Sök

Finansiellt deltagande

PublikationRapporter
Arbetsmarknad, Henrik Malm Lindberg, Lönebildning, Nils Karlson
finansiellt deltagande
Ladda ner

Sammanfattning

Intresset för olika system för finansiellt deltagande – där de anställda får ta del av företagets resultat eller värdeutveckling – har stigit såväl i Sverige, som på andra håll i Europa under senare år. Mellan 20 och 38 procent av företagen i Sverige har någon form av finansiellt deltagande och systemen tycks växa över tid. Finansiellt deltagande för anställda är också vanligare i stora företag än i små och i den kvalificerade tjänstesektorn och i tillverkningsindustrin än i enkel tjänsteproduktion.

Det finns två huvudsakliga former för finansiellt deltagande: (1) vinstdelning, där anställda får del av företagets vinst utöver den reguljära lönen; (2) aktierelaterade program, där anställda får del av resultatet genom delägande i företaget. I den senare gruppen återfinns t.ex. subventionerade aktieköp, aktiesparprogram eller riktade emissioner till personalen genom konvertibler eller teckningsoptioner. Även avsättning till vinstandelsstiftelser är en form av aktierelaterat program. Personaloptioner ger dock i sig inget delägarskap utan optionen ger innehavaren en rätt att i framtiden få köpa aktier till ett i förväg bestämt pris. Vinstdelning är betydligt vanligare än aktiedelägarprogram.

Lagstiftning kring finansiellt deltagande och de eventuella skatteförmåner som finns är en viktig förklaring till varför systemen är mer populära i vissa länder samt varför vissa system såsom vinstandelsstiftelser är vanligare i Sverige.

Existerande teoretisk och empirisk forskning ger stöd för en rad fördelar och några nackdelar med finansiellt deltagande. Till fördelarna med finansiellt deltagande hör positiva effekter på företagets produktivitet, lönsamhet, medarbetarnas arbets- och lönetillfredsställelse, minskade övervakningskostnader, lägre personalkostnader genom lägre personalomsättning samt ökad löneflexibiliteten som gör företagen mer okänsliga vid konjunkturkriser. Effekterna uppstår i huvudsak genom olika mekanismer som ökar de anställdas motivation. En negativ faktor kan vara kostnaderna för att administrera systemen. Därtill begränsas arbetskraftens rörlighet och arbetstagarna löper en större finansiell risk. Det bör samtidigt noteras att antalet studier som på ett tillförlitligt sätt kan påvisa tydliga och statistiskt signifikanta kausala samband mellan finansiellt deltagande och ökad produktivitet är få till antalet.

Dessa resultat bekräftas av ny enkätundersökning som gått ut till sammanlagt 1474 svenska företag. De viktigaste motiven för att införa system för finansiellt deltagande var att de ökar medarbetarnas motivation, behåller befintlig kompetens, skapar intressegemenskap mellan företagets anställda och ökar produktiviteten. Nästan ingen av de tillfrågade företagen vill avskaffa systemen.

En viktig slutsats är även att det finns en nära koppling mellan finansiellt deltagande och hur lönebildningen fungerar. Det finns även både teoretiskt och empiriskt stöd för att vinstdelning ökar löneflexibiliteten och ger möjlighet att komplettera kollektivavtal som begränsar möjligheter att belöna anställda för deras prestation, men utan att företagen tvingas höja hela lönenivån. De är dock inget substitut för individuell lönesättning. Däremot fungerar de som en form av lokal eller företagsnära ”lönebildning”, eftersom ersättningen baseras på det enskilda företagets resultat och utveckling.

Karlson, N., & Malm Lindberg, H. (2016). Finansiellt deltagande. Stockholm: Ratio.


Liknande innehåll

Ratio Working Paper No 343: Populism, Liberalism and the Quest for Meaning and Community
Working paperPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2020

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Liberalism is losing ground, while populist or even authoritarian nationalist regimes are on the rise. This paper argues that the causes of the decline are, at least partly, endogenous, that a narrow focus on economic efficiency and the successful critique of socialism and the welfare state have created an idea vacuum that has opened up for these illiberal tendencies. The conclusion is that a central challenge for liberalism is to offer a comprehensive idea and narrative about meaning and community that is not socialistic, conservative or nationalistic, but distinctly liberal, to counter these developments.

Ratio Working Paper No. 341: Recruitment of scarce competences to rural regions: Policies to promote recruitment
Working paperPublikation
Nyström, K.
Publiceringsår

2020

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

This paper studies the perceived difficulty of recruiting scarce competences to rural regions. Furthermore, the role of policy in facilitating and enhancing recruitment to and better skills matching in rural regions is discussed. Based on a survey targeted to the business sections in Swedish municipalities, the results show that recruitment is perceived to be difficult in both rural and non-rural regions. However, recruitment problems in the public sector are more pronounced in rural municipalities. Nevertheless, recruitment to the public and business sectors are perceived to be equally difficult in rural regions. Both rural municipalities and non-rural municipalities state that the difficulty of recruiting the right skills results in a lack of skills matching and constitutes an obstacle to growth. Which policies can help remedy recruitment problems in rural regions? The pecuniary incentive of writing off student debt is perceived to be the most promising policy, but respondents also believe that non-pecuniary support such as relocation support for accompanying persons and tandem recruitment should be implemented to a greater extent. Finally, the need for flexibility and policies that can be adapted to the regional demand for labour are stressed. This regards for example the adaption of education programmes to local needs and rules and regulations.

Working Paper No. 333: Balancing employment protection and what’s good for the company
Working paperPublikation
Stern, C. & Weidenstedt, L.
Publiceringsår

2020

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Like most developed countries, Sweden has institutionalized employment protection legislation, called LAS. LAS is interesting theoretically because parts of it are semi-coercive. The semi-coerciveness makes it possible for firms and unions under collective agreements to negotiate departures from the law, for instance regarding seniority rules and terminations due to employees’ fit and/or misconduct. In this sense, the law is more flexible than the legal text suggests. The present study explores how the semi-coercive institution of employment protection is perceived and implemented by managers of smaller manufacturing companies. The results suggest that managers support the idea of employment protection rules in principle but face a difficult balancing act in dealing with LAS. Thus, the institutional legitimacy of the law is low. LAS ends up producing local cultures of hypocrisy and pretense. The paper gives insights into how institutions aimed at producing good moral behavior sometimes end up producing the opposite.

Visa fler

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578