Working Paper No. 76. Äganderätten i den nationalekonomiska forskarutbildningen

PublikationWorking paper
Äganderätt, Dan Johansson, Företagandets villkor, Forskarutbildning, Institutionell ekonomi, Tillväxt

Sammanfattning

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i att en rad ekonomiska ”fullskaleexperiment” har visat att den ekonomiska friheten definierad av samhällets institutioner – dess spelregler – har avgörande betydelse för den ekonomiska tillväxten och det allmänna välståndet, i synnerhet uppkomsten och skyddet av den privata äganderätten. Den industriella revolutionen, planekonomiernas kollaps och Västeuropas framväxt som en ekonomiskt, militärt och politiskt dominerande region under medeltiden är sådana exempel. Har denna insikt inkorporerats i den nationalekonomiska forskarutbildningen? Frågan undersöks genom att studera förekomsten och innebörden av begreppen economic freedom, institution och property rights i de läroböcker som används i svensk forskarutbildning i nationalekonomi. Tanken är att en lärobok sammanfattar och presenterar det som anses vara den rådande kunskapen inom ett ämne, och att de begrepp som anses centrala utvecklas i läroboken. Analogt antas de begrepp som anses oväsentliga, eller som ännu inte har blivit inkorporerade i teorin, inte förekomma i någon nämnvärd utsträckning. Undersökningen visar att begreppen knappast förekommer, och att de, när de gör det, har en ”urvattnad” innebörd. Konsekvenserna av detta diskuteras.

Related content: Äganderätten i den nationalekonomiska forskarutbildningen

Johansson, D. (2005). Äganderätten i den nationalekonomiska forskarutbildningen. Ratio Working Paper No. 76.


Liknande innehåll

Utvärderingar av näringspolitik – en intressekonflikt mellan myndigheter, konsult-företag, politik och skattebetalare?
Artikel (utan peer review)Publikation
Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Ekon. Debatt, 49, 30-41.

Sammanfattning

Antalet utvärderingar av ekonomisk politik ökar explosionsartat. Det finns dock få systematiska sammanställningar av de utvärderingar som görs och det saknas kunskap om hur utvärderare skiljer sig åt gällande metoder och slutsatser, inte minst inom näringspolitiken. Vi studerar utvärderingar av 110 näringspoli-tiska insatser 2009–19 genom att granska huruvida valet av utvärderare påver-kar utvärderingarnas resultat. Privata konsulter visar sig vara den vanligaste utvärderaren av näringspolitik och deras utvärderingar skiljer sig från andra utvärderare genom att vara övervägande mer positiva till de utvärderade insat-serna. Vi diskuterar intressekonflikter som kan antas föreligga mellan utvärde-rare, myndigheter, den politiska makten och allmänheten.

Colin, E., Sandström, C., & Wennberg, C. (2021). Utvärderingar av näringspolitik–en intressekonflikt mellan myndigheter, konsultföretag, politik och skattebetalare. Ekon. Debatt, 49, 30-41.

The openness of open innovation in ecosystems
Artikel (med peer review)Publikation
Öberg, C., & Alexander, A.
Publiceringsår

2019

Sammanfattning

Open innovation has rendered increased interest both in practice and research, and has expanded from dyadic transfers of ideas, to ecosystem levels. Knowledge is at the heart of open innovation, and this paper describes and discusses knowledge-transfer linkages for open innovation. It does so based on a literature review. The paper links together open innovation research with general management research to categorise and discuss linkages among parties in terms of their openness and how they relate to knowledge management. Conclusions indicate that openness needs to be considered in different dimensions that also links to different knowledge management outcomes. The paper’s contribution consists of how it connects open innovation research to the general management literature, and how it builds a practical understanding of how linkages between firms can be categorised to aid firms to consider which mechanisms they may choose and why.

Visa fler