Working Paper No. 40. Taxation and Domestic Free Trade – The Ricardian Revolution

PublikationWorking paper
Arbetsdelning, Arbetslöshet, Företagandets villkor, Handel, Komparativa fördelar, Produktivitet, Richard Johnsson, Skatter, Tillväxt

Sammanfattning

In this paper it is argued that the domestic division of labor and trade is organized according to the same principle as the international division of labor and trade – the Ricardian comparative advantages. After all, the ultimate source of these comparative advantages is the individual. The comparative advantages of individuals then lend themselves to groups of people, companies, regions and countries. It is these that make it worthwhile for people to cooperate on any larger scale at all; we all rely on them and they imply that there is room for everyone in society. But just as tariffs ruin the international division of labor, taxes and similar domestic government interventionism destroy the domestic division of labor among people. This is illustrated by means of the ‘division of labor condition’, where taxes enter as a possible restriction to trade, thus creating a Darwinist society of the survival of the fittest. The least productive individuals and those who face the highest barriers to trade run the risk of ending up on the outskirts of society. The more productive ones will run the risk of overreaching as they are forced to perform more and more tasks themselves. The result is not only more home labor and more black markets, but also real barter and situations where nothing gets done at all. To restore the division of labor, and to make room for everyone who wants to participate in it, it is argued that removing barriers to domestic trade is the only possible option.

The publication refers to a Swedish version of the paper.

Johnsson, R. (2004). Taxation and Domestic Free Trade – The Ricardian Revolution. Ratio Working Paper No. 40.


Liknande innehåll

Ofullbordad: Om EU:s inre marknad för tjänster och Europas produktivitetsproblem
RapporterPublikation
Blix, M.
Publiceringsår

2023

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

Liberaliseringen av tjänster inom EU har tappat fart. Jämfört med den inre marknaden för varor har utvecklingen av handeln med tjänster hållits tillbaka av byråkrati och krångel, vilket resulterar i långsammare tillväxt, lägre sysselsättning och bristfällig konkurrenskraft. Hindren för handel med tjänster präglas av lika stor mångfald som tjänsterna själva.

Genom att kombinera olika index, presenterar denna rapport en övergripande bild av regleringsbaserade hinder. Enligt OECD-data finns det specifika sektorer (som juridiska, distributions- och järnvägsfrakttransporttjänster) där reformer skulle kunna genomföras till låg kostnad. Men byråkrati och administrativa hinder utmanar alla typer av företag inom EU. Mer än 90 procent av EU:s BNP kommer från länder som rankas lägre än 20 i Världsbankens Doing Business-bedömning från 2020. De över 5 700 reglerade yrkena inom EU är ett exempel på ett område i behov av reformer. Cirka 140 icke-sjukvårdsrelaterade yrken regleras endast i ett EU-land (som exempelvis blomsterhandlare i Luxemburg och vinprovare i Slovenien), vilket indikerar att regleringsbehovet är tämligen svagt eller obefintligt. Det finns också märkliga regionala skillnader i regleringen av yrken inom länder (särskilt i Belgien).

De många reglerade yrkena hindrar innebär ett sänke för potentialen i den inre marknaden och skulle kunna avvecklas helt eller harmoniseras med lite politisk vilja. Om endast yrken som är gemensamma för ett rimligt stort antal EU-länder vore föremål för reglering skulle listan över reglerade yrken kortas dramatiskt.

Den här rapporten drar slutsatsen att kostnaden för passivitet när det gäller liberalisering av den inre marknaden för tjänster är hög och riskerar skada EU:s konkurrenskraft.

Utvärderingar av näringspolitik – en intressekonflikt mellan myndigheter, konsult-företag, politik och skattebetalare?
Artikel (utan peer review)Publikation
Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Sammanfattning

Antalet utvärderingar av ekonomisk politik ökar explosionsartat. Det finns dock få systematiska sammanställningar av de utvärderingar som görs och det saknas kunskap om hur utvärderare skiljer sig åt gällande metoder och slutsatser, inte minst inom näringspolitiken. Vi studerar utvärderingar av 110 näringspoli-tiska insatser 2009–19 genom att granska huruvida valet av utvärderare påver-kar utvärderingarnas resultat. Privata konsulter visar sig vara den vanligaste utvärderaren av näringspolitik och deras utvärderingar skiljer sig från andra utvärderare genom att vara övervägande mer positiva till de utvärderade insat-serna. Vi diskuterar intressekonflikter som kan antas föreligga mellan utvärde-rare, myndigheter, den politiska makten och allmänheten.

Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C. (2021). Utvärderingar av näringspolitik–en intressekonflikt mellan myndigheter, konsultföretag, politik och skattebetalare. Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Visa fler