Sök

Den finska kollektiv avtalsmodellen i stöpsleven

PublikationRapporter
Finland, Kollektivavtal, Martin Björklund, Nils Karlsson
den-finska-kollektivavtalsmodellen-i-stopsleven
Ladda ner

Sammanfattning

De finska arbetsgivarna inom Skogsindustrin och Teknologiindustrin, landets ledande exportsektorer, beslutade i oktober 2020 respektive mars 2021 att ensidigt säga upp kollektivavtalen på industrinivå för att åstadkomma lokala förhandlingar på företagsnivå direkt med medarbetarna. Ambitionen är att förändra finsk lönebildning för att åstadkomma ökad lokal flexibilitet och stärkt konkurrenskraft.

I rapporten, som baseras på intervjuer med partsföreträdare och experter samt tidigare forskning och medieuppgifter, beskrivs bakgrunden till arbetsgivarnas beslut, deras motiv, andra branschers reaktioner, de fackliga motparternas synsätt samt olika statliga regleringars betydelse för utvecklingen. Avslutningsvis diskuteras ett antal lärdomar för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Karlson, N. & Björklund, M. (2021). Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Baserat på innehåll

Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven
ReportsPublikation
Karlson, N. & Björklund, M.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

De finska arbetsgivarna inom Skogsindustrin och Teknologiindustrin, landets ledande exportsektorer, beslutade i oktober 2020 respektive mars 2021 att ensidigt säga upp kollektivavtalen på industrinivå för att åstadkomma lokala förhandlingar på företagsnivå direkt med medarbetarna. Ambitionen är att förändra finsk lönebildning för att åstadkomma ökad lokal flexibilitet och stärkt konkurrenskraft.

I rapporten, som baseras på intervjuer med partsföreträdare och experter samt tidigare forskning och medieuppgifter, beskrivs bakgrunden till arbetsgivarnas beslut, deras motiv, andra branschers reaktioner, de fackliga motparternas synsätt samt olika statliga regleringars betydelse för utvecklingen. Avslutningsvis diskuteras ett antal lärdomar för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Karlson, N. & Björklund, M. (2021). Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Samhällsfarliga konflikter i en ny tid – utmaningar och reformbehov
RapporterPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2020

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

Sammanfattning:
I rapporten undersöks om de svenska regelverken för hantering av samhällsfarliga arbetsmarknadskonflikter behöver uppdateras eller reformeras. Är de ändamålsenliga i en värld där viktiga samhällsfunktioner upprätthålls av ett stort antal ömsesidigt beroende aktörer i komplexa system där varje enskild nod blir kritisk för systemets funktionalitet, och där samhällsviktig verksamhet lika gärna är privat som offentlig? En jämförelse görs med motsvarande regleringsmetoderna och deras förändring i Storbritannien, Tyskland och Danmark.

Lönebildning och den låga löneglidningen
RapporterPublikation
Uddén Sonnegård, E.
Publiceringsår

2020

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

Sammanfattning:
Löneglidningen har varit oväntat låg i Sverige och i det närmaste obefintlig under senare år. Vad beror detta på? Löneglidning (som kallas restpost i den officiella lönestatistiken) mäts som löneökningar utöver avtalade löneökningar. Att löneglidningen helt skulle ha försvunnit ifrågasätts i denna rapport. Resultaten visar att löneglidning finns men inte är synlig i aggregatet eftersom den trycks tillbaka av strukturella förändringar i arbetskraftens sammansättning beroende på bransch, utbildning och ålder. För att visa detta introducerar jag begreppet ”genuin” löneglidning inspirerad av Edmund Phelps grundläggande artikel ”Wage Drift” från 1962. Genuin löneglidning betecknar, enligt min definition, skillnaden mellan löneökningar rensade för strukturella förändringar och avtalade löneökningar. När löneökningarna 2015–2018 rensas med avseende på ålder visar beräkningarna för näringslivet att arbetarna fått negativ och tjänstemännen positiv genuin löneglidning om ålderssammansättningen i personalstyrkan är densamma som året innan (minus 0,3 respektive plus 1 procent 2018).

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578