Sverige och EU: Handel och Tillväxt
Tingvall, P., Halvarsson, D. & Kokko, A. (2014). “Sverige och EU: Handel och Tillväxt”. In Karlson, N. (Eds.), Vilket EU vill vi ha? (pp. 9-40). Stockholm: Ratio.
Tingvall, P., Halvarsson, D. & Kokko, A. (2014). “Sverige och EU: Handel och Tillväxt”. In Karlson, N. (Eds.), Vilket EU vill vi ha? (pp. 9-40). Stockholm: Ratio.
2023
Ratio.
Liberaliseringen av tjänster inom EU har tappat fart. Jämfört med den inre marknaden för varor har utvecklingen av handeln med tjänster hållits tillbaka av byråkrati och krångel, vilket resulterar i långsammare tillväxt, lägre sysselsättning och bristfällig konkurrenskraft. Hindren för handel med tjänster präglas av lika stor mångfald som tjänsterna själva.
Genom att kombinera olika index, presenterar denna rapport en övergripande bild av regleringsbaserade hinder. Enligt OECD-data finns det specifika sektorer (som juridiska, distributions- och järnvägsfrakttransporttjänster) där reformer skulle kunna genomföras till låg kostnad. Men byråkrati och administrativa hinder utmanar alla typer av företag inom EU. Mer än 90 procent av EU:s BNP kommer från länder som rankas lägre än 20 i Världsbankens Doing Business-bedömning från 2020. De över 5 700 reglerade yrkena inom EU är ett exempel på ett område i behov av reformer. Cirka 140 icke-sjukvårdsrelaterade yrken regleras endast i ett EU-land (som exempelvis blomsterhandlare i Luxemburg och vinprovare i Slovenien), vilket indikerar att regleringsbehovet är tämligen svagt eller obefintligt. Det finns också märkliga regionala skillnader i regleringen av yrken inom länder (särskilt i Belgien).
De många reglerade yrkena hindrar innebär ett sänke för potentialen i den inre marknaden och skulle kunna avvecklas helt eller harmoniseras med lite politisk vilja. Om endast yrken som är gemensamma för ett rimligt stort antal EU-länder vore föremål för reglering skulle listan över reglerade yrken kortas dramatiskt.
Den här rapporten drar slutsatsen att kostnaden för passivitet när det gäller liberalisering av den inre marknaden för tjänster är hög och riskerar skada EU:s konkurrenskraft.
2023
Applied Economics Letters, 1-5.
In this note we study how the share of workers in a corporation located in a high gender wage gap country impacts the wage gap in their home country operations. Our findings support the hypothesis that firms with strong intra-firm linkages to a high gender wage gap country also display a relatively large gender wage gap at home.
2023
Rati Working Paper Series.
In this paper, we build upon a monopsony framework, suggested by Card et. al. 2016, which links firm level productivity and rent-sharing to wage inequality. Specifically, our research questions address i) to which extent labor market concentration across firms (within different types of locally situated industries) affects variation in wages among workers within these firms and industries, and ii) how this variation in turn spills over into economy-wide inequality (measured at the level of local labor markets). Using linked employer-employee full population data for Sweden, and an AKM modelling framework to separate between worker- and firm-level heterogeneity, our results suggest that higher firm-level fixed effects (a measure of rent-sharing) is associated with lower labor market employer concentration, something which affects average wage income among firms accordingly. Addressing wage income inequality by applying our model to different segments of the local labor market income distribution, we find that reduced average employer concentration in larger cities accounts for almost all variation in the (positive) link between city size-and wage inequality, except for the largest metropolises where it captures around 30-50 percent of variation depending on the income segment that we focus on.