Yrkesutbildningens irrvägar: En systemanalys av svensk yrkesutbildning
Karlson, N. & Ronquist, F. (2016). Yrkesutbildningens irrvägar – en systemanalys av svensk yrkesutbildning. Rapport nr 20, Yrke, kvalifikation, rörlighet. Ratio.
Karlson, N. & Ronquist, F. (2016). Yrkesutbildningens irrvägar – en systemanalys av svensk yrkesutbildning. Rapport nr 20, Yrke, kvalifikation, rörlighet. Ratio.
Rapportens syfte är att göra en systemanalys av svensk yrkesutbildning, med fokus på följande frågeställningar:
Hur är yrkesutbildningssystemet utformat och finansierat?
Möjliggör och underlättar yrkesutbildningssystemet individers yrkesval och yrkeskarriär?
Tillgodoser det arbetsmarknadens kompetensbehov?
Följande utbildningsformer ingår i analysen: gymnasieskola; kommunal vuxenutbildning; folkbildning; arbetsmarknadsutbildning; yrkesintroduktionsutbildning; yrkeshögskola, universitet och högskolor; privat yrkesutbildning; personalutbildning; och informellt lärande.
Slutsatsen är att svensk yrkesutbildning utmärks av en rad irrvägar. Det finns viktiga utmaningar, men också stora möjligheter. Trots satsningar av flera regeringar är det tydligt att yrkesutbildningen utgör ett underordnat system, präglat av kortsiktighet och konjunkturberoende satsningar, brist på tydlig progression och otydlighet kring icke-akademiska yrkeskvalifikationer. På många sätt prioriteras fortfarande teoretisk utbildning framför yrkesutbildning.
Det finns många utbildningsformer, men lite struktur. Det gäller såväl de offentligt finansierade och reglerade yrkesutbildningarna som systemet i sin helhet. Systemets utformning försvårar individers yrkesval och yrkeskarriär. Ogenomtänkta behörighets- och antagningskrav, i kombination med låg värdering av icke-akademiska kunskaper vid antagning samt begränsade möjligheter till validering av reell kompetens, skapar återvändsgränder och stängda dörrar. De kortsiktiga planeringsramarna, bristen på eftergymnasial yrkesutbildning och möjligheten till livslång yrkesutbildning och -specialisering bidrar ytterligare till att försvåra yrkesval och yrkeskarriär.
Särskilt allvarligt är att många yrkesutbildningar har otillräcklig arbetslivsanknytning, med alltför lite praktik och lärande på arbetsplats. Bristande engagemang från arbetslivet och motsträvighet från skolvärlden försvårar samarbetet mellan utbildningsanordnare och arbetsliv.
Yrkeskompetens – det som krävs för att utöva ett yrke – kan inte inhämtas enbart genom teoretiska studier, utan förutsätter en rad praktiska färdigheter och ett gott omdöme, vilka i huvudsak förvärvas genom arbetsplatsförlagt lärande. Därför behövs samverkan med arbetslivet, praktik och arbetsplatsförlagt lärande på alla yrkesutbildningar.
Avslutningsvis föreslås, baserat på den gjorda analysen, ett antal konkreta reformer för att tillvarata den utvecklingspotential som finns. Att en gemensam problembild är på väg att växa fram, tillsammans med en vilja att förändra, borde utgöra en bra grund för att stärka yrkesutbildningens omfattning, kvalitet, status och attraktivitet.
Karlson, N., & Ronquist, F.
2016
Yrke, kvalifikation, rörlighet
2023
Ratio.
Debatten om tjänstemannaaktivism handlar om huruvida enskilda tjänstemän eller hela myndigheter driver en egen politisk agenda vid sidan av eller inom ramen för demokratiska beslut och regler, vilket kan skapa rättsosäkerhet och påverka investeringar och långsiktiga beslut. Detta inom till exempel skogsnäringen och de gröna näringarna.
Syftet med denna rapport är att genom en litteraturöversikt av forskningen på området belysa hur de gröna näringarna och särskilt skogsnäringens utveckling kan påverkas om tjänstemän agerar aktivistiskt. Rapporten presenterar en teoretisk modell. Rapporten ger exempel från Sverige och fokuserar särskilt på hur tjänstemannaaktivism kan skapa rättsosäkerhet och försvaga äganderätten.
Bland slutsatserna märks att om lagar och regler på ett område är oklara och kan tolkas på olika sätt, uppstår det handlingsutrymme (”slack”) för tjänstemän. Detta kan i sin tur användas av tjänstemän med egen agenda. Företeelsen kan förstärkas om det finns flera olika myndigheter som kan göra olika tolkningar och avvägningar. Det ska även tilläggas att handlingsutrymme kan vara syftet då lokal kompetens i frågor kan vara viktig.
I fallet med skogsbruket är gällande regelverk på många sätt komplext. Här har flera olika myndigheter till uppgift att tolka och tillämpa flera olika svenska och EU-rättsliga lagkomplex. Lagstiftningen har i hög grad karaktären av övergripande mål som ger tjänstemän och myndigheter ett tolknings- och handlingsutrymme.
I rapporten konstateras även att det finns en brist på systematisk empirisk forskning om förekomsten av tjänstemannaaktivism. Tjänstemannaaktivism är svår att dokumentera och mäta eftersom den ofta består av individuella handlingar och beslut, och inte av en organiserad rörelse. Trots detta är det viktigt att diskutera fenomenet, särskilt med tanke på dess påverkan på rättssäkerhet, äganderätt, demokrati och transparens inom förvaltningen.
I framtida studier planeras att undersöka förekomsten av tjänstemannaaktivism genom enkäter och intervjuer med företag och andra intressenter.
2022
Dialogos förlag
Svensk vård och omsorg har väl kända problem med tillgängligheten, väntetiderna, servicenivån och vårdkedjorna. En åldrande befolkning, dyra behandlingar och en förväntad ökad efterfrågan på vård och omsorg förstärker utmaningarna. Därför behövs en breddad diskussion om hur framtidens sjukvård ska finansieras och organiseras.
I boken jämförs vård och omsorgssystemen i Sverige, Nederländerna, Australien och Schweiz, med hjälp av internationella index och fallstudier. En slutsats är att valfrihet och olika typer av försäkringslösningar i regel leder till större tillgänglighet och förbättrar förmågan till institutionellt lärande.
2022
Ratio Working Paper
This paper investigates whether an increased use and reinterpretation of what has been called “fair competition” has occurred at the expense of “free competition” among the central institutions of the European Union. We are also interested in assessing how frequently these terms have been used by the various EU institutions over time.
We have empirically examined this through a quantitative survey of more than 12,000 public documents, out of totally 242 000 documents containing 630 million words, in the EUR-lex database over the last 50 years, from 1970 to 2020. Our conclusion is that the emphasis of the common policies in the EU is likely to have shifted from free competition and an open market economy to “fair competition” in the sense of a level playing field, in official EU documents, such as treaties, EU acts institutions, preparatory documents relating to EU directives and recommendations including motions and resolutions, case law and more.
The European Commission has been a driving force in this development, followed closely by the European Parliament and subsequently by the Council of Ministers. This change entails a risk that the regulation of the European internal market has shifted so that the dynamics of the internal market and thus the EU’s competitiveness will weaken. The change also entails a centralization of decisions at EU level at the expense of the Member States.