Working paper No. 296: Does One Size Fit All? Investigating Different Empowerment Orientations in the Heterogeneous Workforce of the Swedish Retail Sector

PublikationWorking paper
Arbetsmarknad, Empowerment, Ledarskap, Linda Weidenstedt, Management, Osynligt kontrakt, Sociologi, Stockholms universitet
lw_Investigating_Different_Empowerment_Orientations_in_the_Heterogeneous_Workforce_of_the_Swedish_Retail_Sector_296
Ladda ner

Sammanfattning

Empowerment research and practice is guided by the idea that empowered employees perform better due to a greater sense of self-efficacy and capability. Underlying this idea, there often seem to be two tacit, unexamined assumptions: first, that employees generally would prefer an empowered workplace to a less empowered one; and second, that all employees can be empowered by means of the same measures and changes as defined by empowerment research. The main research question asked in this study is whether those aspects typically associated with structural and psychological empowerment efforts at the workplace are indeed perceived as desirable and positive by all types of employees. Employees’ attitudes toward the success of empowerment efforts, and the relevance of such attitudes, are investigated by analyzing survey data from 268 employees in the Swedish retail sector. Results indicate that age and work intensity (part-time vs. full-time) as well as cohabitation have significant impacts on how empowerment efforts are viewed by employees in the sample.

Weidenstedt, L. (2017). Does One Size Fit All? Investigating Different Empowerment Orientations in the Heterogeneous Workforce of the Swedish Retail Sector. Ratio Working Paper No. 296. Stockholm: Ratio.


Liknande innehåll

Artificiell intelligens och jobben
BokPublikation
Lodefalk, M.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

Andra upplagan av boken finns tillgänglig i bokhandeln, exempelvis här.

Artificiell intelligens (AI) väcker oro och nyfikenhet. Kommer AI att ta våra jobb? I denna tankeväckande bok tar sig forskaren Magnus Lodefalk an denna fråga – och de många delfrågor som frågan egentligen består utav.

Med hjälp av historiska exempel och dagsaktuell forskning diskuterar Lodefalk vilka jobb som kan försvinna med AI:s intåg, men också vilka typer av jobb som kan uppstå. Vad som skiljer AI från andra teknikers intåg är att den kan användas för att utföra kognitiva arbetsuppgifter. I boken diskuteras därför hur AI generellt sett kan förmodas påverka nästan alla jobb i termer av löneutveckling, produktivitet, kompetenskrav och innehåll.

Det görs genom att dissekera vad AI, och vad jobb, faktiskt är. Redan här kan konstateras att AI kan användas för att ersätta mänskliga förmågor eller för att förstärka desamma – det beror på hur man väljer att utveckla och använda tekniken. Och det, skriver Lodefalk, är i sin tur upp till oss.

I denna bok görs en pedagogisk översyn av forskningsläget gällande AI och arbetsmarknaden. Dessutom innehåller boken konkreta verktyg till dig som vill ha svar på hur AI-exponerat ditt yrke egentligen är.


Magnus Lodefalk är docent och lektor i nationalekonomi vid Örebro universitet samt forskare vid Ratio. Han initierade år 2019 det tvärvetenskapliga och internationella forskningslaboratoriet AI-Econ Lab (www.ai-econlab.com) för forskning om AI:s påverkan på arbetsmarknaden, med särskilt fokus på tjänster och tjänstemän. Han leder labbet tillsammans med professor Hildegunn Kyvik-Nordås, också vid Örebro universitet. Lodefalks forskning har ofta handlat om vad som driver och hindrar företagstillväxt samt effekterna av sådana faktorer på jobb, löner och ekonomisk tillväxt. Han har exempelvis studerat effekter av ny teknik, såsom artificiell intelligens, offentlig politik, exempelvis inom utrikeshandeln, migration och tjänstefiering.
Vem vill jobba hemifrån? En demografisk undersökning av inställningar till distansarbete
RapporterPublikation
Grafström, J.
Publiceringsår

2023

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

I denna rapport undersöks preferensskillnader för distansarbete bland kontorsarbetare i Sverige utifrån ålder, geografi och kön. Rapporten baseras på en undersökning där drygt 1 000 arbetande personer identifierades som kontorsarbetare. Undersökningen genomfördes under april 2022. Antalet dagar i distansarbete varierar med ålder där den yngsta åldersgruppen (18–25 år) arbetar på distans 1,2 dagar i veckan, och den äldsta åldersgruppen (49–64 år) 2 dagar. Geografiska skillnader i hemarbetsdagar skiljer sig stort med en differens på uppemot 0,7 dagar per veckan. 4 av 10 skulle tacka nej till ett jobberbjudande där distansarbete inte är möjligt.

Resultaten pekar på att preferenser gällande distansarbete skiljer sig förhållandevis mycket mellan arbetstagare. Det kan därför vara relevant för arbetsgivare att ta individuella preferenser i beaktande och skapa flexibla arbetsmodeller som kan tillgodose olika behov och önskemål. En mångfald av sätt att arbeta på kan vara fördelaktigt för att främja en positiv arbetsmiljö och produktivitet, oavsett ålder.

Betwixt and between: Triple liminality and liminal agency in the Swedish gig economy. Environment and Planning A: Economy and Space.
Artikel (med peer review)Publikation
Weidenstedt, L., Geissinger, A., Leick, B., & Nazeer, N.
Publiceringsår

2023

Publicerat i

Environment and Planning A: Economy and Space, 0(0). https://doi.org/10.1177/0308518X231172984

Sammanfattning

In this paper, we identify when and why migrant gig workers experience liminality in the socio-spatial context of food delivery in the Swedish gig economy. We analyse qualitative interviews and informal conversations with food delivery workers in Stockholm through the lens of the territory-place-scale-network (TPSN) framework as developed by Bob Jessop, Neil Brenner and Martin Jones. We find that workers are challenged to deal with triple liminality regarding their work identities, workplaces and work organisation through platforms. Focusing on liminality as a central aspect of gig work, we further find that despite having little worker agency, some of the study participants engage in what we call liminal agency, that is actively pursuing possibilities for progress in uncertain states of in-betweenness. By unpacking the liminal dynamics that especially migrant food delivery riders are confronted with in their daily working lives, this study contributes to the debate on the migrant gig economy, the spatial turn in organisation studies and efforts from human geography to understand agency in precarious gig work.

Visa fler