Jobba hos oss

Ratio är ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

+4684415900

info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

Om oss

  • Om verksamheten
  • Detta är Ratio
  • VD berättar
  • Styrelse
  • Ledning
  • Verksamhetsberättelse
  • Kontakta oss
  • Media
  • Press & media
  • Nyhetsbrev
  • Nyhetsarkiv
  • FAQ
  • Vanliga frågor
  • Integritetspolicy
  • Samarbeten
  • Eli F. Heckscher-föreläsning
  • AI-Econ Lab
  • Bli medlem

Forskare

  • Forskare
  • Medarbetare
  • Aktuell expert
  • Forska hos oss
  • Möt våra forskare
  • Evenemang
  • Ratio TV
  • Ratio dialogue
  • Unga Forskare
  • Om programmet
  • Stipendium för unga forskare
  • Praktik
  • Sommarassistent på Ratio

Aktuell expert

Mark Hellsten

Forskning

  • Forskningsområden
  • Arbetsmarknad
  • Klimat och miljö
  • Konkurrenskraft
  • Projekt
  • Publikationer
  • Publikationer
  • Forskning i korthet
  • Rapportserie arbetsmarknad
Sök Engelska flaggan ikonENG
Engelska flaggan ikonENGSök

Om oss

  • Om verksamheten

    • Detta är Ratio
    • VD berättar
    • Styrelse
    • Ledning
    • Verksamhetsberättelse
    • Kontakta oss
  • Media

    • Press & media
    • Nyhetsbrev
    • Nyhetsarkiv
  • FAQ

    • Vanliga frågor
    • Integritetspolicy
  • Samarbeten

    • Eli F. Heckscher-föreläsning
    • AI-Econ Lab
    • Bli medlem

Forskare

  • Forskare

    • Medarbetare
    • Aktuell expert
    • Forska hos oss
  • Möt våra forskare

    • Evenemang
    • Ratio TV
    • Ratio dialogue
  • Unga Forskare

    • Om programmet
    • Stipendium för unga forskare
    • Praktik
    • Sommarassistent på Ratio

Forskning

  • Forskningsområden

    • Arbetsmarknad
    • Klimat och miljö
    • Konkurrenskraft
    • Projekt
  • Publikationer

    • Publikationer
    • Forskning i korthet
    • Rapportserie arbetsmarknad

Uddén Sonnegård studerar löneglidning i ny rapport

2020-06-16
Nyheter
Eva Uddén Sonnegård, Lönebildning, Löneglidning

Löneglidningen har varit oväntat låg i Sverige och i det närmaste obefintlig under senare år. Vad beror detta på? Det har Eva Uddén Sonnegård, ekon dr och forskare Ratio, studerat i den nya rapporten ”Lönebildning och den låga löneglidningen” som lanseras under ett webbinarium den 16 juni.

Löneglidning (som kallas restpost i den officiella lönestatistiken) mäts som löneökningar utöver avtalade löneökningar. Att löneglidningen helt skulle ha försvunnit ifrågasätts i denna rapport. Resultaten visar att löneglidning finns men inte är synlig i aggregatet eftersom den trycks tillbaka av strukturella förändringar i arbetskraftens sammansättning beroende på bransch, utbildning och ålder. För att visa detta introducerar Uddén Sonnegård begreppet ”genuin” löneglidning inspirerad av Edmund Phelps grundläggande artikel ”Wage Drift” från 1962. Genuin löneglidning betecknar skillnaden mellan löneökningar rensade för strukturella förändringar och avtalade löneökningar.

När löneökningarna 2015–2018 rensas med avseende på ålder visar beräkningarna för näringslivet att arbetarna fått negativ och tjänstemännen positiv genuin löneglidning om ålderssammansättningen i personalstyrkan är densamma som året innan (minus 0,3 respektive plus 1 procent 2018).

Rapportens slutsatser är följande:

Utvald publikation

Skill Requirements and Employment of Immigrants in Swedish Hospitality
Kazlou, A., & Wennberg, K.
  • Löneglidningen har inte längre samma innebörd i dag som under 1960– till 1990–talen. I den meningen har Industriavtalet och märkessättning påverkat såväl storlek som innehåll av löneglidningen. Det är möjligt att något annat begrepp än löneglidning borde användas som bättre beskriver att det i huvudsak handlar om lokal lönebildning som inte är inflationsdrivande.
  • Makroekonomiska förhållanden påverkar löneutvecklingen i högre grad än de lönesättande institutionerna. Trots Industriavtalets stora betydelse som en gemensam tankeram för lönesättningen, är det i huvudsak efterfrågan på arbetskraft och inflationsförväntningar som påverkar löneökningarna. Den viktigaste strukturella förändringen har varit att lönebildningen fått ett ankare i form av ett inflationsmål i penningpolitiken (Jansson 2017). De senaste årens låga löneutveckling kan möjligen förklaras med att industrins märke binder hårdare än tidigare, men det är mer sannolikt att det är de låga inflationsförväntningarna som har hållit tillbaka löneökningstakten.
  • Märkets roll i lönebildningen måste utvärderas utifrån strukturrensade löneökningar. När debattörer diskuterar löneglidning och märkets begränsande roll för relativlöneanpassningar bortses ofta från hur de strukturella förhållandena ser ut på arbetsmarknaden. Den genuina löneglidningen för tjänstemännen med avseende på ålder var en procent under 2018 vilket inte var en marginell effekt när löneökningstakten var tre procent (strukturrensat). Den sammanlagda sammansättningseffekten var dock sannolikt mindre och därmed även den genuina löneglidningen. De närmaste åren kan dock sammansättningseffekterna bli betydligt större om arbetslösheten, som en effekt av coronakrisen, fortsätter att stiga och bli mycket hög.
  • Rapporten lanserades under ett webbinarium den 16 juni. Se det i efterhand här.

    Ta del av de PPT-bilder som visades här.

    Tidigare nyheter

    Wennberg & Sandström discuss Bureaucrats or Markets in Innovation Policy at the Institute of Economic Affairs

    Dr Christian Sandstrom and Dr Karl Wennberg discuss their new book, Bureaucrats or Markets in Innovation Policy? at a digital seminar hosted by Institute of Economic Affairs. Based on a major interdisciplinary research program with...

    2020-06-15
    Nyhetsartikel

    Ny satsning: Forskning i korthet

    Nu blir det enklare att ta del av resultat från vetenskapliga artiklar. Framöver kommer de viktigaste delarna från vetenskapliga, publicerade artiklar att sammanfattas på svenska av forskarna. Forskning i korthet (FIK) är en ny satsning...

    2020-06-02
    Nyhetsartikel

    ”Glöm inte bort varför las har låg legitimitet bland företagare” – Stern kommenterar utredningen om förändrad las

    Många av förslagen möjliggör en mer dynamisk arbetsmarknad, men för företagandets skull hoppas jag att parterna presenterar ett eget alternativ. Det skriver Lotta Stern, professor och arbetsmarknadsforskare, apropå SOU 2020:30 ”En moderniserad arbetsrätt”. Utredningen petar...

    2020-06-01
    Nyhetsartikel
    Nyhetsarkiv

    Relaterat

    Eva Uddén Sonnegård
    Ekonomie doktor

    0703527351

    eva.udden.sonnegard@ratio.se

    tis 16 jun 2020
    Webbinarium: Varför är löneglidningen så låg?
    SeminariumÖppna seminarier
    Lönebildning och den låga löneglidningen
    Uddén Sonnegård, E.
    PublikationRapporter