Sök

Ratio Working Paper No. 339: Broken commitments and unfulfilled expectations: An explorative study of Swedish Labor Court cases

PublikationWorking paper
Durkheim, implicit duties and norms, Industrial relations, Labor Court decisions, Linda Weidenstedt, Lotta Stern, psychological contracts, text analysis
Ratio Working Paper No. 339
Ladda ner

Sammanfattning

Little is known about what lies behind serious relational conflicts in the workplace. In this paper, we analyze conflicts emanating from perceptions of broken commitments and unfulfilled expectations as they appear in the Swedish Labor Court. Sweden is a highly regulated and formalized labor market, with high levels of unionization and collective agreement coverage. Yet in a social setting ripe with formal rules and regulation such as this, what role do informal promises and expectations have? The empirical material for this study consists of a sub-set of two years of Labor Court decisions dealing with situations where mutual consent of what has been agreed upon or what is to be expected from each other has broken down. We describe who, when and what causes workplace conflicts and provide examples of typical situations where relations break down to such an extent that the cases are taken to court. The results show some variation between employers and employees, men and women, as well as insiders and outsiders of the Swedish labor market model. Our exploration into court cases in a highly regulated and formalized labor market suggests that regardless of the amount of regulations, people build relationships that go beyond formal rules. And when they interpret and judge their social relations, they will sometimes do so differently – and sometimes the differences will cause severe conflicts. Even in Sweden.

Stern, C. & Weidenstedt, L. (2020). Broken commitments and unfulfilled expectations: An explorative study of Swedish Labor Court cases. Ratio Working Paper No 339. Stockholm: Ratio.


Liknande innehåll

Medarbetares inflytande och delaktighet: HR-medarbetare om medbestämmande och MBL år 2021
RapporterPublikation
Stern, C. & Alm, C.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 21). Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

När medbestämmandelagen antogs 1976 såg arbetslivet och arbetsplatserna annorlunda ut. Då stod demokratifrågan högt på dagordningen och lokala fackklubbar var norm. I dag är medarbetarna rörligare och fackklubbarna mer sällsynta. Så hur fungerar medbestämmandet i praktiken 45 år senare?

I enkätstudien som presenteras i denna rapport undersöks hur HR-medarbetare upplever efterfrågan på inflytande och delaktighet bland medarbetare i sina organisationer, samt hur de upplever att MBL bidrar till det. Studien har genomförts i samarbete med Sveriges HR-Förening vars medlemmar bjudits in att besvara enkäten.

Respondenterna menar att inflytande är viktigt alltjämt för att engagera och motivera medarbetare, men än mer viktigt är goda
arbetsvillkor, intressanta och roliga arbetsuppgifter och regelbundna avstämningar med chefen. Vid omorganisationer vänder sig medarbetare i första hand till närmsta chef för att framföra synpunkter, därefter kollegor och facklig representant. Det är i linje med idéerna inom det moderna personalarbetet, där individens direkta inflytande tycks mer centralt än indirekt inflytande genom vad man kan kalla kollektiv representativitet. Mönstret antyder en individualisering av inflytande på svenska arbetsplatser. Respondenterna är generellt positivt inställda till MBL och anser överlag att MBL-förhandlingar är viktiga, eller att de någon gång varit viktiga, för att säkerställa medarbetares inflytande. Uppfattningen skiljer sig dock åt mellan respondenter som har lokal klubb eller inte. Respondenter på arbetsplatser där det finns lokal klubb anser i högre utsträckning att MBL är viktigt för inflytande. Bland respondenterna som inte har klubb är det lika många som anser att MBL är oviktigt som viktigt. Respondenter på arbetsplatser där det finns lokal klubb har högre tankar om bidraget från MBL.

Slutsatsen är att de som besvarat undersökningen fortsatt tycker att inflytande är viktigt och inte minst i individualiserade former. Där det finns en lokal klubb är synen på MBL mer entydigt positiv, vilket tolkas som att klubbar är synnerligen viktiga för att den kollektiva formen av inflytande ska skapa mervärde. Mer forskning behövs om hur medarbetare ser på saken.

12 punkter om distansarbete efter Covid-19
RapporterPublikation
Allstrin, S., Grafström, J., Stern, C. & Weidenstedt, L.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 20) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

I och med att Covid-19-pandemin tvingade många anställda att skifta arbetsplatsen från kontoret till hemmet, tycks stigmat kring distansarbete, och framför allt hemarbete, ha minskat. Med ett möjligt slut av pandemin i sikte är frågan hur (kontors-)arbetslivet kommer att se ut framöver: Vad behöver man tänka på när man som arbetsgivare och/eller HR person funderar kring om distans- och/eller hybridarbete ska bibehållas, utökas – eller avvecklas? För företag blir det nödvändigt att analysera och planera hur den nya post-Covid verksamheten ska utformas. Det är av vikt för företag att uppnå en ny status quo när framtidens arbetsplats planeras; målet behöver vara att hitta ett arbetssätt som är gynnsamt för både arbetsgivare och anställda, oavsett om det rör sig om kontors-, distans- eller hybridarbete.

Denna rapport syftar till att redogöra för forskningsläget kring hem- och distansarbete för att ge de som planerar för framtiden ett beslutsstöd. Forskningssammanställningen gör inte anspråk på fullständighet då det i nuläget är för tidigt att dra slutsatser om världens förändring efter pandemin. Rapporten diskuterar flera relevanta aspekter och presenterar konkret tolv punkter som är av vikt för den som leder och fördelar arbetet, samt dess stödfunktioner, på ett företag.

Nyckelord: hemarbete, distansarbete, covid-19, framtidens arbetsplats, framtidens kontor, framtidens arbetsmarknad, HR.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578