Jobba hos oss

Ratio är ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

+4684415900

info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

Om oss

  • Om verksamheten
  • Detta är Ratio
  • VD berättar
  • Styrelse
  • Ledning
  • Verksamhetsberättelse
  • Kontakta oss
  • Media
  • Press & media
  • Nyhetsbrev
  • Nyhetsarkiv
  • FAQ
  • Vanliga frågor
  • Integritetspolicy
  • Samarbeten
  • Eli F. Heckscher-föreläsning
  • AI-Econ Lab
  • Bli medlem

Forskare

  • Forskare
  • Medarbetare
  • Aktuell expert
  • Forska hos oss
  • Möt våra forskare
  • Evenemang
  • Ratio TV
  • Ratio dialogue
  • Unga Forskare
  • Om programmet
  • Stipendium för unga forskare
  • Praktik
  • Sommarassistent på Ratio

Aktuell expert

Mark Hellsten

Forskning

  • Forskningsområden
  • Arbetsmarknad
  • Klimat och miljö
  • Konkurrenskraft
  • Projekt
  • Publikationer
  • Publikationer
  • Forskning i korthet
  • Rapportserie arbetsmarknad

Utvald publikation

Skill Requirements and Employment of Immigrants in Swedish Hospitality
Kazlou, A., & Wennberg, K.
Sök Engelska flaggan ikonENG
Engelska flaggan ikonENGSök

Om oss

  • Om verksamheten

    • Detta är Ratio
    • VD berättar
    • Styrelse
    • Ledning
    • Verksamhetsberättelse
    • Kontakta oss
  • Media

    • Press & media
    • Nyhetsbrev
    • Nyhetsarkiv
  • FAQ

    • Vanliga frågor
    • Integritetspolicy
  • Samarbeten

    • Eli F. Heckscher-föreläsning
    • AI-Econ Lab
    • Bli medlem

Forskare

  • Forskare

    • Medarbetare
    • Aktuell expert
    • Forska hos oss
  • Möt våra forskare

    • Evenemang
    • Ratio TV
    • Ratio dialogue
  • Unga Forskare

    • Om programmet
    • Stipendium för unga forskare
    • Praktik
    • Sommarassistent på Ratio

Forskning

  • Forskningsområden

    • Arbetsmarknad
    • Klimat och miljö
    • Konkurrenskraft
    • Projekt
  • Publikationer

    • Publikationer
    • Forskning i korthet
    • Rapportserie arbetsmarknad

Ratio Working Paper No. 309: Förutsättningar för storskaligt infångande av koldioxid.

PublikationWorking paper
Företagandets villkor, Jonas Grafström, Martin Korpi, Miljöekonomi, Miljöpolitik, Niclas Hvalgren
Ratio Working Paper No. 309
Ladda ner

Sammanfattning

Syftet med denna översiktsrapport är att ge en nulägesbild av möjligheterna till storskalig reducering av koldioxidutsläpp och atmosfäriska koldioxidkoncentrationer genom olika former av NET (Negative Emission Technologies). Enligt 2014 års basscenario från IPCC för maximalt 2°C uppvärming måste de globala koldioxidutsläppen börja minska kraftigt i närtid samt att olika former av NET tas i bruk senast under åren 2030–2045. NETs kritiska roll för måluppfyllnad kan ses i IPCCs scenariodatabas. Utav de 113 scenarier associerade med utfall under 2°C förutsätter 107 av dessa en framgångsrik implementering och storskaligt upptagande av koldioxid både ur själva atmosfären och direkt från olika typer av utsläppskällor. Vår övergripande slutsats är att utifrån nuläget på den tekniska utvecklingen kommer 2 graders målet svårligen uppnås. För att nå måluppfyllnad behövs en kontinuerlig minskning av absoluta utsläpp, att en marknad skapas för koldioxid och en betydligt snabbare utvecklingstakt vad gäller NET, exempelvis genom ökat statligt R&D.

Grafström, J., Hvalgren, N. & Korpi, M. (2018). Förutsättningar för storskaligt infångande av koldioxid. Ratio Working Paper No. 309.

Forskarna har apropå sina resultat skrivit en debattartikel i Göteborgs-Posten som går att läsa här. Resultaten har även uppmärksammats av Expressen ledare och Svenska dagbladets ledarsida.

Detaljer

Författare

Grafström, J., Hvalgren, N. & Korpi, M.

Publiceringsår

2018

Publicerat i

Ratio Working Paper

Relaterat

Jonas Grafström
Filosofie doktor och vice VD

0703475854

jonas.grafstrom@ratio.se

2019-09-23
Klimatmålen hopplösa – om vi inte satsar på tekniken
Nyhetsartikel
2019-08-15
Koldioxidinfångning direkt ur luften, dyrt idag – billigt i framtiden?
Nyhetsartikel

Liknande innehåll

Working Paper No. 385 The workload paradox: Will AI reduce academic labor?
Working paperPublikation
Jonas Grafström
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratio Working Paper Series.

Sammanfattning

Artificial intelligence is reshaping academia, but instead of liberating scholars, AI might keep them running faster just to stay in place. This paper theoretically explores how AI increases institutional expectations rather than reducing workload. Using a formal workload model, the study examines how automation affects academic tasks, revealing that while AI streamlines some processes, it also creates new responsibilities in research, publishing, and administration. A case study illustrates how scholars experience rising pressures to verify AI-generated work, adapt to changing publication norms, and meet intensifying institutional demands. The findings suggest that AI’s role in academia is not one only of simplification, but acceleration—a race where efficiency gains are quickly absorbed, where the pursuit of academic excellence becomes ever more demanding, and where scholars must continuously push forward, not to advance, but merely to avoid falling behind.

Working Paper No. 384 Vertical industrial policy: principles, practice and potential
Working paperPublikation
Jonas Grafström
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratio Working Paper Series.

Sammanfattning

This report investigates the rationale, implementation challenges, and evolving global context of vertical industrial policy, with a particular focus on Sweden. Against the backdrop of recent global crises—including the 2008 financial crisis, the COVID-19 pandemic, and geopolitical disruptions following Russia’s invasion of Ukraine—the analysis explores how governments have re-evaluated the role of state intervention to bolster economic resilience and strategic autonomy. The report distinguishes between horizontal and vertical approaches, where vertical policy targets specific sectors or technologies considered critical for national development, such as green technology, semiconductors, and renewable energy. Drawing on economic theory and empirical evidence, the report outlines the key justifications for vertical industrial policy, including market failures, coordination problems, and the under-provision of public goods. It also addresses the limitations and risks associated with such policies, including information asymmetries, rent-seeking, and political capture. A central contribution is a decision-making framework designed to help policymakers assess when vertical industrial intervention may be justified and how it can be designed to minimize inefficiencies and unintended consequences. While the report takes a cautiously critical stance toward vertical industrial policy, it acknowledges its potential when implemented with clear objectives, regular evaluations, and institutional safeguards. The analysis highlights the need for a balanced and flexible approach, especially in the context of green transitions and geopolitical fragmentation.

Stadsstorlek och konkurrens bland arbetsgivare: Hur påverkas lönepremier och inkomstojämlikhet?
RapporterPublikation
Halvarsson, D., & Korpi, M.
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Sammanfattning

I föreliggande studie undersöker vi den s.k. storstadslönepremien och dess förhållande till arbetsgivarkoncentration inom lokala arbetsmarknader. Med storstadslönepremien avses det positiva samband som – allt annat lika – finns mellan löneinkomst och stadstorlek. Vi skattar denna lönepremie både utifrån traditionella metoder och ett nytt beräkningssätt som utgår från företagsspecifika faktorer (företagsfixa effekter), och finner att dessa två beräkningssätt i stort sett ger likvärdiga resultat, något som talar för att storstadslönepremien såsom den vanligen skattas sannolikt även är kopplad till faktorer som ligger på företagsnivå snarare än endast faktorer på individnivå.  Beroende på analysmetod finner vi därefter att ungefär 20-30 procent av lönepremien kan förklaras av graden av konkurrens om arbetskraften inom lokala branscher. Även om detta samband gäller för alla inkomstsegment, finner vi slutligen att graden av konkurrens har störst påverkan på toppinkomstnivåer inom lokala arbetsmarknader (över den 90:e percentilen). Våra resultat går alltså att tolka som att lokal arbetsgivarkoncentration även påverkar inkomstojämlikheten inom lokala arbets­marknader.

Visa fler