Mer för mindre? Tillväxt och hållbarhet i Sverige
PublikationBok
Grafström, J. & Sandström, C. (2020). Mer för mindre?: Tillväxt och hållbarhet i Sverige. Ratio.
Grafström, J. & Sandström, C. (2020). Mer för mindre?: Tillväxt och hållbarhet i Sverige. Ratio.
Går det att förena ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling? Den här boken beskriver hur miljöskadliga utsläpp och användningen av naturresurser i Sverige har förändrats över tid. Sedan 1990 har Sveriges befolkning ökat med drygt 1,6 miljoner och ekonomin nästan fördubblats. Samtidigt har koldioxidutsläppen minskat med 27 procent mellan åren 1990 och 2018, konsumtionen av el, vatten och energi har stått still vilket innebär att ekonomin är nästan dubbelt så effektiv. Av de 26 luftföroreningar Naturvårdsverket mätt sedan 1990 har 24 gått ner fram till 2017. I många fall har det skett mer än en halvering.
0703475854
jonas.grafstrom@ratio.se
+46737050137
christian.sandstrom@ratio.se
Aktuell expert
2023
Ratio Working Paper Series.
Mission-oriented innovation policies put government and state agencies at the forefront of the innovation process. PrFiguesently, little is known about the interests of the government agencies in charge of implementing mission-oriented innovation policies. In this chapter, we set out to explore the incentives and behavior of such government agencies. We do so by analyzing 30 annual reports from three different government agencies in charge of implementing innovation policies in Sweden over a ten-year period: Sweden’s Innovation Agency (Vinnova), the Swedish Energy Agency (Energimyndigheten) and the Swedish Agency for Economic and Regional Growth (Tillväxtverket). First, we track all cases in these annual reports where an evaluation is mentioned. Identifying 654 instances, we subsequently make a sentiment analysis and code whether these statements are positive, neutral or negative. Our findings show that 84 percent of these instances are positive, 12 percent are neutral and four percent are negative. Second, we relate these results to more critical evaluations and show that these agencies often ignore research that generates more critical results. In sum, our results suggest that government agencies in charge of implementing mission-oriented policies benefit from the enlarged role they are given and that they act according to their own self- interest.
2023
Ekonomisk Debatt, 51(5), 87-90.
Sandström, C., & Åkesson, N. (2023). Recension: Andrew McAfee: Mer från mindre – hur kapitalism och ny teknik kan rädda världen. Ekonomisk Debatt, 51(5), 87-90.
2023
Ratio.
Debatten om tjänstemannaaktivism handlar om huruvida enskilda tjänstemän eller hela myndigheter driver en egen politisk agenda vid sidan av eller inom ramen för demokratiska beslut och regler, vilket kan skapa rättsosäkerhet och påverka investeringar och långsiktiga beslut. Detta inom till exempel skogsnäringen och de gröna näringarna.
Syftet med denna rapport är att genom en litteraturöversikt av forskningen på området belysa hur de gröna näringarna och särskilt skogsnäringens utveckling kan påverkas om tjänstemän agerar aktivistiskt. Rapporten presenterar en teoretisk modell. Rapporten ger exempel från Sverige och fokuserar särskilt på hur tjänstemannaaktivism kan skapa rättsosäkerhet och försvaga äganderätten.
Bland slutsatserna märks att om lagar och regler på ett område är oklara och kan tolkas på olika sätt, uppstår det handlingsutrymme (”slack”) för tjänstemän. Detta kan i sin tur användas av tjänstemän med egen agenda. Företeelsen kan förstärkas om det finns flera olika myndigheter som kan göra olika tolkningar och avvägningar. Det ska även tilläggas att handlingsutrymme kan vara syftet då lokal kompetens i frågor kan vara viktig.
I fallet med skogsbruket är gällande regelverk på många sätt komplext. Här har flera olika myndigheter till uppgift att tolka och tillämpa flera olika svenska och EU-rättsliga lagkomplex. Lagstiftningen har i hög grad karaktären av övergripande mål som ger tjänstemän och myndigheter ett tolknings- och handlingsutrymme.
I rapporten konstateras även att det finns en brist på systematisk empirisk forskning om förekomsten av tjänstemannaaktivism. Tjänstemannaaktivism är svår att dokumentera och mäta eftersom den ofta består av individuella handlingar och beslut, och inte av en organiserad rörelse. Trots detta är det viktigt att diskutera fenomenet, särskilt med tanke på dess påverkan på rättssäkerhet, äganderätt, demokrati och transparens inom förvaltningen.
I framtida studier planeras att undersöka förekomsten av tjänstemannaaktivism genom enkäter och intervjuer med företag och andra intressenter.