YH-utbildades effekter på företagen

PublikationRapporter
Företagandets villkor, Henrik Malm Lindberg, Kompetens för tillväxt, Kristine Persson, Sofia Herrström, Yrkesutbildning
YH-utbildades effekter på företagen
Ladda ner

Sammanfattning

Det är väl belagt inom tillväxtforskningen att vägen till ökad effektivitet och innovationsförmåga i hög grad går via arbetskraftens kunskap och kompetens. En utgångspunkt är då att bättre utbildade och därmed mer kvalificerade arbetstagare lättare kan anpassa sig till nya villkor, och inte minst då ny teknik, samtidigt som de blir mer rörlig och lättare kan ta olika slags arbeten och arbetsuppgifter. Men vilken typ av utbildning och vilka slags erfarenheter har effekt?

I denna studie har vi undersökt hur yrkesutbildningen, särskilt yrkeshögskolans utbildningar (YH), bidrar till näringslivets och företagens produktivitet. En väsentlig skillnad mellan yrkeshögskolans utbildningar och andra jämförbara (yrkes)utbildningar är elementet av praktik som finns, alltså ”lärande i arbete”. Generellt sett skiljer sig YH från stora delar av den svenska utbildningsmodellen i och med att den är mycket närmare knuten till arbetslivet och har omfattande inslag av arbetsplatsförlagda moment och praktik.

I undersökningen har vi valt att jämföra effekterna av yrkesutbildning med akademisk utbildning vid universitet och högskola och gymnasieutbildning. Vi studerar om det finns skillnader i produktivitet i företag inom tillverkningsindustrin, förutom de allra minsta, under perioden 2001-2010. I den empiriska undersökningen jämförs produktiviteten hos anställda som har yrkesutbildning och en lämplig referensgrupp av andra anställda. Den modell vi använt oss av gav också möjlighet att undersöka effekterna av olika yrkesutbildningar vad gäller inriktning och längd.

Våra resultat visar att det finns omfattande skillnader i produktivitet mellan de som har YH-utbildning och kollegor som har en annan utbildningsbakgrund. Utbildningens längd påverkar den anställdes produktivitet och två- respektive treåriga utbildningar ger därför generellt sett större produktivitetseffekter än kortare utbildningar. Studiens huvudsakliga slutsats är att YH-utbildningar hävdar sig väl jämfört med högskoleingenjörsutbildningar. Resultaten indikerar att personer som genomgått en tvåårig YH/KY-utbildning är minst lika produktiva som sina högskoleutbildade kollegor, i synnerhet dem med två- och treåriga yrkesinriktade högskoleutbildningar.

Resultaten går i linje med tidigare forskning på området som visat att YH-utbildade har ett bra arbetsmarknadsutfall och, rimligen, därmed också borde vara produktiva i sitt arbete. En möjlig förklaring till resultatet skulle kunna vara inslaget av praktik i utbildningen – minst en fjärdedel av en YH-utbildning ska bestå av LIA, vilket borde ge effekt. Företagens medverkan i utbildningarnas utformning spelar troligtvis också in. Flera andra forskningsresultat på senare tid indikerar att företagens medverkan stärker relevansen och kvaliteten på utbildningarna, vilket på sikt också borde ge positiva ekonomiska effekter.

Herrström, S., Malm Lindberg, H., & Persson K. (2016). YH-utbildades effekter på företagen. (Kompetens för tillväxt, rapport nr 24). Stockholm: Ratio.


Liknande innehåll

En dynamisk arbetsmarknad
BokPublikation
Stern, L.
Publiceringsår

2019

Publicerat i
Sammanfattning

Hur påverkas svensk arbetsmarknad av teknikutveckling, tjänstefiering, entreprenörskap och immigration? Hur väl förmår de institutionella villkoren i form av lagar, regler och skatter att hänga med?

Detta är temat för forskningsantologin En dynamisk arbetsmarknad.

En väl fungerande arbetsmarknad förutsätter ändamålsenliga villkor för medarbetare och arbetsgivare i syfte att uppmuntra utveckling, jobbskapande och tillväxt. I en föränderlig värld behöver dessa villkor utvecklas och förbättras.

Femton forskare i ekonomisk historia, företagsekonomi, nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap analyserar de viktigaste omvärldsförändringarna och de lagar, regler och skatter som påverkar förutsättningarna på arbetsmarknaden. Studierna bygger på empiriska undersökningar och forskningssammanställningar, och syftet är att bidra till en välgrundad diskussion om framtiden för svensk arbetsmarknad.

The openness of open innovation in ecosystems
Artikel (med peer review)Publikation
Öberg, C., & Alexander, A.
Publiceringsår

2019

Sammanfattning

Open innovation has rendered increased interest both in practice and research, and has expanded from dyadic transfers of ideas, to ecosystem levels. Knowledge is at the heart of open innovation, and this paper describes and discusses knowledge-transfer linkages for open innovation. It does so based on a literature review. The paper links together open innovation research with general management research to categorise and discuss linkages among parties in terms of their openness and how they relate to knowledge management. Conclusions indicate that openness needs to be considered in different dimensions that also links to different knowledge management outcomes. The paper’s contribution consists of how it connects open innovation research to the general management literature, and how it builds a practical understanding of how linkages between firms can be categorised to aid firms to consider which mechanisms they may choose and why.

Visa fler