vilket i sin tur kan underlätta internationellt utbyte av kunskap, varor och tjänster. Genom export kan företagen diversifiera sin försäljning, vilket gör dem mer motståndskraftiga för negativa efterfrågechocker, samtidigt som de genom export kan dra nytta av stordriftsfördelar och ökad produktivitet.

Vi ser därmed att den direkta tillförseln av kunskap, nätverkseffekten och den exportfrämjande effekten på olika sätt kan bidra till ökad produktivitet. Produktivitet är därför en god indikator på den samlade effekten av utländska experter på företag och i samhället. För en liten, öppen och kunskapsorienterad ekonomi som den svenska, där tillgången till
viss typ av expertis kan vara svår att hitta lokalt, kan möjligheten att attrahera utländska experter vara av särskilt stor vikt. För att få en djupare förståelse för vad det är som attraherar experter till just Sverige sammanställs olika index, såsom OECD:s Indicators of Talent Attractiveness. Den bild av Sverige som porträtteras där är som ett relativt attraktivt land för utländska talanger och placerar sig näst efter Nya Zeeland i rankningen, även
om det finns utrymme för förbättring på flera områden.

För att undersöka effekten av att anställa utländska experter på totalfaktorproduktiviteten i de mottagande företagen används detaljerad information om de enskilda företagen. Denna information har kombinerats med data om de anställdas individuella inkomst, yrke, utbildning, arbetsgivare, ursprungsland med mera. Genom att kunna följa individens rörelse och företagens prestationer ges möjlighet att analysera hur utländska experter påverkar företagens produktivitet. Produktivitetseffekter skattas med hjälp av en eventbaserad difference-in-difference-modell som gör det möjligt att matcha utvecklingen i de mottagande företagen med övriga företag inom samma sektorer som inte anställer någon utländsk expert.

Analysen visar positiva och signifikanta produktivitetseffekter av att anställa utländska experter, med en ökning på mellan 6 och 11 procent i total faktorproduktivitet två till tre år efter anställningen. En intressant observation är att anställningen av utländska experter både påverkar arbetskraftens och kapitalets produktivitet i positiv riktning. Vid undersökning av de övriga anställda i de mottagande företagen finner jag även stöd för att deras genomsnittliga inkomster påverkas i positiv riktning. Att löner för övriga anställda ökar brukar ses som en indikation på positiva spillover-effekter från den utländska till den inhemska arbetskraften. Effekten på den inhemska arbetskraften är dock lägre än den samlade produktivitetseffekten och uppgår till 1,5 till 2 procents ökning i löneinkomster under åren efter anställningen av experten. Det hävdas ofta att små och medelstora företag (SME) är särskilt beroende av möjligheten att rekrytera utländsk kvalificerad arbetskraft. När vi studerar SME:s visar resultaten att det framför allt är i dessa företag som produktivitetsvinsterna är entydigt positiva från att anställa utländska experter. Samtliga resultat är robusta för en rad robusthetstester. Rapporten avslutas med en diskussion om betydelsen av att locka till sig högt specialiserad arbetskraft och experter. Här ges också uppslag för framtida forskning och betonas vikten av att regelbundet uppdatera och anpassa policyer för att säkerställa konkurrenskraften på den globala arbetsmarknaden.

Visa fler