Sök
Sök

Ratio Working Paper No. 309: Förutsättningar för storskaligt infångande av koldioxid.

PublikationWorking paper
Företagandets villkor, Jonas Grafström, Martin Korpi, Miljöekonomi, Miljöpolitik, Niclas Hvalgren

Sammanfattning

Syftet med denna översiktsrapport är att ge en nulägesbild av möjligheterna till storskalig reducering av koldioxidutsläpp och atmosfäriska koldioxidkoncentrationer genom olika former av NET (Negative Emission Technologies). Enligt 2014 års basscenario från IPCC för maximalt 2°C uppvärming måste de globala koldioxidutsläppen börja minska kraftigt i närtid samt att olika former av NET tas i bruk senast under åren 2030–2045. NETs kritiska roll för måluppfyllnad kan ses i IPCCs scenariodatabas. Utav de 113 scenarier associerade med utfall under 2°C förutsätter 107 av dessa en framgångsrik implementering och storskaligt upptagande av koldioxid både ur själva atmosfären och direkt från olika typer av utsläppskällor. Vår övergripande slutsats är att utifrån nuläget på den tekniska utvecklingen kommer 2 graders målet svårligen uppnås. För att nå måluppfyllnad behövs en kontinuerlig minskning av absoluta utsläpp, att en marknad skapas för koldioxid och en betydligt snabbare utvecklingstakt vad gäller NET, exempelvis genom ökat statligt R&D.

Grafström, J., Hvalgren, N. & Korpi, M. (2018). Förutsättningar för storskaligt infångande av koldioxid. Ratio Working Paper No. 309.

Forskarna har apropå sina resultat skrivit en debattartikel i Göteborgs-Posten som går att läsa här. Resultaten har även uppmärksammats av Expressen ledare och Svenska dagbladets ledarsida.

Liknande innehåll

Working Paper No. 384 Vertical industrial policy: principles, practice and potential
Working paperPublikation
Jonas Grafström
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratio Working Paper Series.

Sammanfattning

This report investigates the rationale, implementation challenges, and evolving global context of vertical industrial policy, with a particular focus on Sweden. Against the backdrop of recent global crises—including the 2008 financial crisis, the COVID-19 pandemic, and geopolitical disruptions following Russia’s invasion of Ukraine—the analysis explores how governments have re-evaluated the role of state intervention to bolster economic resilience and strategic autonomy. The report distinguishes between horizontal and vertical approaches, where vertical policy targets specific sectors or technologies considered critical for national development, such as green technology, semiconductors, and renewable energy. Drawing on economic theory and empirical evidence, the report outlines the key justifications for vertical industrial policy, including market failures, coordination problems, and the under-provision of public goods. It also addresses the limitations and risks associated with such policies, including information asymmetries, rent-seeking, and political capture. A central contribution is a decision-making framework designed to help policymakers assess when vertical industrial intervention may be justified and how it can be designed to minimize inefficiencies and unintended consequences. While the report takes a cautiously critical stance toward vertical industrial policy, it acknowledges its potential when implemented with clear objectives, regular evaluations, and institutional safeguards. The analysis highlights the need for a balanced and flexible approach, especially in the context of green transitions and geopolitical fragmentation.

Stadsstorlek och konkurrens bland arbetsgivare: Hur påverkas lönepremier och inkomstojämlikhet?
RapporterPublikation
Halvarsson, D., & Korpi, M.
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Sammanfattning

I föreliggande studie undersöker vi den s.k. storstadslönepremien och dess förhållande till arbetsgivarkoncentration inom lokala arbetsmarknader. Med storstadslönepremien avses det positiva samband som – allt annat lika – finns mellan löneinkomst och stadstorlek. Vi skattar denna lönepremie både utifrån traditionella metoder och ett nytt beräkningssätt som utgår från företagsspecifika faktorer (företagsfixa effekter), och finner att dessa två beräkningssätt i stort sett ger likvärdiga resultat, något som talar för att storstadslönepremien såsom den vanligen skattas sannolikt även är kopplad till faktorer som ligger på företagsnivå snarare än endast faktorer på individnivå.  Beroende på analysmetod finner vi därefter att ungefär 20-30 procent av lönepremien kan förklaras av graden av konkurrens om arbetskraften inom lokala branscher. Även om detta samband gäller för alla inkomstsegment, finner vi slutligen att graden av konkurrens har störst påverkan på toppinkomstnivåer inom lokala arbetsmarknader (över den 90:e percentilen). Våra resultat går alltså att tolka som att lokal arbetsgivarkoncentration även påverkar inkomstojämlikheten inom lokala arbets­marknader.

Working Paper No. 383 Insider activism in the forest industry: An empirical public choice analysis
Working paperPublikation
Jonas Grafström & Nils Karlson
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratio Working Paper Series

Sammanfattning

Insider activism—where bureaucrats use discretionary power to advance own ideological goals—has significant implications for regulatory stability and property rights security. Using the Swedish forestry industry as a case study, the purpose of this study is to investigate if insider activism affects the Swedish forestry sector and how such possible regulatory uncertainty influences economic decision-making. Assembled survey data suggest that forest owners perceive regulatory enforcement as unpredictable, leading to defensive actions such as premature harvesting to preempt restrictive future regulations. To explain these patterns, we apply public choice theory and a game-theoretic approach, demonstrating how bureaucratic drift, regulatory ratcheting, and time-inconsistency problems contribute to persistent distortions in forestry policies. Policy wise, the findings emphasize the need for judicial review, regulatory impact assessments, and clearer legislative mandates to reduce enforcement uncertainty and improve institutional trust. This research advances discussions on bureaucratic incentives, regulatory capture, and legal certainty in environmental policy.

Visa fler