PublikationBok

Dags att städa upp – potential för koldioxidinfångning

Sammanfattning

Den minskning av koldioxidutsläpp som behöver komma till stånd globalt dröjer och riskerar bli för långsam och för sen. Olika former av koldioxidinfångning kommer därför att vara nödvändiga. I Dags att städa upp – potential för koldioxidinfångning tar Jonas Grafström, miljöekonom, ett helhetsgrepp på infångningstekniken. Han sammanfattar såväl teknik som kringliggande aspekter gällande exempelvis ekonomi, infrastruktur och energi.

De tre metoder av koldioxidinfångning som huvudsakligen beskrivs är infångning från utsläppspunkter (CCS), bioenergi med infångning (BECCS) och atmosfärisk infångning (DAC). Dessa förenas alla av behovet av aktiv lagring av koldioxidgasen efter infångningen. Metoder som binder koldioxiden till marken berörs endast kort.

Koldioxidinfångning står inför tre huvudsakliga, generella utmaningar: Att ytterligare utveckla tekniken; att se till att kostnaderna för den blir rimliga; och att den blir del av ett kretslopp och en marknad.

Koldioxidinfångning inte är ett substitut för att drastiskt minska koldioxidutsläppen. Att fasa ut fossila bränslen, utöka förnybar energi och påskynda effektivitetsåtgärder, är nödvändigt. Infångning som begränsningsmetoder kommer ensamma inte räcka till för att förhindra uppvärmning. Det är inte ”antingen eller” utan ”både och”.

Detaljer

Författare: Grafström, J.
Publiceringsår: 2022
Publicerat i: Ratio.

Relaterat

Filosofie doktor och vice vd
Jonas Grafström
0703475854jonas.grafstrom@ratio.se

Liknande innehåll

Artikel (med peer review)

A transition probability analysis of material flows in the European aggregates industry

Grafström, J., & Rydén, S.

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Construction Management and Economics, 1–14

Sammanfattning

Recycled aggregates materials are often relegated to downcycled applications such as backfilling. Different barriers limit their reintegration into higher-value construction use. This paper develops a probabilistic model of material flows using a Markov chain framework to simulate transitions between four states: Input, Use/Waste, Recycling, and Disposal. The model draws on Eurostat data covering non-metallic minerals in 27 EU Member States (2014–2023) and incorporates barrier-adjusted transition probabilities reflecting economic, technological, institutional, and social constraints. Scenario simulations reveal that improvements in recycling probabilities can yield nonlinear gains in material retention. However, once structural barriers are introduced, system performance declines sharply—even under favourable technical assumptions. The results suggest that modest policy interventions may have outsized effects if targeted toward key transition points.

Artikel (med peer review)

Insider activism in the forest industry: An emerging phenomenon?

Grafström, J., & Karlson, N.

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Forest Policy and Economics, 185, 103732

Sammanfattning

Insider activism refers to situations where public officials use administrative discretion to advance personal or ideological preferences. Although the concept has received increasing attention in organizational and political science research, empirical evidence remains limited. This research note examines whether insider activism may influence regulatory practice in the Swedish forestry sector and how perceived enforcement uncertainty affects forest owners’ behavior. A survey of forest owner representatives in southern Sweden indicates low trust in regulatory objectivity and weak perceptions of legal security. Many respondents report experiences of officials acting beyond their formal mandate. The findings suggest that perceived activism-driven uncertainty encourages defensive strategies among forest owners, including early harvesting and reduced willingness to report environmental values.

Artikel (med peer review)

Time as a structural barrier for a circular economy

Grafström, J.

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Journal of Industrial Ecology, 1–13

Sammanfattning

Circular economy debates often acknowledge material lifespans and delays, but time is usually treated as a contextual issue rather than a structural barrier. The contribution is to reframe circular economy transitions as intertemporal processes by treating time as an endogenous structural barrier. A framework is developed that classifies goods into short-, medium-, and long-lived categories, demonstrating how lagged inflows and valuation biases suppress aggregate circularity even when technology improves. By making temporal mechanisms explicit, the analysis explains why indicators remain stagnant despite policy and efficiency gains. The contribution is to introduce time as an endogenous barrier, integrating insights from environmental and resource economics into circular economy theory and showing how delayed substitution shapes both firm investment and policy outcomes.

Visa fler