Sök

Sociology and Classical Liberalism

PublikationArtikel (med peer review)
Charlotta Stern, Daniel Klein, Företagandets villkor, Liberalism, Sociologi

Sammanfattning

We advocate the development of a classical-liberal character in sociology. Even social democrats should recognize classical liberalism as a venerable tradition. They should recognize that its antistatist sensibilities remain a vibrant and valuable part of the general political culture. To say that classical liberalism is underrepresented in sociology would be a vast understatement. Forbidden might be more fitting. The lack of classical liberalism, in our view, has worked to the detriment of sociology and the public purposes that sociology presumably should be fulfilling. First, we relate recent controversies within the sociology profession to show that some sociologists are very critical of the profession’s ideological character. Second, we summarize the results of our survey of ASA members, providing hard data that shows the almost complete absence of classical liberals in the organization. Third, we sketch a few substantive ideas to indicate the promise
of classical-liberal sociology.

Related content: Working Paper No. 81

Klein, D.B. & Stern, C. (2006). ”Sociology and Classical Liberalism.”The Independent Review, 11(1): 37-52.


Liknande innehåll

Kollektivavtalens decentralisering och flexibilitet
RapporterPublikation
Stern, C. & Björklund, M.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 22) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

Kollektivavtal reglerar anställningsförmåner och villkor för närmare 85 procent av de anställda i privat sektor på svensk arbetsmarknad. Det gör kollektivavtalen till en mycket viktig pelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Fackföreningarna undertecknar avtalen på mandat från sina medlemmar, och arbetsgivarorganisationer gör detsamma för sina. Höga medlemstal och hög anslutningsgrad är förutsättningar för modellens legitimitet och kräver att kollektivavtal upplevs som (tillräckligt) attraktiva från båda håll. En enkät från Arbetsmarknadsekonomiska rådet visar dock att flera företagsrepresentanter upplever kollektivavtal som krångliga och kostsamma, särskilt skeptiska är företagare som står utan kollektivavtal. Upplevelserna skiljer sig även åt mellan branscherna (Calmfors m fl 2018). Det finns väldigt lite kunskap om skillnaderna i kollektivavtalens regleringar. I den här studien rapporteras en systematisk genomgång av 50 kollektivavtal vars regler kring arbetstid kategoriseras. Rapportens resultat visar tydliga skillnader mellan kollektivavtalen vad gäller centralisering. Jämförelsen av kollektivavtalens regler uppenbarar tydliga skillnader i möjligheten till lokala överenskommelser och i vilken utsträckning det finns begränsningar inskrivna i avtalet. Slutligen används resultat från Calmfors med flera (2018) om branschskillnader avseende viljan att behålla kollektivavtal utan tvång för att undersöka samvariationen mellan kollektivavtalsvilja och regleringar. Det tycks finnas ett visst samband, men företagares syn på kollektivavtalens attraktivitet handlar inte enkom om regler.

Den svenska modellens framtid
BokPublikation
Karlson, N., Stern, C. & Uddén Sonnegård, E.
Publiceringsår

2021

Publicerat i
Sammanfattning

Kommer den svenska arbetsmarknadsmodellen att klara av de utmaningar som globaliseringen, digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens för med sig? Kan den hantera den åldrande befolkningen och den allt större aktiviteten från EU:s sida på arbetsmarknadsområdet?

I denna bok diskuteras vad aktuell forskning har att säga om dessa frågor. Den svenska modellen utvärderas utifrån fyra kriterier: konkurrenskraft, utvecklingskraft, kompetensförsörjning och ett inkluderande samhälle.

En slutsats är att den svenska arbetsmarknadsmodellen har betydande problem. Några av dem kommer inifrån modellen själv, medan andra kommer utifrån. Samtidigt har modellen stora fördelar som är väl värda att bevara och utveckla. Men för att hantera utmaningarna är reformer nödvändiga. För både arbetsmarknadens parter och politiker bör den långsiktiga ambitionen vara att stärka förmågan till kontinuerlig utveckling.

Boken kan beställas här.

Ratio Working Paper No 343: Populism, Liberalism and the Quest for Meaning and Community
Working paperPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2020

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Liberalism is losing ground, while populist or even authoritarian nationalist regimes are on the rise. This paper argues that the causes of the decline are, at least partly, endogenous, that a narrow focus on economic efficiency and the successful critique of socialism and the welfare state have created an idea vacuum that has opened up for these illiberal tendencies. The conclusion is that a central challenge for liberalism is to offer a comprehensive idea and narrative about meaning and community that is not socialistic, conservative or nationalistic, but distinctly liberal, to counter these developments.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578