Den minskning av koldioxidutsläpp som behöver komma till stånd globalt dröjer och riskerar bli för långsam och för sen. Olika former av koldioxidinfångning kommer därför att vara nödvändiga. I Dags att städa upp – potential för koldioxidinfångning tar Jonas Grafström, miljöekonom, ett helhetsgrepp på infångningstekniken. Han sammanfattar såväl teknik som kringliggande aspekter gällande exempelvis ekonomi, infrastruktur och energi.
De tre metoder av koldioxidinfångning som huvudsakligen beskrivs är infångning från utsläppspunkter (CCS), bioenergi med infångning (BECCS) och atmosfärisk infångning (DAC). Dessa förenas alla av behovet av aktiv lagring av koldioxidgasen efter infångningen. Metoder som binder koldioxiden till marken berörs endast kort.
Koldioxidinfångning står inför tre huvudsakliga, generella utmaningar: Att ytterligare utveckla tekniken; att se till att kostnaderna för den blir rimliga; och att den blir del av ett kretslopp och en marknad.
Koldioxidinfångning inte är ett substitut för att drastiskt minska koldioxidutsläppen. Att fasa ut fossila bränslen, utöka förnybar energi och påskynda effektivitetsåtgärder, är nödvändigt. Infångning som begränsningsmetoder kommer ensamma inte räcka till för att förhindra uppvärmning. Det är inte ”antingen eller” utan ”både och”.
Grafström, J.
2022
Ratio.
2024
Handbook of Research on Economic Freedom. Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing.
In this chapter, the relationship between economic freedom and environmental performance is scrutinized. The analysis relies on comparing countries’ standing in the Environmental Performance Index (EPI) of the Yale Centre for Environmental Law & Policy with two indexes of economic freedom, one developed by the Fraser Institute (Economic Freedom of the World index), and the other by the Heritage Foundation (Index of Economic Freedom). Whether economic freedom is good or bad for the environment depends on how it affects incentives, productive efforts, and effective resource use. Greater economic freedom can both harm and help environmental performance. It is a complicated relationship, but high economic freedom generally goes hand in hand with high scores in the EPI.
2024
Ekonomisk debatt
Sandström, C., Grafström, J., & Rehnberg, P. (2024). 24 av 25 luftföroreningar har minskat sedan 1990 – lärdomar från framgångsrik miljöpolitik. Ekonomisk Debatt.
2024
The Journal of Technology Transfer
The ongoing debate among economists regarding the presence of economic convergence or divergence has been reignited. This paper aims to dissect the extent of technological divergence or convergence among European Union member states, evaluating the effectiveness of the EU’s pronounced goals for convergence. Defining a countries technological level is not straightforward, this study examines six key indicators: (a) scientific journal publications, (b) total patents, (c) high tech exports, (d) Gross domestic expenditure on R&D, (e) government budget on R&D, and (f) human resources in science and technology as a share of the active population. Employing both time-series and longitudinal methodologies, the analysis spans from 2000 to 2019. The findings reveal a gradual catching-up trend in the inventive capabilities across the EU. This modest pace of convergence necessitates a critical reassessment by policymakers of the current EU convergence strategies to ensure they effectively foster technological parity among member states.