Inspiration för integration – En ESO-rapport om arbetsmarknadspolitik för nyanlända i fem länder

PublikationRapporter
ESO, Etablering på arbetsmarknaden, Finansdepartementet, Företagandets villkor, immigration, Integration, Patrick Joyce

Sammanfattning

Sverige har haft en betydande invandring sedan 2000. Samtidigt har nyanlända svårt att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige. Skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda är näst högst i OECD delvis på grund av att Sverige har en ovanligt hög sysselsättning bland inrikes födda, särskilt bland kvinnor. I jämförelse med andra länder har en större andel av invandringen till Sverige varit flyktingrelaterad och flyktingar har svårare att få arbete än andra invandrare i samtliga EU-länder. Det är också sannolikt att utrikes föddas etablering försvåras av att Sverige har en reglerad arbetsmarknad med höga ingångslöner och ett starkt anställningsskydd för tillsvidareanställda samt relativt höga transfereringar till dem som inte arbetar.

I denna rapport jämförs systemen för mottagning, bosättning och arbetsmarknadsetablering av flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga i Sverige med systemen i fyra närliggande länder: Danmark, Norge, Nederländerna och Tyskland. De har i likhet med Sverige tagit emot många flyktingar under de senaste åren, även om Sverige tagit emot fler i förhållande till befolkningen (se figur). De har också en relativt reglerad arbetsmarknad och utvecklade välfärdssystem.

Syftet med rapporten är att diskutera om det finns delar av mottagnings- och integrationspolitiken i de andra länderna som Sverige kan lära av, för att förbättra flyktingars etablering på arbetsmarknaden. I många fall saknas tillräcklig forskning för att kunna bedöma hur olika delar av mottagnings- och integrationspolitiken
påverkar flyktingars möjlighet till sysselsättning. Trots det kan andra länders vägval och insatser tjäna som inspiration för Sverige och som vägledning för policyförändringar.

Joyce, P. (2017). Inspiration för integration – En ESO-rapport om arbetsmarknadspolitik för nyanlända i fem länder. (Rapport nr. 2017:7). Stockholm: Finansdepartementet.


Liknande innehåll

En dynamisk arbetsmarknad
BokPublikation
Stern, L.
Publiceringsår

2019

Publicerat i
Sammanfattning

Hur påverkas svensk arbetsmarknad av teknikutveckling, tjänstefiering, entreprenörskap och immigration? Hur väl förmår de institutionella villkoren i form av lagar, regler och skatter att hänga med?

Detta är temat för forskningsantologin En dynamisk arbetsmarknad.

En väl fungerande arbetsmarknad förutsätter ändamålsenliga villkor för medarbetare och arbetsgivare i syfte att uppmuntra utveckling, jobbskapande och tillväxt. I en föränderlig värld behöver dessa villkor utvecklas och förbättras.

Femton forskare i ekonomisk historia, företagsekonomi, nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap analyserar de viktigaste omvärldsförändringarna och de lagar, regler och skatter som påverkar förutsättningarna på arbetsmarknaden. Studierna bygger på empiriska undersökningar och forskningssammanställningar, och syftet är att bidra till en välgrundad diskussion om framtiden för svensk arbetsmarknad.

The openness of open innovation in ecosystems
Artikel (med peer review)Publikation
Öberg, C., & Alexander, A.
Publiceringsår

2019

Sammanfattning

Open innovation has rendered increased interest both in practice and research, and has expanded from dyadic transfers of ideas, to ecosystem levels. Knowledge is at the heart of open innovation, and this paper describes and discusses knowledge-transfer linkages for open innovation. It does so based on a literature review. The paper links together open innovation research with general management research to categorise and discuss linkages among parties in terms of their openness and how they relate to knowledge management. Conclusions indicate that openness needs to be considered in different dimensions that also links to different knowledge management outcomes. The paper’s contribution consists of how it connects open innovation research to the general management literature, and how it builds a practical understanding of how linkages between firms can be categorised to aid firms to consider which mechanisms they may choose and why.

Scandinavia: Refugees at work
BokkapitelPublikation
Joyce, P.
Publiceringsår

2019

Publicerat i
Sammanfattning

Germany was the top destination country by far for refugees arriving in the years between 2014 and 2017. But much-smaller Sweden received more asylum applications in relation to its population. The other two Scandinavian countries – Norway and Denmark – also saw significant numbers of asylum seekers in relation to their small populations. Since then, Scandinavian countries have turned to the sizable task of integrating new arrivals into the labour market. Refugees have struggled to find work in the Scandinavian countries. Figure 1 shows the employment rate (per cent) among adult refugees in Sweden, Denmark and Norway by years after arrival in the host country. As shown in Figure 1 only between 20 and 35 per cent of male refugees are working two years after arrival. The share in work increases with each year after arrival but employment generally plateaus after ten to fifteen years, significantly below the employment rate among the overall population. Female refugees need more time than males to find work. They usually have less schooling than their male counterparts and often bear children after arrival.48 Employment among female refugees picks up after some time though.

Refugees have long faced several barriers to finding work in Scandinavia, including lower average levels of education than the domestic workforce, lack of host-country language skills, a limited professional network and discrimination.49 These challenges, combined with the large number of arrivals in 2015–16, increased the willingness of Scandinavian governments to promote faster tracks to employment. In Denmark large reforms of integration policies were introduced in 2016. This led to substantial improvements in labour market outcomes.

Visa fler