PublikationArtikel (utan peer review)

Newcomers in the North: Labor Market Integration of Refugees in Northern Europe

Sammanfattning

After receiving more than 2 million asylum seekers in 2015-16, European countries are turning to the task of integrating the newcomers, including getting refugees into work. This article explores labor market integration of refugees in five Northern European countries—Denmark, Germany, the Netherlands, Norway, and Sweden—drawing key lessons for today from the experiences of earlier groups of humanitarian arrivals.

Joyce, P. (2018). Newcomers in the North: Labor Market Integration of Refugees in Northern Europe, Migration Policy Source, February 27th, 2018.

Detaljer

Författare: Joyce, P
Publiceringsår: 2018
Publicerat i: Migration Policy Source February 27th 2018

Relaterat

Nyhetsartikel
Vad kan Sverige lära av Tysklands integrationsinsatser?
I en ny rapport beskriver Ratioforskaren Patrick Joyce hur systemet för att ta emot och etablera flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga på arbetsmarknaden ser ut i Sverige och Tyskland och vilka erfarenheter båda länder har....
Publicerat 8 mars 2018
Läs hela
Nyhetsartikel
Integrationsforskning sammanfattad i Migration Policy Source
Under den stora flyktingvågen 2015 och 2016 sökte sig mer än 2 miljoner asylsökande till Europa. Mer än hälften av dem, 1,4 miljoner personer, sökte skydd i Tyskland eller Sverige. Tyskland tog emot i särklass...
Publicerat 28 februari 2018
Läs hela

Liknande innehåll

De fattiga och de rika – en ESO-rapport om inkomstjämlikhet och inkomströrlighet i Sverige 1991–2021

Bergh, A., Hansson, Å., & Wernberg, J.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO)

Sammanfattning

Rapporten visar att inkomstojämlikheten i Sverige har ökat sedan 1990-talet, men att traditionella mått som Gini inte fångar hur individers inkomster förändras över tid. Låginkomstpersistensen minskade under 1990- och 2000-talets början men har ökat igen efter finanskrisen, vilket innebär att fler fastnar längre i låga inkomster. Samtidigt ökade uppåtrörligheten från de lägsta inkomstgrupperna under 1990-talet och påverkas tydligt av konjunkturen. Toppinkomster är mycket stabila, där omkring 60 procent av dem som är i den högsta decilen ett år är kvar där fem år senare. Låga inkomster växer procentuellt och i kronor snabbare än höga, men ökade kapitalinkomster gör att toppen samtidigt drar ifrån.

Algoritmer för allmän nytta: En ESO‑rapport om AI, produktivitet och arbetskraftsbehovet i offentlig sektor

Lodefalk, M., Tang, A., & Engberg, E.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi

Sammanfattning

Den pågående framväxten av en ny generation artificiell intelligens (AI) väcker frågor om hur långt automatiseringen av mänskligt arbete kan gå. AI-modeller kan idag användas till allt från enklare uppgifter som rutinartade kundtjänstärenden till mer komplexa som att bistå vid medicinsk diagnostik.

Trots att fältet inte är nytt har de senaste årens förbättringar inom datorkraft, den ökade tillgången till stora datamängder och utvecklingen av algoritmer för maskininlärning lett till en renässans på AI-området. Tidigare teknikskiften såsom den industriella revolutionen eller utvecklingen av internet har ofta varit förknippade med produktivitetsökningar, men historien lär oss att det kan ta tid för sådana effekter att realiseras i ekonomin.

I den här rapporten undersöker Magnus Lodefalk, Erik Engberg och Aili Tang hur AI kan användas i offentlig sektor och hur utvecklingen kan komma att påverka produktiviteten och arbetskraftsbehovet. Författarna finner att AI-användningen i offentlig sektor har ökat från låga nivåer och att tillämpningarna oftast rör stödverksamhet och administration, snarare än välfärdens kärnuppgifter.

Även i framtiden väntas AI-teknikers tillämpbarhet skilja sig kraftigt åt mellan olika yrken i offentlig sektor, där yrkesroller som exempelvis planerare, utredare eller kommunikatörer framstår som betydligt mer tillämpliga för AI än kriminalvårdare, poliser eller undersköterskor.

Författarna finner att användandet av AI i offentlig sektor kan bidra till att höja produktiviteten och möta behovet av arbetskraft, men betonar att det behövs en långsiktigt vägledande strategi och ett tydligt ledarskap som tar hänsyn till risker och undanröjer onödiga hinder.

En dynamisk arbetsmarknad

Publiceringsår

2019

Publicerat i

Stockholm: Dialogos

Sammanfattning

Hur påverkas svensk arbetsmarknad av teknikutveckling, tjänstefiering, entreprenörskap och immigration? Hur väl förmår de institutionella villkoren i form av lagar, regler och skatter att hänga med?

Detta är temat för forskningsantologin En dynamisk arbetsmarknad.

En väl fungerande arbetsmarknad förutsätter ändamålsenliga villkor för medarbetare och arbetsgivare i syfte att uppmuntra utveckling, jobbskapande och tillväxt. I en föränderlig värld behöver dessa villkor utvecklas och förbättras.

Femton forskare i ekonomisk historia, företagsekonomi, nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap analyserar de viktigaste omvärldsförändringarna och de lagar, regler och skatter som påverkar förutsättningarna på arbetsmarknaden. Studierna bygger på empiriska undersökningar och forskningssammanställningar, och syftet är att bidra till en välgrundad diskussion om framtiden för svensk arbetsmarknad.