Sök

Working Paper No. 53. How Politically Diverse Are the Social Sciences and Humanities? Survey Evidence from Six Fields

PublikationWorking paper
Akademiker, Charlotta Stern, Daniel Klein, Företagandets villkor, Ideologi, Mångfald, Politiska partier, Politiskt lärande, Republican, Röstning
Working Paper No. 53.
Ladda ner

Sammanfattning

In Spring 2003, a large-scale survey of American academics was conducted using academic association membership lists from six fields: Anthropology, Economics, History, Philosophy (political and legal), Political Science, and Sociology. This paper focuses on one question: To which political party have the candidates you’ve voted for in the past ten years mostly belonged? The question was answered by 96.4 percent of academic respondents. The results show that the faculty is heavily skewed towards voting Democratic. The most lopsided fields surveyed are Anthropology with a D to R ratio of 30.2 to 1, and Sociology with 28.0 to 1. The least lopsided is Economics with 3.0 to 1. After Economics, the least lopsided is Political Science with 6.7 to 1. The average of the six ratios by field is about 15 to 1. Our analysis and related research suggest that for the the social sciences and humanities overall, a “one-big-pool” ratio of 7 to 1 is a safe lower-bound estimate, and 8 to 1 or 9 to 1 are reasonable point estimates. Thus, the social sciences and humanities are dominated by Democrats. There is little ideological diversity. We discuss Stephen Balch’s “property rights” proposal to help remedy the situation.

Related content: Political Diversity in Six Disciplines

Klein, D. & Stern, C. (2004). How Politically Diverse Are the Social Sciences and Humanities? Survey Evidence from Six Fields. Ratio Working Paper No. 53.


Liknande innehåll

Medarbetares inflytande och delaktighet: HR-medarbetare om medbestämmande och MBL år 2021
RapporterPublikation
Stern, C. & Alm, C.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 21). Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

När medbestämmandelagen antogs 1976 såg arbetslivet och arbetsplatserna annorlunda ut. Då stod demokratifrågan högt på dagordningen och lokala fackklubbar var norm. I dag är medarbetarna rörligare och fackklubbarna mer sällsynta. Så hur fungerar medbestämmandet i praktiken 45 år senare?

I enkätstudien som presenteras i denna rapport undersöks hur HR-medarbetare upplever efterfrågan på inflytande och delaktighet bland medarbetare i sina organisationer, samt hur de upplever att MBL bidrar till det. Studien har genomförts i samarbete med Sveriges HR-Förening vars medlemmar bjudits in att besvara enkäten.

Respondenterna menar att inflytande är viktigt alltjämt för att engagera och motivera medarbetare, men än mer viktigt är goda
arbetsvillkor, intressanta och roliga arbetsuppgifter och regelbundna avstämningar med chefen. Vid omorganisationer vänder sig medarbetare i första hand till närmsta chef för att framföra synpunkter, därefter kollegor och facklig representant. Det är i linje med idéerna inom det moderna personalarbetet, där individens direkta inflytande tycks mer centralt än indirekt inflytande genom vad man kan kalla kollektiv representativitet. Mönstret antyder en individualisering av inflytande på svenska arbetsplatser. Respondenterna är generellt positivt inställda till MBL och anser överlag att MBL-förhandlingar är viktiga, eller att de någon gång varit viktiga, för att säkerställa medarbetares inflytande. Uppfattningen skiljer sig dock åt mellan respondenter som har lokal klubb eller inte. Respondenter på arbetsplatser där det finns lokal klubb anser i högre utsträckning att MBL är viktigt för inflytande. Bland respondenterna som inte har klubb är det lika många som anser att MBL är oviktigt som viktigt. Respondenter på arbetsplatser där det finns lokal klubb har högre tankar om bidraget från MBL.

Slutsatsen är att de som besvarat undersökningen fortsatt tycker att inflytande är viktigt och inte minst i individualiserade former. Där det finns en lokal klubb är synen på MBL mer entydigt positiv, vilket tolkas som att klubbar är synnerligen viktiga för att den kollektiva formen av inflytande ska skapa mervärde. Mer forskning behövs om hur medarbetare ser på saken.

Kollektivavtalens decentralisering och flexibilitet
RapporterPublikation
Stern, C. & Björklund, M.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 22) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

Kollektivavtal reglerar anställningsförmåner och villkor för närmare 85 procent av de anställda i privat sektor på svensk arbetsmarknad. Det gör kollektivavtalen till en mycket viktig pelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Fackföreningarna undertecknar avtalen på mandat från sina medlemmar, och arbetsgivarorganisationer gör detsamma för sina. Höga medlemstal och hög anslutningsgrad är förutsättningar för modellens legitimitet och kräver att kollektivavtal upplevs som (tillräckligt) attraktiva från båda håll. En enkät från Arbetsmarknadsekonomiska rådet visar dock att flera företagsrepresentanter upplever kollektivavtal som krångliga och kostsamma, särskilt skeptiska är företagare som står utan kollektivavtal. Upplevelserna skiljer sig även åt mellan branscherna (Calmfors m fl 2018). Det finns väldigt lite kunskap om skillnaderna i kollektivavtalens regleringar. I den här studien rapporteras en systematisk genomgång av 50 kollektivavtal vars regler kring arbetstid kategoriseras. Rapportens resultat visar tydliga skillnader mellan kollektivavtalen vad gäller centralisering. Jämförelsen av kollektivavtalens regler uppenbarar tydliga skillnader i möjligheten till lokala överenskommelser och i vilken utsträckning det finns begränsningar inskrivna i avtalet. Slutligen används resultat från Calmfors med flera (2018) om branschskillnader avseende viljan att behålla kollektivavtal utan tvång för att undersöka samvariationen mellan kollektivavtalsvilja och regleringar. Det tycks finnas ett visst samband, men företagares syn på kollektivavtalens attraktivitet handlar inte enkom om regler.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578