Typ: Rapporter

Ladda ner publikation: Varför gigga som matkurir_webb

Weidenstedt, L., Geissinger, A., & Lougui, M. (2020). Varför gigga som matkurir? Förutsättningar och förväntningar bakom okvalificerat gig-arbete. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 15) Stockholm: Ratio.

 

Sammanfattning:

Den digitala gig-ekonomin, där utförare av arbete och uppgiftsägare matchas mot varandra med hjälp av digitala plattformar, är omdebatterad. Gig-ekonomin lovordas å ena sidan för möjligheten att vara geografiskt obunden och flexibel, medan den å andra sidan fördöms för bristen på anställningstrygghet och dåliga arbetsförhållanden. Delvis beror det på att gig-ekonomin består av en heterogen samling arbete. Sett till andelen individer som jobbar inom gig-ekonomin utgör denna arbetsform än så länge bara en liten del av svensk arbetsmarknad – i alla fall om man använder sig av en strikt definition av den digitala gig-ekonomin just som digitalt och plattforms-förmedlat. Likväl har gig-ekonomin skapat en viss oro och en del arbete bland arbetsmarknadens parter och myndigheter: Gig-arbete räknas inte enbart som atypisk sysselsättning utan har dessutom rört sig i stor utsträckning i ett ingenmansland gällande socialförsäkring, anställningsvillkor och arbetsmiljö-reglering. Vidare är det i nuläget oklart om giggare är anställda eller företagare. Oklarheter och utmaningar har fått uppmärksamhet i svensk media och i svenska rapporter, det finns också internationell forskning på området. Dock saknas det förståelse och en mer djupgående inblick i vilka det är som väljer att jobba som gig-arbetare i Sverige och varför de har valt den vägen. Att förstå vilken roll gig-ekonomin spelar i giggarnas egna liv – och kan komma att spela framöver – är viktigt att förstå oavsett gig-ekonomins storlek.

Den här studien syftar därför till att bidra med insikter kring individers val att arbeta inom den okvalificerade gig-sektorn i Sverige, där arbete förmedlas via en plattform eller app men utförs offline. Frågan undersöks genom att låta gig-arbetarna själva komma till tals och berätta om sina uppfattningar och erfarenheter av gig-arbete: Kvalitativa intervjuer har genomförts med 34 så kallade matkurirer, det vill säga individer som jobbar med leverans av restaurangmat. Leveransuppdragen förmedlas genom digitala plattformar och appar (Uber Eats, Wolt och Foodora). Respondenterna fick berätta om sin bakgrund, varför de har valt plattformsbaserat arbete, vad som motiverar dem att fortsatt arbeta inom gig-ekonomin, hur nöjda de är med detta sätt att arbeta, vilka problem de upplever i sitt arbete och vilka framtidsplaner de har.

Resultaten visar att det finns likheter i respondenternas bakgrund vad gäller härkomst, utbildningsnivå och möjligheter på den svenska arbetsmarknaden, medan ålder varierar. Exempelvis var åldersspannet bland respondenterna 19–48 år; bakgrunden varierade från grundskoleutbildning till universitetsutbildning men mer än hälften av intervjupersonerna hade minst tre år universitetsutbildning; och mer än hälften av de intervjuade härstammade från asiatiska länder såsom Pakistan och Indien. Vidare visade analysen av intervjumaterialet att många respondenter överlag var nöjda med gig-arbetet trots att de klagade över problem med plattformarnas management, plattformarnas transparens och på bristande engagemang och omtanke från företagens sida.

Rapporten mynnar ut i resultat som visar att identitet och kulturell bakgrund, den samhälleliga kontexten i Sverige, gig-arbetarnas ambitioner och visioner, deras inbäddning i den sociala omgivningen, samt deras hantering av gig-arbetet spelar en avgörande roll i hur de upplever sin vardag. Flertalet respondenter berättar om svårigheten att hitta ett jobb som matchar deras kompetenser och att de använder gig-jobbet som en slags buffert tills andra jobbmöjligheter dyker upp. Andra berättar istället att giggandet kompletterar studier, andra (deltids-) jobb, eller det parallella uppbyggandet av en egen verksamhet. Gig-arbetet ses av de flesta i studien således som en temporär lösning på vägen till ett annat framtida arbetsliv.

Dessa resultat leder till följande slutsatser: Bakom gig-arbetares beslut att jobba och fortsätta jobba inom gig-ekonomin ligger flera olika drivkrafter såsom en inre motivation, gig-ekonomin som en övergångslösning, och flexibiliteten och självstyrningen som gig-arbetet möjliggör. Slutsatser angående den framtida utvecklingen av gig-ekonomin berör å ena sidan konstaterandet att gig-företagen behöver ta ansvar och öka transparensen, exempelvis genom att utveckla förutsägbarheten kring hur mycket man kommer att tjäna på ett leveransuppdrag. Å andra sidan anser vi att en reglering av matleveransbranschen behöver göras med varsam hand. Gig-ekonomins heterogenitet bidrar med en mångfald av funktioner för giggarna, från övergångslösning och bisyssla till heltidsjobb, och dess tillgänglighet och öppenhet borde därför bevaras och stödjas. Samtidigt behöver matkurirers arbetsmiljö och villkor diskuteras.