Sök

Ratio Working Paper No. 309: Förutsättningar för storskaligt infångande av koldioxid.

PublikationWorking paper
Företagandets villkor, Jonas Grafström, Martin Korpi, Miljöekonomi, Miljöpolitik, Niclas Hvalgren
Ratio Working Paper No. 309
Ladda ner

Sammanfattning

Syftet med denna översiktsrapport är att ge en nulägesbild av möjligheterna till storskalig reducering av koldioxidutsläpp och atmosfäriska koldioxidkoncentrationer genom olika former av NET (Negative Emission Technologies). Enligt 2014 års basscenario från IPCC för maximalt 2°C uppvärming måste de globala koldioxidutsläppen börja minska kraftigt i närtid samt att olika former av NET tas i bruk senast under åren 2030–2045. NETs kritiska roll för måluppfyllnad kan ses i IPCCs scenariodatabas. Utav de 113 scenarier associerade med utfall under 2°C förutsätter 107 av dessa en framgångsrik implementering och storskaligt upptagande av koldioxid både ur själva atmosfären och direkt från olika typer av utsläppskällor. Vår övergripande slutsats är att utifrån nuläget på den tekniska utvecklingen kommer 2 graders målet svårligen uppnås. För att nå måluppfyllnad behövs en kontinuerlig minskning av absoluta utsläpp, att en marknad skapas för koldioxid och en betydligt snabbare utvecklingstakt vad gäller NET, exempelvis genom ökat statligt R&D.

Grafström, J., Hvalgren, N. & Korpi, M. (2018). Förutsättningar för storskaligt infångande av koldioxid. Ratio Working Paper No. 309.

Forskarna har apropå sina resultat skrivit en debattartikel i Göteborgs-Posten som går att läsa här. Resultaten har även uppmärksammats av Expressen ledare och Svenska dagbladets ledarsida.


Liknande innehåll

12 punkter om distansarbete efter Covid-19
RapporterPublikation
Allstrin, S., Grafström, J., Stern, C. & Weidenstedt, L.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 20) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

I och med att Covid-19-pandemin tvingade många anställda att skifta arbetsplatsen från kontoret till hemmet, tycks stigmat kring distansarbete, och framför allt hemarbete, ha minskat. Med ett möjligt slut av pandemin i sikte är frågan hur (kontors-)arbetslivet kommer att se ut framöver: Vad behöver man tänka på när man som arbetsgivare och/eller HR person funderar kring om distans- och/eller hybridarbete ska bibehållas, utökas – eller avvecklas? För företag blir det nödvändigt att analysera och planera hur den nya post-Covid verksamheten ska utformas. Det är av vikt för företag att uppnå en ny status quo när framtidens arbetsplats planeras; målet behöver vara att hitta ett arbetssätt som är gynnsamt för både arbetsgivare och anställda, oavsett om det rör sig om kontors-, distans- eller hybridarbete.

Denna rapport syftar till att redogöra för forskningsläget kring hem- och distansarbete för att ge de som planerar för framtiden ett beslutsstöd. Forskningssammanställningen gör inte anspråk på fullständighet då det i nuläget är för tidigt att dra slutsatser om världens förändring efter pandemin. Rapporten diskuterar flera relevanta aspekter och presenterar konkret tolv punkter som är av vikt för den som leder och fördelar arbetet, samt dess stödfunktioner, på ett företag.

Nyckelord: hemarbete, distansarbete, covid-19, framtidens arbetsplats, framtidens kontor, framtidens arbetsmarknad, HR.

The Effect of Marshallian and Jacobian Knowledge Spillovers on Jobs in the Solar, Wind and Energy Efficiency Sector
Artikel (med peer review)Publikation
Aldieri, L., Grafström, J., & Vinci, C. P.
Publiceringsår

2021

Publicerat i

Energies, 14(14), 4269.

Sammanfattning

The purpose of this paper is to establish if Marshallian and Jacobian knowledge spillovers affect job creation in the green energy sector. Whether these two effects exist is important for the number of jobs created in related fields and jobs pushed away in other sectors. In the analysis, the production efficiency, in terms of jobs and job spillovers, from inventions in solar, wind and energy efficiency, is explored through data envelopment analysis (DEA), based on the Malmquist productivity index, and tobit regression. A panel dataset of American and European firms over the period of 2002–2017 is used. The contribution to the literature is to show the role of the spillovers from the same technology sector (Marshallian externalities), and of the spillovers from more diversified activity (Jacobian externalities). Since previous empirical evidence concerning the innovation effects on the production efficiency is yet weak, the paper attempts to bridge this gap. The empirical findings suggest negative Marshallian externalities, while Jacobian externalities have no statistical impact on the job creation process. The findings are of strategic importance for governments who are developing industrial strategies for renewable energy.

Aldieri, L., Grafström, J., & Vinci, C. P. (2021). The Effect of Marshallian and Jacobian Knowledge Spillovers on Jobs in the Solar, Wind and Energy Efficiency Sector. Energies, 14(14), 4269.

An Anatomy of Failure – Wind Power Development in China
Artikel (med peer review)Publikation
Grafström, J.
Publiceringsår

2021

Sammanfattning

China is currently the world’s largest installer of wind power. However, with twice the installed wind capacity compared to the United States in 2015, the Chinese produce less power. The question is: Why is this the case? This article shows that Chinese grid connectivity is low, Chinese firms have few international patents, and that export is low even though production capacity far exceeds domestic production needs. Using the tools of Austrian economics, China’s wind power development from 1980 to 2016 is documented and analyzed from three angles: (a) planning and knowledge problems, (b) unproductive entrepreneurship, and (c) bureaucracy and government policy. From a theoretical standpoint, both a planning problem and an entrepreneurial problem are evident where governmental policies create misallocation of resources and a hampering of technological development.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578